Fyrdubblade plastutsläpp till 2050

Om bara tre decennier kan plastutsläppen i haven ha fyrdubblats, med farliga risker för det marina livet. Det visar en ny rapport från WWF, som sammanställt den senaste forskningen.

Plastavfall som hamnar i naturen och haven på grund dålig hantering är ett växande hot mot djurlivet. Plastföroreningar finns nu överallt i haven och mängden växer exponentiellt. Hela åtta miljoner ton plastavfall når årligen våra hav och forskare förutspår att det 2050 kommer finnas mer plast än fisk i haven. 

Det har dock varit svårt att få en samlad bild av plastens påverkan på biologisk mångfald, men förhoppningvis kan en ny rapport beställd av WWF ge ett tydligare svar på det. Den har nämligen gått igenom tillgänglig forskning – drygt 2500 forskningsstudier – på området och är en av de mest omfattande hittills.

Rapporten Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems avslöjar en allvarlig och snabbt förvärrad situation som kräver omedelbara och samordnade internationella åtgärder. Bland annat varnar WWF för att havsområden två och en halv gånger Grönland riskerar att överskrida ekologiskt farliga nivåer för mikroplaster redan vid nästa sekelskifte. Det gäller bland annat områden i Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och Arktis.

90% av sjöfåglarna har plast i magen

Varje år produceras 320 miljoner ton plast i världen. Enligt WWF-rapporten förväntas produktionen fördubblas till 2040 och konsumtionen öka från 300 miljoner till 600 miljoner ton. Hälften av all plast har producerats sedan 2005 och idag återvinns mindre än tio procent. Upp till 91 procent av all plast som någonsin tillverkats har inte återvunnits. Elva miljoner ton plastskräp läcker ut i haven varje år, enligt rapporten. Det är dessutom en siffra som väntas stiga till 29 miljoner ton år 2040 om vi fortsätter att leva som vi gör nu.

Även om alla tillförsel av plastföroreningar skulle upphöra idag skulle de marina nivåerna av mikroplast fortfarande mer än fördubblas till 2050 – och vissa scenarier förutspår en femtiofaldig ökning till 2100.

Trots att plast först började användas i stor utsträckning efter andra världskriget är massan av all plast som någonsin producerats redan dubbelt så hög som den totala massan av alla landlevande och marina djur tillsammans. Forskarna i rapporten uppskattar att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor nu får i sig plast. Över 2000 arter har påverkats negativt, liksom hela marina ekosystem som redan är under hård press.

Mangrove och korallrev hämmas

Föroreningarna kan minska arternas förmåga att föröka sig och därmed försvåra produktiviteten hos marina ekosystem som korallrev och mangrove. Det sker bland annat genom minskat födointag för djur som istället får i sig plast, vilket i sin tur kan leda till försämrat immunförsvar eller reproduktionsförmåga.

Mangroveträdens komplexa rotsystem, som är avgörande för den marina biologiska mångfalden, är redan hårt utsatta av plast som täcker rötterna och hämmar växternas tillväxt. Även världens korallrev drabbas hårt av plastskräp som fastnar i dem och minskar deras chans ytterligare att överleva. Samtidigt påverkas det marina livet samtidigt av andra hot som överfiske, global uppvärmning, övergödning eller sjöfart och som överlappar med plastskräp, vilket förstärker de negativa effekterna.

Nästan all plast görs dessutom på olja och fossil energi och även den biobaserade plasten innehåller lika mycket skadliga kemikalier som vanlig fossilbaserad plast. 

Ett globalt plastavtal behövs

Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF, betonar i ett pressmeddelande allvaret i situationen:

Utan tvekan bidrar de okontrollerade utsläppen av plastföroreningar till att öka takten på den pågående sjätte massutrotningen. Det är minst sagt bråttom för världen att få till ett rättsligt bindande avtal om plastföroreningar.

Trycket ökar för ett rättsligt bindande plastavtal och WWF uppmanar i rapporten världens regeringar att snarast sätta sig vid förhandlingsbordet. Mer än två miljoner människor, 100 globala företag och 700 organisationer har redan undertecknat ett globalt upprop från WWF. Inger Näslund, senior havsexpert på WWF, betonar pressmeddelande att det är viktigt att komma igång omgående:

När plastföroreningarna nått haven är de nästan omöjliga att återvinna och koncentrationen fortsätter att öka i decennier. Om regeringar, näringsliv och samhälle agerar kraftfullt tillsammans nu kan plastkrisen fortfarande begränsas. Att stoppa spridningen av utsläpp är mycket mer effektivt än att städa upp efteråt.

Plastfrågan är högaktuell och ska upp i FN:s miljöförsamling mellan den 28 februari-2 mars i Kenya. Redan tidigare har forskare efterlyst ett Parisavtal för biologisk mångfald och den nyligen bortgångne evolutionsbiologen Edward O. Wilson föreslog att halva planeten skulle avsättas för att stävja massutrotning.

Avfallsdumpning växande rättighetsproblem

Enligt en annan ny  räcker det inte med att skapa fler naturreservat för att hejda den snabba förlusten av liv på jorden som sker idag, utan flera rejäla samhällsförändringar behövs också. Det handlar till exempel om att äta annorlunda, skippa subventioner till fiske och jordbruk och bromsa klimatförändringarna, enligt forskarna bakom rapporten.

Ökade plastmängder och bristfälligt internationellt samarbete öppnar dessutom dörrarna för kriminella nätverk och plastkriminaliteten anses numera vara ett allt allvarligare globalt problem, enligt en granskning av Interpol som fann att kriminella avfallsligor var verksamma på 20 procent av de internationella handelsrutterna 2018.

Istället för att tas om hand dumpas illegalt plastavfall från Europa och Nordamerika vidare ut i världen. Majoriteten går till Asien, men även till länder i Sydamerika och Afrika. Dessa länder saknar ofta förmåga att ta hand om plastavfallet på ett bra sätt. Resultatet blir stora olagliga deponier, där mikroplasten försvinner ner i vattendrag och grundvatten. Forskare varnar därför att den minst sagt bristfälliga hanteringen av avfallet får stora konsekvenser för både människors hälsa och livet i haven.

Det är dags att plastfrågan på allvar, en gång för alla.