Halvtid i COP15 – nytt ramverk långt ifrån färdigt

Just nu pågår COP15, FN:s konferens för biologisk mångfald. Syftet är att enas om ett nytt globalt ramverk, i likhet med Parisavtalet för klimatet. Mycket står på spel när världens ledare möts: mängder av arter dör ut, och vi måste vända trenden för att säkerställa fungerande ekosystem. 

Enligt FN riskerar nu en miljon arter att dö ut. Världsnaturfonden WWF bekräftar bilden i sin Living Planet Report 2022: mellan 1970 och 2019 har antalet djur inom drygt 5 200 undersökta arter minskat med 69 procent. Forskare har varnat för att vi kan vara på väg mot det sjätte massutdöendet. 

Det är under dessa förutsättningar världsledare möts på COP15 i Montreal, Kanada, 7-19 december. Målet med mötet är att nå en överenskommelse om ett nytt ramverk: CBD, Convention on Biological Diversity. 

EU: ”skydda 30 procent av land- och vattenytan”

Inför COP15 presenterade EU sina förväntningar på ett nytt globalt ramverk. På kravlistan finns bland annat följande: 

• A target to protect 30% of land and oceans by 2030, especially those areas that are most valuable for biodiversity and ecosystem services. Protected areas would need to be well-connected and effectively managed.
• A target to restore 3 billion hectares of degraded land and freshwater ecosystems and 3 billion hectares of ocean ecosystems. By restoring those areas, they can be more productive than today and more resilient to droughts, floods and pests. 
• Targets to address the direct drivers of biodiversity loss, including pollution.

En annan central fråga är finansiering. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tidigare meddelat att man från EU:s håll dubblerar sitt finansiella stöd för biologisk mångfald, till 7 miljarder euro mellan 2021 och 2027. 

Civila organisationer kräver tuffare mål

Halva COP15 har passerat och i likhet med FN:s klimatkonferenser hörs kritik om för långsamma förhandlingar, rapporterar DN. Innan helgen var arbetet långt ifrån klart. Beslutsdokumentet är fortfarande fullt av hakparanteser med alternativa skrivningar tills länderna kommit överens. 

Civila organisationer kräver dessutom skärpta mål: de vill att 50 procent av hav och land skyddas, snarare än de 30 procent som EU föreslagit. Det mer ambitiösa förslaget har samlat 3,2 miljoner underskrifter.

50-procentsmålet samlar brett stöd även hos forskare, skriver organisationen One Earth. De menar att nivån motsvarar 1,5-gradersmålet för global uppvärmning och hävdar alltså att 30 procent är att sikta alldeles för lågt.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) sa inför avfärd till COP15 att Sverige står helt och hållet bakom EU:s förhandlingskrav under konferensen. Under en presskonferens meddelade hon att Sverige kommer att gå in med 4,1 miljarder kronor till den globala miljöfonden den kommande programperioden.

Sverige säger nej till utökat skydd för den hotade ålen

Samtidigt som COP15 pågår förhandlar EU:s fiskeriministrar om fiskemöjligheter för en stor mängd arter i EU:s atlantiska vatten. Där ingår bland annat ål. EU har lagt ett förslag om förlängd förbudsperiod för fiske av ål: från tre till sex månader. Det vill den svenska regeringen inte gå med på. Landsbygdminister Peter Kullgren (KD) motiverar det med att ålfisket är ett kulturarv som bör beskyddas. 

Romina Pourmokhtari kommenterar beslutet i en intervju med DN: 

Det är alltid en avvägning. Här har regeringen landat i att det finns en näring som ska skyddas. Vi kommer självklart behöva följa noga hur frågan kring ålen utvecklar sig. Men det är helt enkelt den bedömning som har gjorts av regeringen, att man vill bevara det ålfiske som pågår och de näringsidkare som arbetar med det.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Ålen är en av många arter som hotas av utrotning, och läget är akut: 98 procent av den europeiska ålen har försvunnit. Överfiske är en orsak, men även föroreningar och förstörda livsmiljöer har haft stor påverkan. Ålen har funnits på jorden i 70 miljoner år – men på mindre än ett halv decennium har den nästan försvunnit helt.