Gamla föroreningar tonas ned när Barsebäcksverket rivs

Sveriges första rivning av ett kärnkraftverk har inletts, alldeles intill ett naturreservat vid det gamla fiskeläget i västskånska Barsebäck. Nedmonteringen av Barsebäcksverket är full av utmaningar, bland annat de mark- och vattenföroreningar som verksamheten har lett till. Dessa har företaget och tillsynsmyndigheterna känt till i flera år. Nu har parterna fått förnyat ansvar genom ny miljödom. Men hur miljösäker blir rivningen egentligen? Supermiljöbloggen granskar nedmonteringen av Barsebäcksverket.

Läs andra delen i granskningen av Barsebäcksrivningen här: ”Sporadisk tillsyn trots vetskap om Barsebäcksverkets utsläpp”.

Det avskärmande vattnet har tömts och i september ska reaktortanken skäras upp inne i anläggningen, osynligt för ett par tusen närboende i de fyra grannbyarna. En skyddande duk ska begränsa spridningen av asbest, radioaktivitet och sot som frigörs under arbetet.

– Alldeles efter sommaren ska vi börja med två stora arbetspaket här. I Barsebäck 1 ska vi dela reaktortanken i bitar och i Barsebäck 2 ska vi börja ta bort turbin, generator och andra stora komponenter, säger Maria Taranger, kommunikationsansvarig på Barsebäck Kraft AB, företaget som äger anläggningen.

Rivningen är ett utdraget mångmiljardprojekt, bara demontering av reaktorerna beräknas pågå till 2028. Därefter ska ett trettiotal andra byggnader på området rivas. Först 2045 tror företaget att alla radioaktiva delar kan lämna området.

Nyligen tecknade Barsebäck Krafts moderbolag Uniper avtal med Fortum som ska genomföra nedmonteringen av kärnkraftverken både i Barsebäck och Oskarshamn fram till våren 2021.

– Så här långt har projektet gått över förväntan och vi har goda marginaler både i tidsplaner och finansiering, säger Johan Svenningsson, vd på Uniper – en koncern som redan har fått stänga och montera ned kärnkraftverk i Tyskland.

Höga halter av giftiga ämnen

”What you see is what you get”, säger Barsebäck Kraft. Men det stämmer inte.

Enligt Barsebäck Kraft är det rent på området och finns endast naturliga ämnen i marken.  ”What you see, is what you get”, säger Maria Taranger vid vårt besök. Men det stämmer inte enligt miljörapporteringen.

Efter att ha gått ned till sina lägsta radioaktiva utsläpp 2014 efter stängningen 2006, ökar utsläppen i luften nu markant på grund av rivningen. Enligt företagets rapporter till Strålsäkerhetsmyndigheten ska doserna ändå ligga långt under gränsvärdena.

Värre är det med de överskridande värden för de kemiska föroreningar som upptäckts genom åren. Det finns till exempel arsenik, bly, kadmium och PAH:er i höga halter på Barsebäcksverket enligt företagets miljörapporter. En del finns i byggnader, annat i jorden efter arbeten med till exempel blästring och målning. Oljor, lösningsmedel och PAH:er har läckt och spillts i både jord och grundvatten. Flera av ämnena är giftiga redan vid mycket låga doser.

Området lär aldrig återställas till strandnatur igen, eller kustnära bostadsområde som kommunen önskar. På flera håll mäts arsenikhalter i betongen över gränsvärden för känslig mark. Det går inte bara hyvla bort, de mesta föroreningarna finns djupare än fyra centimeter ner i betonggolvet, enligt Barsebäck Krafts egna undersökningar.

PFAS, PCB och bly kvar i byggnaderna

I en mängd handlingar som vi har begärt ut från myndigheterna kan man läsa om föroreningar som är svåra att sanera och som aldrig har behövt åtgärdas. Perioden 1989-2008 har läckage eller utsläpp av bor noterats för Barsebäck 1. Under perioden registrerade Strålsäkerhetsmyndigheten 20 andra incidenter som kunde påverka marken, bland annat överfylld smutsoljetank, läckage av olja i generatorrum samt brand i generatorlager.

