Hälsa i fokus för klimatomställningen: WHO:s uppmaning till COP26

Att skydda människors hälsa från klimatförändringar kräver förändringar inom alla sektorer. Det menar Världshälsoorganisationen (WHO) i en rapport till COP26 och ger tio rekommendationerna som regeringar måste vidta för att möta klimatkrisen, återställa den biologiska mångfalden och skydda hälsan.

Inför klimattoppmötet COP26 som nu har inletts i Glasgow har flera forskare krävt att politiska ledare tar hänsyn till klimatförändringens negativa hälsoeffekter. Hälsofördelarna med en klimatomställning hamnar lätt i skymundan och det blir snabbt fokus på tekniska och finansiella lösningar. Detta trots att hälsoargumentet är det mest skarpa och som borde leda till tydligast påverkan.

Just det senare framkommer tydligt i Världshälsoorganisationen WHO:s specialrapport till COP26 The health argument for climate action. Där skriver FN-organet att hälsoargumenten för en snabb klimatomställning aldrig varit tydligare och att genom att genomföra dessa brådskande förändringar kan regeringar säkerställa en sund framtid för våra barn, barnbarn och framtida generationer. Rapporten är tänkt att ligga till grund för beslutsfattare och tjänstemän över alla sektorer för att möjliggöra de förändringar som krävs.

WHO:s slutsats är att klimatförändringarna är det enskilt största hälsohotet som mänskligheten står inför och att även om ingen går säker från dess hälsoeffekter drabbas redan utsatta människor i låg- och medelinkomstländer hårdast. Därför hotar klimatkrisen att upphäva de senaste femtio årens framsteg inom utveckling, global hälsa och fattigdomsminskning, och att ytterligare vidga befintliga hälsoskillnader mellan och inom befolkningar.

WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus skriver i förordet till rapporten att hälsa och rättvisa är centrala delar för att uppnå målen i Parisavtalet och för att göra COP26 till en framgång:

Varje försening av att agera på detta globala hälsohot kommer oproportionerligt att påverka de mest missgynnade världen över.

Rapporten innehåller tio rekommendationer som föreslår en uppsättning prioriterade åtgärder från det globala hälsosamfundet till regeringar och beslutsfattare med en uppmaning att agera skyndsamt i den nuvarande klimat- och hälsokrisen. Rekommendationerna har tagits fram i samråd med över 150 organisationer och 400 experter och hälsopersonal.

10 rekommendationer

WHO menar att de närmaste åren utgör ett avgörande fönster för regeringar att integrera hälso- och klimatpolitik i sina återhämtningspaket för covid-19 (rekommendation 1) och internationella klimatåtaganden (rekommendation 2). Medan kortsiktiga pandemisvar till stor del kommer att bestämma takten och riktningen för hälso- och klimatmål, kommer ambitiösa nationella klimatåtaganden att vara avgörande för att upprätthålla en sund återhämtning på medellång till lång sikt. För att uppnå målen i Parisavtalet måste hälsa och rättvisa placeras i centrum för FN:s klimatförhandlingar framöver. Hälsofördelarna med klimatåtgärder (rekommendation 3) anses nu vara väldokumenterade och erbjuder starka argument för transformativ förändring – och detta gäller inom många prioriterade åtgärdsområden: anpassning och motståndskraft (rekommendation 4), energiomställning (rekommendation 5), rena transporter och aktiv rörlighet (rekommendation 6), natur (rekommendation 7), livsmedelssystem (rekommendation 8) och finanssektorn (rekommendation 9). WHO betonar att hälso- och sjukvårdssektorn är en pålitlig och inflytelserik – men ofta förbisedd – klimataktör som kan möjliggöra transformationsförändringar för att skydda människor och planet (rekommendation 10).

Rapporten är tydligt med att klimatförändringar redan påverkar hälsan på en mängd olika sätt, bland annat genom att leda till dödsfall och sjukdom från allt oftare extrema väderhändelser, såsom värmeböljor, stormar och översvämningar, störningar av livsmedelssystem, ökningar av zoonoser och mat-, vatten- och vektorburna sjukdomar och psykiska problem. Dessutom undergräver klimatförändringarna många av de sociala bestämningsfaktorerna för god hälsa, såsom försörjning, jämlikhet och tillgång till hälso- och sjukvård och sociala stödstrukturer.

Vikten av snabba åtgärder

WHO menar att genom att vidta snabba och ambitiösa åtgärder för att stoppa och vända klimatkrisen kan även hälsofördelar nås. Som exempel tar de upp att samma åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser också påverkar luftkvaliteten positivt och därigenom kan förtidiga dödsfall av dålig luft förhindras.

Ett annat exempel rör främjandet av urbana grönområden som underlättar klimatanpassning samtidigt som de erbjuder hälsofördelar i form av minskad exponering för luftföroreningar, lokala kyleffekter, stressavlastning och ökat rekreationsutrymme. Som ett tredje exempel tar rapporten upp hur en övergång till mer näringsrik växtbaserad kost i linje med WHO:s rekommendationer skulle kunna minska de globala utsläppen avsevärt, säkerställa ett mer motståndskraftigt livsmedelssystem och undvika upp till 5,1 miljoner kostrelaterade dödsfall per år till 2050.

Men, menar rapporten, tar flera beslutsprocesser kring klimatet för närvarande inte hänsyn till hälsofördelar och deras ekonomiska värdering. WHO har därför inrättat en expertarbetsgrupp om hälsofördelarna med att minska klimatförändringarna som kommer att ge nationella hälsopolitiker i stånd att lyfta hälsoargumentet för ambitiösa klimatåtgärder och säkerställa att hälsa är representerad i nationella och globala planeringsprocesser.

Förhoppningsvis tar beslutsfattare till sig av dessa rekommendationer och sätter hälsan i fokus för den omställning som måste göras skyndsamt och omfattande. Det är kanske här den tydligaste vinsten finns.