”Vi vill jobba med rennäringen och traktens samiska arv, inte emot dem”, sade ledningen för gruvbolaget på torsdagen. De meddelar nu att de vill använda renar i gruvdriften, i försök att kompromissa med samerna. Dessutom ska det minska gruvans klimatpåverkan. Detta efter regeringens besked om tillstånd för företaget att bryta järnmalm utanför Jokkmokk.
Gruvan har konstaterats leda till miljöproblem och kränka rättigheterna för det samiska folket som är bosatt i området. Under lång tid har platsen använts för renskötsel och den nya gruvan innebär att flyttleder skärs av, vilket gör det svårt att förflytta renar från ett betesområde till ett annat. Samtidigt minskar betesområdena och därmed djurens föda.
”Då samebyn endast har rätt att bedriva renskötsel inom sitt geografiska område är det svårt att flytta renskötseln till andra marker. Sammanfattningsvis skulle en gruva förstöra för den traditionella, naturbetesbaserade renskötseln och utgöra hinder för alla samer lokalt att behålla och utveckla sin kultur – mänskliga rättigheter som är grundlagsskyddade”, skriver Civil Rights Defenders.
När rennäringen nu inte längre har mark för sina djur har gruvföretaget lovat att ersätta samerna med att hyra in renar för arbetet istället för maskiner. Detta kommer även sänka dieselkostnaderna för företaget, minska klimatutsläppen och möjliggöra fler arbetstillfällen i trakten, ”en win-win-win-situation”, enligt företaget.
Regeringen har meddelat att krav kommer att ställas på gruvan för att minska påverkan på rennäringen. Gruvbolagets svar på det är alltså att istället inkorporera rennäringen i gruvan. De gör liknelsen till ”tomtens verkstad”, och menar att ”det känns drömskt att få jobba i exotiska Nordpolen med renar, precis som Tomten själv”. I anslutning till gruvan kommer samtidigt ett tomteland skapas för att stimulera turismen i området.
Gruvan ligger nära världsarvet Laponia, vilket sägs ha inspirerat företaget. ”Trakten har inspirerat oss med framtidstro. Det var framförallt därför vi valde den här vackra platsen, och vi är glada att Sveriges regering delar vår vision om en klimatsmart gruva här.”
”Vi är glada att få bidra till att modernisera rennäringen och stolta över att vi kom på lösningen för en hållbar framtida rennäring”, säger företagsledningen.
Detta är ett aprilskämt. Vad som däremot inte är ett skämt är hur samer har påverkats och påverkas än idag av klimatförändringar, markförlust och diskriminering. En näring i kärnan av svensk historia och kultur hotas nu av miljöförstöring och kortsiktiga ekonomiska intressen. Den allvarliga frågan bakom skämtet är: Vart ska renarna och renskötarna ta vägen när marken försvinner under deras fötter?
Läs mer:
Gruva i Gallók: Svenska regeringen agerar som om urfolksrätten inte fanns
Sakine Madon: Ta kritiken mot Kallak-gruvan på allvar
Gallók: gruvan, kritiken och konsekvenserna för naturen
Sametinget: regeringen är beredd att offra både natur och samisk kultur
Kallakgruvan – Detta har hänt:
Näringsministern KU-anmäls för misstänkt Kallakjäv
Regeringen säger ja till gruva i Gallók
S öppnar upp för nya gruvor och utbyggt Arlanda
Tips – lär dig mer om Sveriges urfolk:
Se dokumentären ”Gallók – kampen i sameland” från 2018 på SVT Play.
Filmen ”Sameblod” från 2016 finns också att se. Samt boken ”Stöld” från 2021 av Ann-Helen Laestadius.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