På området har det funnits betongstation, värmepanna för eldningsolja, fiskodling, brandövningsplats, spilloljelager, måleriverkstäder, reningsverk, tvätteri, drivmedelsanläggning och blästerhall. Det finns föroreningar av bland annat olja, lösningsmedel, asbest, fenoler, ftalater, cyanider, PAH (Polycykliska aromatiska kolväten), PCB (Polyklorerade bifenyler), PFAS-ämnen och glyfosat. Blästersand förekommer på flera platser, och bly, zink, arsenik, petroleumprodukter samt PAH har upptäckts i de flesta byggnaderna.

Värst är servicebyggnad 2 – där finns bly, zink och PAH i halter över vad som räknas som farligt avfall. En PCB-inventering utfördes 2008, då man fann PCB i vattenverkets fogar. I betongmassorna räknar man med föroreningar av arsenik, krom och kvicksilver.

Enligt Barsebäck Kraft gjordes även en inventeringsrapport 2014 om kvicksilverförekomst inom Barsebäcksverket. Men länsstyrelsen kan varken se att den eller vidare kartläggningar av kvicksilver, freon, bly, plast, behandlat virke och betong, som samtliga skulle göras innan rivningen, har kommit in till myndigheten.

I några av de periodiska besiktningar som konsulter har gjort rekommenderas företaget att se över sina rutiner gällande hantering och förvaring av kemiska produkter. En konsult från 2011 påpekade också bristen med att mätningarna av processvatten som går ut i Öresund gjordes med månadsmedelvärde och först efter att det nått havet, vilket har förhindrat att upptäcka och stoppa eventuella utsläpp i tid. Vid tidpunkten saknades villkor om att mäta mer än radioaktiva utsläpp. Konsulten från 2013 fann två oljecisterner utan besiktningsprotokoll.

Motstridiga besked från konsulterna

Företaget Svensk Ekologikonsult gjorde på uppdrag av Barsebäck Kraft en undersökning inför tillståndsansökan för drygt ett år sedan, men förutsatte i sin rapport att grundvattnet var opåverkat av verksamheten på Barsebäcksverket. Trots att konkurrenten Geosigma redan 2011 rapporterade om hög halt PFAS-förorening i grundvattenprov från området och föreslog vidare undersökningar.

PFAS är extremt långlivade och sprids långa vägar. Enligt Naturvårdsverket har ett 20-tal olika PFAS mätts i människor och vilda djur i Sverige, en del är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande.

Undersökningar gjordes även av företagets sedimentdammar 2011 och 2014 som visade metallföroreningar i massor som lagts upp 1997, 1998 och 2006. Slam och sand från utgående kylkanal innehåller också radioaktiva ämnen. Man rapporterar om ett rikligt djurliv, men ser inga risker för spridning av föroreningar. Inte heller med vinden trots att ena dammen uppges ha torkat ut sommaren 2018 och en del sediment ligger öppet. Färska satellitbilder visar dock lika mycket vattenyta som i den andra dammen.

När och hur saneringen ska gå till är fortfarande inte beslutat. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen ska dammarna dräneras och provtas igen innan vattnet pumpas ut i havet. Sedimenten ska antingen transporteras till slutförvaret för radioaktivt avfall, SFR, till Oskarshamns markförvar eller till deponi, beroende på innehåll. Sedan ska marken återfyllas med betongkross från verket och användas för hantering av rivningsavfall.

Platsen kommer inte återställas helt

Riskerna vid rivning bedöms vara acceptabla, skrev företaget i sin miljöriskbedömning i rivningsansökan. Uniper och Barsebäck Kraft utgår från industrimarksklassningen ”mindre känslig mark” i sina utsläppsprognoser och företagen känner inget ansvar att sanera mer än så.

