Grönt ljus i EU-parlamentet för nya klimatlagar

En rad viktiga klimatlagar har klubbats med stor majoritet i EU-parlamentet. Bland annat har reglerna för ökad kollagring slagits fast. I Sverige kan det leda till minskade avverkningar av de allt mer hotade skogarna. Sverigedemokraterna var ensam svensk partigrupp att avvisa hela paketet. KD anslöt med ett nej till lagen om ökad kollagring i de svenska skogarna.

Huvudförhandlare i EU-parlamentet om klimatpaketet har varit svenska Jessica Polfjärd (M), som för sin del uttryckte tillfredsställelse över resultatet av omröstningen i veckan:

– Detta handlar om att få fler länder att bidra i klimatarbetet, sa hon till DN efter tisdagens omröstning i parlamentet.

Redan sommaren 2021 lades EU:s klimatpaket fram i Europaparlamentet. Den gången var Jytte Guteland (S) huvudförhandlare, vilket SMB berättade om vid tillfället. Denna förordning antogs och vad som nu sker är att de detaljerade och för alla medlemsländer bindande lagarna klubbas.

De gröna vill se större ambitioner

Klimatpaketet har kallats för Fit for 55. Orsaken är att det syftar till att nedbringa unionens samtliga utsläpp med 55 procent till år 2030 jämfört med 1990. De gröna partierna inom EU har velat gå längre. En av de kritiska har varit Pär Holmgren (MP), som efterlyst åtgärder som leder till 65-70 procents lägre utsläpp, i linje med vetenskapliga rekommendationer.

Trots allt kompromissande om detaljutformningen av lagarna har ingen urvattning dessbättre skett. Nu görs bedömningen att den gröna given totalt blir några procent vassare, enligt EU-parlamentets pressmeddelande.

Som ett av EU:s rikaste länder är Sverige bland de medlemmar som fått det största utsläppsbetinget enligt det så kallade ESR-protokollet (Effort Sharing Regulation). ESR omfattar alla de växthusgasutsläpp som inte ingår i ETS (Emission Trade System), unionens utsläppshandel inom den ”handlande sektorn.”

I ESR ingår svåra och känsliga områden som vägtransporter, jordbruk och utsläppen vid bygge och drift av alla byggnader.

De rikaste länderna – bland andra Sverige – ska göra mest

Kravet på Sverige är att minska utsläppsnivån inom denna sektor med 50 procent till år 2030 jämfört med 2005 års nivå. (Alltså med inte 1990, som är det årtal som man utgår från när det gäller EU:s totala utsläppsminskning med 55-57 procent till 2030).

Den här lagen antogs av 486 ledamöter mot 132. Bland de sistnämnda ingår alltså Sverigedemokraterna, som helt motsätter sig EU:s klimatpolitik.

I en annan för Sveriges skogsindustri och stora delar av partipolitiken kontroversiell lag, anslöt KD i ett nej. Det handlar om lagen om ökad kollagring i skog och mark.

Sverige, som tillsammans med Frankrike och Spanien har de högsta kraven på sig, ska öka markinlagringen av koldioxid med cirka fyra miljoner ton till 47 miljoner ton per år till 2030.

I Sveriges riksdag har alla partier utom L, MP och V varit starkt emot ökad kollagring på svensk mark, eftersom man fruktar att kravet tvingar fram lägre avverkningstakt i de svenska skogarna. Ja, den svenska regeringen fick rent av skarp kritik nyligen för att använda sitt EU-ordförandeskap för att fem i tolv försöka försämra kollagringsförslaget, vilket SMB berättat om.

Svenska EU-parlamentariker följde inte linjen hemifrån

De svenska parlamentarikerna från S, C och M följde nu inte sina hemmapartiers ståndpunkt utan anslöt sig till en bred majoritet för att anta lagen.

Totalt ska unionens länder sammanlagt nå upp till en årlig kollagring på 310 miljoner ton per år från och med 2030.

För de som vill ta del av EU-lagarna i detalj finns mer läsning här.