Göteborg – Europas nästa Sharing City?

I Göteborg är hållbarhet på kartan, bokstavligt talat. Kollaborativ ekonomi Göteborg (KEG) är en ideell förening som arbetar för att Göteborgare ska kunna dela, hyra, ge och låna mer. Igår lanserarde KEG, i samarbete med Götebrogs stad, Smarta Kartan. SMB har pratat med Emma Örwall, en av grundarna till KEG inför lanseringen.

Totalt finns det ca 70 kartor över olika städer som alla vill kartlägga öppna verkstäder, coworking spaces, gratisbutiker, cykelkök och urbana allmänningar m.m.

En av dessa kartor är Smarta Kartan, ett samarbetsprojekt mellan föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg (KEG) och Göteborgs Stad, genom ett så kallat idéburet offentligt partnerskap (IOP).

Det är över två år sedan vi började med den första kartan över kollaborativa verksamheter i Göteborg. Globalt finns det en stark kollaborativ rörelse som årligen samlas och arrangerar så kallade ”mapjams”, ett socialt event där en skapar kartor tillsammans,  säger Emma Öhrwall, ordförande i föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg.

Smarta Kartan kan användas av alla men riktar sig främst till göteborgare och besökare. På webbsidan finns en digital karta, en kartläggning över lokala verksamheter, kalender över event exempelvis klädbytardagar och en nyhetsblogg.

På kartan hittar du allt från cykelkök, bytesgrupper och klädbytardagar till gratisbutiker, samåkningsgrupper och digitala plattformar. Och nya initiativ tillkommer hela tiden, vilket gör det allt lättare att leva kollaborativt i Göteborg,  säger Emma Öhrwall.

Ett Göteborg i framkant

Kollaborativ Ekonomi Göteborg (KEG) är en ideell förening som först startade som en lokal facebookgrupp. Föreningen ser sig som en underlättare och genom opinionsbildning och arrangera event och projekt vill de göra det lättare för göteborgare att hyra, dela, byta, låna och ge. KEG driver inga verksamheter utan vill istället synliggöra och stötta de verksamheter och grupper som finns.

 Jag får ofta frågan varför Göteborg har kommit så långt, och det finns främst tre anledningar till det. Det finns en stark gräsrotsrörelse och även många kommunala initiativ. Samtidigt finns det en politisk vilja, där det står uttalat i stadens budget att kommunen skall verka för ”delningsekonomi” och ökad tillit mellan invånarna. Det verkar också som det är många som är nyfikna och kan tänka sig att delta, exempelvis genom att låna verktyg med varandra, säger Emma Öhrwall.

Allt fler konsumenter ser fördelarna med att ha tillgång till varor och tjänster snarare än att köpa och äga enskilt. Att dela, låna, hyra eller byta saker med andra är en växande trend.

 Genom att anamma en kollaborativ livsstil så kan vi främja gemenskap och mellanmänsklig tillit, vilket är väsentligt för att möta vår tids utmaningar. Vi kan också nyttja resurserna smartare, det är rent ut sagt idiotiskt att många lokaler står tomma större delen av tiden och inte samutnyttjas, menar Emma Öhrwall.

Samarbete skapar en hållbar stad

Enligt nätverket OuiShare är en kollaborativ ekonomi  ”en ekonomi som definieras  av initiativ som baseras på horisontella nätverk och deltagandet av ett community.”

OuiShare menar att vi genom ett samarbete på olika nivåer och mellan olika aktörer kan lösa många av de svåra utmaningar vi står inför. På så sätt kan vi gemensamt möjliggöra en tillgång till tjänster och varor på ett mer hållbart sätt.

Exempel på kollaborativa initiativ är samåkning, bytesgrupper, cykelkök, klädotek och fritidsbanker. En kollaborativ ekonomi bygger på tillgången att det är tillgången till en vara eller en tjänst som är det viktiga och inte ägandet i sig.

Yta tas upp av bilar som står still större delen av dygnet. Så det vi ser är vi går från att vara passiva konsumenter till aktiva deltagare och där städer i framtiden kommer underlätta för tillgång framför ägande. Det som växer fram är ett mer decentraliserat och horisontellt samhälle, där det som är mitt är ditt eller vårt tillsammans, menar Emma Öhrwall.

Har du något du vill dela, låna eller något att hyra ut? Kolla in Smartakartan här.