Varför vill ni inte sanera allt?
– Eftersom saneringen av marken blir aktuell först om ett antal år när den konventionella rivningen har inletts anser Barsebäck Kraft AB att det är lämpligast att bestämma nivån för saneringen vid den tidpunkten. Sanering i sig innebär miljöpåverkan i form av till exempel transporter, svarar Barsebäck Krafts miljöingenjör Anna Sällberg, i e-post via kommunikationschefen.

Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark är rekommendationer och ett av flera verktyg i riskbedömning av förorenade områden. Det innebär inte nödvändigtvis att ett överskridande av riktvärden medför negativa effekter, fortsätter Anna Sällberg.

Alla miljöfrämjande åtgärder som Uniper föreslagit i tillståndsansökan ska genomföras. Det framgår av det allmänna villkoret i nya domen. Företaget måste också sanera de oljeutsläpp som upptäckts på Barsebäcksverkets grusparkering över riktvärden även för industriområde.

Otillräcklig miljöriskutredning

Barsebäck Kraft började riva och tog sitt nya miljötillstånd i anspråk i april och har nu lämnat in sitt egenkontrollprogram till länsstyrelsen i Skåne. Mark- och miljödomstolen har överlåtit till länsstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten att ställa villkor på miljöarbetet.

– Det kräver mycket mer tid och arbete för oss att driva dessa frågor via tillsyn, jämfört med om bolaget hade redovisat de efterfrågade uppgifterna och frågorna hade avgjorts redan under tillståndsprövningen. Till exempel villkor för föroreningshalt i rivningsmassor och dagvatten, säger Åsa Hedmark, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Skåne.

– Vi yrkade att tillståndet till hamnverksamhet skulle upphöra när allt avfall har transporterats bort från mellanlagren och hamnområdet har friklassats. Det beslutades också i domen, fortsätter hon.

Länsstyrelsen ifrågasatte en hel del i Barsebäck Krafts tillståndsansökan inför rivningen. Bland annat ansågs inte miljöriskutredningen vara tillräcklig, dessutom krävs att företaget utför så kallad recipientkontroll och undersöker hur miljön påverkas, vilket bolaget tidigare har motsatt sig. 

Hösten 2015 frågade myndigheten Barsebäck Kraft hur förorenad mark skulle hanteras och fick till svar att det var aktuellt först vid rivningen. Företagets miljöingenjör Anna Sällberg svarar inte på vår fråga varför åtgärder dröjt. Enligt henne har det inte varit några allvarliga utsläpp de senaste tio åren.

– Enstaka mindre miljötillbud i form av oljespill från fordon, men inget som har bedömts ha medfört eller kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa, svarar hon via mejl från kommunikationschefen Maria Taranger.
Företaget ser inga risker med de påträffade föroreningarna i dagsläget.

– Vi ser inga långsiktiga risker heller. Inga undersökningar visar på höga halter miljöfarliga ämnen som behöver hanteras.

Strålsäkerhetsmyndigheten vill se bättre säkerhet

Strålsäkerhetsmyndigheten ställer inga särskilda villkor så som nya miljödomen medger.

– Gällande lagstiftning bedöms vara tillräckligt omfattande, säger Martin Amft, myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten.

I myndighetens senaste granskningsrapport från december meddelas ett föreläggande efter att ha sett brister på fyra punkter när det gäller hur Barsebäck Kraft uppfyller tillståndskraven. Nu granskar myndigheten svaret från företaget, där det ska förklaras bland annat hur metoderna för bestämning av radioaktivt innehåll i avfall är lämpliga vid rivningen och vilka materialsorter som kategoriseras som farligt avfall.

