Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Geoingenjörskonst – hjälper eller stjälper i klimatfrågan?

Som bekant finns det olika sätt att attackera klimatfrågan. Vissa förespråkar en återgång till en livsstil grundad på självförsörjning, småskalighet och oljeoberoende. Andra ger sig in i den politiska debatten med statistisk och datamodeller. En stor del engagerar sig inte överhuvudtaget men tycker ändå att det känns viktigt att källsortera.

En av dessa undergrupper är geoingenjörerna – en grupp som generellt sätt kan beskrivas som framtidsskådande, high-tech-törstande och lösningsorienterade personer. Geoingenjörskonst (eller planetär ingenjörskonst) är en halvbra svensk översättning av det mer kända engelska begreppet “geoingeneering” och kan defineras som

1. konsten att medvetet manipulera jordens klimat för att motverka effekterna av global uppvärmning till följd av utsläppen av växthusgaser (Wikipedia)
2. medvetet, tekniskt och storskaligt ingripande i klimatsystemet for att motverka effekterna av de antropocentriska klimatförändringarna (Royal Society)

Definitionen är än så länge rätt bred vilket innebär att en mängd lösningar samlas under detta begrepp, allt ifrån att måla hustak vita (för att reflektera större mängder solljus och på så sätt dämpa uppvärmningseffekten) till att skicka upp gigantiska speglar i rymden i samma syfte. Andra exempel som går under detta paraply är havgödsling, molnsaltning och lufttvätt. Även olika sätt att samla in koldioxid för att förvandla den till fast form och lagra den i marken håller på att utredas.

Flertalet organisationer, bl.a. NASA, har under en längre tid undersökt värdet av geoingenjörskonst ur ett klimatperspektiv, men miljöorganisationer har protesterat kraftigt då man menar att riskerna är alldeles för stora (naturligtvis har det även funnits ett antal miljöorganisationer som har förhållit sig positiva till utvecklingen). Efter en del experimenterande med havsgödning tog man fram ett moratorium på geoingenjörskonst under de senaste CBD-förhandlingarna i Nagoya 2010.

“Geoingenjörskonst är inte en ’plan B’ för klimatet. Det bör ses som en desperat åtgärd, kan ha vidsträckta oönskade effekter och är etiskt och politiskt problematiskt. Det kan bli väldigt dyrt och i värsta fall fungerar det inte ens,“ skriver Greenpeace på sin hemsida 2009 (fritt översatt).

Victor Galaz, statsvetare och forskare vid Stockholm Resilience Center, visar på två olika perspektiv när det gäller huruvida vi borde tillåta forskning kring geoingenjörskonst. De som är för forskning menar att teknologierna kan vara viktiga vid en dramatisk värmeökning och med bristande forskningsunderlag kan vi tvingas lansera tekniker och inte är tillräckligt beprövade. Å andra sidan har vi nej-sägarna som menar att investeringar i ingenjörskonst bättre används i andra syften. Dessutom menar de att motivationen till att minska sina utsläpp minskar om det finns en teknisk lösning på problemen.

“Debatten om geoingenjörsteknologier har funnits länge, men rör sig nu snabbt in i de klimatpolitiska finrummen. Det ska bli intressant att följa hur svenska beslutsfattare och miljöorganisationer förhåller sig till en teknologi med så många komplexa ekologiska, politiska och etiska dimensioner,” säger Viktor.

Geoingenjörskonst är en fråga som än så länge inte har diskuterats så mycket i Sverige men som börjar bli allt mer aktuell. Alla har sina åsikter kring hur pass vi ska förlita oss på tekniken för att lösa klimatfrågan och hur pass farlig denna teknik kan visa sig vara. I bästa fall kan planetär ingengörkonst rädda världen – i värsta fall skapar vi ett helt nytt problem.

För den nyfikne:
Royal Society
Ekot

Ny Teknik

Viktor Galaz öppna föreläsning på SU

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra