Friluftsrörelsen höll klimattoppmöte vid Sveriges topp

Landets sju största frilufts- och miljöorganisationer går nu samman och förbinder sig att på olika sätt minska klimatbelastningen i alla sina aktiviteter. Överenskommelsen gjordes vid Kebnekaise och har präntats ned i ett protokoll som gavs samma namn som Sveriges högsta fjäll.

De sju organisationerna samlar hundratusentals utövare, ledare och medlemmar och täcker ett brett fält av olika slags aktiviteter. Flera av dem är mycket gamla, andra yngre men likafullt väletablerade och stora.

De som samlades vid fjällets fot och signerade överenskommelsen var ledare för Svenska Turistföreningen, Scouterna, Naturskyddsföreningen, Orienteringsförbundet, Svenska Fjällklubben, Cykelfrämjandet och Svenska Kanotförbundet. Deras paraplyorganisation Svenskt Friluftsliv är också medtecknare i överenskommelsen. Initiativtagare var Svenska Turistföreningen, grundad år 1885.

I dokumentet ”Kebnekaiseprotokollet” redogör undertecknarna i sju paragrafer för sitt gemensamma åtagande. Enligt protokollet ska varje organisation genomföra kartläggningar av och förändringar i sina verksamheter för att minska klimatutsläppen. Samtidigt ska man delta i opinionsarbetet för till exempel bättre kollektivtrafik och annat som möjliggör hållbart resande till friluftsaktiviteterna.

Protokollet betonar också att en sådan omställning medverkar till ökad social hållbarhet i samhället:

Välfungerande kollektivtrafik, samåkning, cykel och gång är exempel på klimatsmarta sätt att transportera sig som sänker trösklarna för grupper som saknar tillgång till eget motoriserat transportmedel för att komma ut i naturen. Att klimatsmarta transportmedel tillgängliggörs oavsett ålder eller sociala och ekonomiska förutsättningar bidrar till en ökad jämlikhet, heter det i protokollets sjätte paragraf.

Valet av plats för mötet är djupt symbolmättat: ingenstans i Sverige är den pågående klimatuppvärmningen så konstant närvarande, konkret och mätbar som på Kebnekaises sydtopp.

Sydtoppen är en så kallad toppglaciär, Sveriges enda. Länge var den landets högsta punkt, dock något varierande beroende på avsmältningstakt och årstid.

Men sedan klimatförändringarna accelererat har toppen smält ned dramatiskt under några få decennier. I gamla kartböcker från 70-talets början noteras höjden till drygt 2 120 meter. Idag har Sydtoppen sjunkit ned under Nordtoppens fasta höjd (klippa) på 2 097 meter, med fortsatt trend att minska i takt med stigande medeltemperatur.