Barsebäck Kraft måste också bättre redovisa hur farligt avfall med radioaktiva föroreningar ska omhändertas. Vid granskningen konstaterades sju förbättringsområden, bland annat att tydligare ta på sig yttersta ansvaret för strålsäkerheten samt bättre spårbarhet, systematik och analys. Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdade föreläggande mot Barsebäck Kraft även 2016 och 2018, som gällde kompetens och utbildning samt mellanlagring av radioaktivt avfall.

Utöver driftavfallet räknar bolaget med att ytterligare 37 000 ton av totalt 419 000 ton rivningsavfall är radioaktivt. Av det hoppas man kunna friklassa 16 000 ton. Cirka 200 000 ton rivningsmassor vill man transportera bort.

Nytt miljötillstånd sedan april

Enligt den nya miljödomen ska Barsebäck Kraft se till att kemiska produkter och farligt avfall hanteras så att detta inte kan nå avlopp eller omgivning. Rivningsmassor ska kollas på föroreningsinnehåll, sorteras och saneras vid behov. Grannar ska förvarnas innan sprängningar, buller, damm och transportutsläpp ska begränsas. Ett år innan storskalig rivning ska företaget redovisa förväntade föroreningar i dagvatten.

Barsebäcksverket ligger vid Lommabukten, där god ekologisk status inte anses möjlig förrän tidigast 2027 på grund av övergödningen. Den kemiska ytvattenstatusen är inte heller god enligt Vattenmyndigheten på grund av höga kvicksilverhalter och halter av polybromerade difenyletrar (PBDE). Vattenmyndigheten har satt mindre stränga krav för dessa ämnen eftersom det anses tekniskt omöjligt att sänka halterna till vad som motsvarar god status.

Företaget uppger att de ska stå för max 20 procent av utsläppen till Lommabukten?
– Vi anser att alla punktutsläpp av förorenat vatten ska renas så långt det är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Dessa krav kommer att ställas via vår tillsyn när det blir aktuellt. Efter rening och utsläpp sker spädning i havet, men beräknad spädning är inte skäl för att tillåta högre utsläppsvärden än vad som kan erhållas med bästa möjliga teknik, säger Åsa Hedmark på länsstyrelsen.

Enligt Barsebäck Kraft ska provtagning och sanering göras i samband med markarbeten eller inför friklassning av området. Innan upplägg av massor som kan misstänkas vara förorenade ska provtagning ske. Det samma gäller massor som transporteras bort från området.

Dagvattnet leds idag direkt till havet utan rening och så planerar man göra fram till den storskaliga rivningen. Inför den storskaliga byggnadsrivningen ska bland annat asbest, PCB, kvicksilver och oljor saneras. Men företaget planerar inga fler undersökningar förrän tillsynsmyndigheterna ger instruktioner om mätmetoder.

Vilka villkor kommer länsstyrelsen ställa?
– Vi tar ställning till lämpliga villkor när redovisningar kommer. Kontrollprogrammet följs upp på en mer detaljerad nivå i samband med nästa tillsynsbesök. Det är inte inplanerat, men kan bli i slutet av året eller i början av 2021. Kontrollprogrammet för återvinning av rivningsmassor har ännu inte inkommit till oss, fortsätter Åsa Hedmark.

Höjda havsnivåer kan bli ett problem

Bland annat kommer krävas åtgärder så att inte släckvatten med PFAS kan nå Öresund. Företaget överväger installera avstängningsventiler, men länsstyrelsen har ännu inte fått in anmälan om detta. De ska kolla åtgärder mot damning och sätta begränsningsvärden för dagvatten, transporter och föroreningar i massor. Och titta på risk för översvämning, torka, brand och havsnivåhöjning.

Vid vårt besök har en tillfällig, mindre översvämningsbarriär lagts ut som skydd mot havet vid kylvattenkanalens utlopp. Kävlinge kommuns klimatstrateg förutsätter en framtida havsnivåhöjning.

