(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

GRANSKNING: Miljöpartiets sänkta klimatambitioner

Klimatfrågan har aldrig varit så allvarlig som nu, och samtidigt som de internationella förhandlingarna står och stampar förväntar vi oss att våra politiker ska ta ansvar åtminstone nationellt. Inte minst förväntas det av Miljöpartiet, som har det överlägset högsta förtroendet i klimatfrågan. Men Supermiljöbloggens granskning visar att Miljöpartiet nu sänker sin ambitionsnivå i frågan om koldioxidskatten, den kanske viktigaste nationella klimatfrågan.

Åsa Romson & Gustav Fridolin
Foto: Hållbarhetsbloggen

Det råder inget tvivel om att koldioxidskatten är ett av de viktigaste instrumenten för att komma till rätta med klimatproblemet. Såväl ekonomer som vår statsminister är överens om att skatten är det mest effektiva sättet att minska utsläppen. Även Miljöpartiets språkrör delar den bilden. På sin blogg skriver miljöpartiets språkrör Åsa Romson:

“Koldioxidskatten har varit det effektivaste styrmedlet (för att minska utsläppen)”

Under 2008 och 2009 drev Miljöpartiet en koldioxidskattehöjning som skulle motsvara 2 kronor per liter bensin. När sedan valet närmade sig ingick MP ett samarbete med de Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, inom bland annat klimatpolitiken. Då sänktes ambitionsnivån till 49 öre litern och Miljöpartiet hävdade till sitt försvar att det var en kompromiss.

Sedan kom valet och förlusten splittrade det rödgröna samarbetet. Men Miljöpartiet återgick inte till den gamla ambitionsnivån på en bensinskatt på 2 kronor. I den senaste skuggbudgeten står att läsa:

“För att hålla uppe omvandlingstrycket i samhället, och ge tydliga signaler om att fortsatt klimatomställning är prioriterat, föreslår vi att koldioxidskatten höjs med 24 öre 2012. Detta motsvarar 70 öre på bensinpriset, i enlighet med Klimatberedningens förslag.”

Klimatberedningen var ett utskott med representanter ifrån alla dåvarande riksdagspartier, och dessa kom gemensamt med ett förslag om en höjning av bensinskatten med 70 öre. Men klimatberedningen presenterade sitt förslag redan i januari 2008. Miljöpartiet valde då att gå längre än klimatberedningen, men har nu backat tillbaka.

I Miljöpartiets dokument “Så här tycker vi 2.0”, som fungerade som en uppslagsbok för mp-politiker i valet står det:

“Miljöpartiet vill ha en koldioxidbeskattning som leder till att de klimatpolitiska målen nås. (…) Med en viss regelbundenhet bör de faktiska utsläppen stämmas av mot klimatmålen, om dessa inte verkar nås bör skatten höjas, om vi ligger över målet bör skatten sänkas i motsvarande mån.”

Skatten ska alltså stämmas av emot klimatmålen. Men då är frågan vilket klimatmål som ligger bakom klimatberedningens förslag på 70 öre i höjd bensinskatt. Svaret är 75-90 % minskning till 2050. Det är ett mål som ligger under vad FN:s klimatpanel IPCC förslog 2007 i sin rapport. För att nå mellan 2 och 2,4 graders uppvärmning behöver den rika delen av världen gör minskningar till 2050 med 80 – 95 %.

Men efter att IPCC:s rapport från 2007 publicerades har forskningen gått vidare, många pratar nu om att koldioxidhalten i atmosfären måste ned till 350 PPM (miljondelar). vilket representerar ungefär 1,5 graders global uppvärmning, alltså ett betydligt mer ambitiöst mål än de 2 – 2,4 grader som FN föreslår. Det intressanta här är att även Miljöpartiets kongress har ställt sig bakom en temperaturökning på max 1,5.grader. För att nå det målet skulle världen behöva nå nollutsläpp runt 2050, och klimatrörelser som Powershift menar att Sverige i egenskap av ett rikt land borde ta på sig nollutsläpp till 2030.

Miljöpartiet säger alltså att koldioxidskatten ska justeras så att de klimatpolitiska målen uppnås.  2008 ansåg MP att det borde innebära en skattehöjning som motsvarar två kronor litern för bensin. Sedan dess tyder forskningen på att det är allt mer bråttom, och Miljöpartiet har själva klubbat ett mer ambitiöst klimatmål än tidigare. Men trots att klimatmålen har blivit mer ambitiösa så har det viktigaste instrumentet för att nå målen blivit mindre ambitiöst.

Vi ringde upp Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Helena Leander för en kommentar. Enligt Leander handlar den minskade ambitionsnivån om att det inte fanns någon tydlig instans som stödde just en höjning på två kronor innan. Hon menar också att stigande oljepriser har spelat roll för beslutet. På frågan om 70 öres bensinskattehöjning är förenligt med ett långsiktigt mål på 1,5 graders temperaturökning svarar hon:

“Det tror ingen, utan budgeten är för de kommande tre åren. Det måste höjas mer både med skatter, och via stigande oljepriser.”

Men varför väljer ni att basera ert förslag till koldioxidskatt på klimatberedningen, vars mål är betydligt lägre än Miljöpartiets?

“Ja, klimatberedningens förslag är för lågt, men det här förslaget som vi lagt kommer inte vara för evigt, utan vi kommer arbeta i partiet och försöka ta fram ett helt paket av förslag som hänger ihop, där koldioxidskatten är en del, men tills dess att vi tagit fram ett sånt förslag så valde vi att gå på klimatberedningens rekommendationer.”

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.