Vad behöver ni göra för att klara havsnivåhöjningen?
– Inget utifrån de förutsättningar vi har idag, säger Anna Sällberg, miljöingenjör på Barsebäck Kraft.

Enligt företags miljökonsekvensbeskrivning kan en höjning vara aktuell, trots att man menar att området ligger som lägst tre meter över medelhavsnivån. Men översvämningsrisken ser man som mycket låg fram till år 2100.

Lång och dyr väg mot färdigställd rivning

Rivningsbudgeten uppgår till 4,7 miljarder kronor. Med osäkerheter inräknade kan uttaget från kärnavfallsfonden landa på ytterligare en miljard.

Om inte det räcker?
– Då får ägaren skjuta till medel. Vi har stenhård ekonomistyrning, så det blir en säker och effektiv rivning, säger kommunikationschef Maria Taranger på Barsebäck Kraft.

”Sverige har ett robust system för att finansiera och ta hand om kärnkraftens restprodukter. Nu fullföljer vi vårt ansvar och sluter den cirkel som påbörjades på 1970-talet”, säger Unipers VD Johan Svenningsson i ett pressmeddelande.

När Barsebäcksverket har jämnats med marken i mitten av 2030-talet kommer de två nya lagerbyggnaderna och verkets hamn vara kvar. Därifrån ska det långlivade avfallet skeppas när slutförvaret, SFL, har byggts någon gång i mitten av seklet. Allt ska också koordineras med rivningen av Oskarshamns kärnkraftverk.

Vad säger att allt är borta enligt målsättningen år 2045?
– Det finns ingen vinst i eller intresse för oss ägare att lämna kvar lager med radioaktivt avfall. Det finns heller inget lagstöd för att slutförvara radioaktivt avfall på något av kärnkraftverken i Sverige, säger Anna Sällberg på Barsebäck Kraft.

Många boende i området undrar också när de stora ställverken försvinner.

– Aldrig. Det är en del av elens motorvägar i Sverige, stamnätet går här. Svenska Kraftnät har byggt ett nytt 400-kilovoltsställverk, berättar Barsebäck Krafts kommunikationsansvarige, Maria Taranger.

Ställverket – och den oljeeldade turbinanläggningen från Barsebäcksverkets start 1975 – ska fortsätta användas i framtiden. Trots elöverskott vill statliga Svenska kraftnät kunna pytsa in extra energi i nätet vid kapacitetsbrist. Förra året 90 MWh, motsvarande 4 eluppvärmda villor, resterande nästan 75 procent av produktionen avsåg provkörningar för att hålla anläggningen i trim.

I många år har det spekulerats i vad kärnkraftsområdet ska förvandlas till.

– Det är inte som vi är hemliga – inga beslut är tagna. Vi har fått i uppdrag att riva till industrimark. Marken ägs av Uniper och är av riksintresse för energiproduktion enligt Energimyndigheten, säger Maria Taranger.

– Strålsäkerhetsmyndigheten har påpekat att verket ända in på 2040-talet kan vara en kärnteknisk anläggning, så länge avfall lagras där. Men hur länge lagringen kommer att ske är inte bestämt idag. Det påverkar förstås möjligheterna till att starta ny verksamhet där, säger Maria Stenkvist, handläggare på Energimyndigheten.

Text och foto: Lill Eriksson.

---

Det här är första delen i en granskning av Barsebäcksrivningen. Artiklarna är ett samarbete mellan Supermiljöbloggen och reportern Lill Eriksson.

Lill är frilansjournalist, specialiserad och utbildad inom klimat och miljö, teknik, vetenskap och datajournalistik. Hon har tidigare varit reporter på bland annat HD-Sydsvenskan, Sveriges Radio och Aller Business. Vill du veta mer om arbetet bakom granskningen eller tipsa om andra uppslag, kontakta Lill här.

För frågor eller tips till Supermiljöbloggen, kontakta redaktör Anna Ljungström på anna.ljungstrom@supermiljobloggen.se.