Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
    Stäng

    Har Sverige en energikris?

    Foto: Markus Distelrath, Pixabay

    De senaste dagarna har nyheten om rusande elpriser spridits som en löpeld i media. Frågan har kopplats samman med såväl nedläggningen av kärnkraftverk, den ökade energiefterfrågan, som med optimal tid för dammsugning. Frågan är: har vi en energikris?

    Rusande elpriser är något få kunnat undvika att läsa om den här veckan. Enligt Omni har de nu stigit till rekordnivåer. Den bakomliggande orsaken är den ovanligt kalla temperaturen och med den en ovanligt hög elanvändning. Även Energimarknadsbyrån rapporterar om kraftigt förhöjda elpriser i jämförelse med i december 2020.

    För de två nordligaste elområdena, det vill säga elområde 1 och 2 så steg det genomsnittliga börspriset för januari månad till 45,1 öre per kWh. Detta att jämföra med december månads spotpris för dessa områden som var 18,4 öre per kWh, skriver Energimarknadsbyrån

    SVT rapporterar hur det höga elpriset väckt liv i diskussioner om såväl nedläggning av kärnkraftverk som optimal tid för dammsugning. Förvirrande? SMB går igenom vad vi vet.

    Varför importerar Sverige el?

    Normalt sett har Sverige ett energiöverskott, men eftersom energi är svårt att lagra kan Sverige ändå vissa dagar ha större behov av energi än vad som producerats inhemskt just den dagen eller tiden. Tidigare när vi använt mer fossila bränslen har det varit förhållandevis lätt att producera energi vid den tidpunkt energin har behövts, men som bekant är fossila bränslen väldigt dåliga för miljön. När Sverige nu går mot alltmer förnybar energi är det positivt för miljön, men nya problem med lagringen av energin har uppstått.

    Förnyelsebara energikällor som sol och vind är väderberoende och vi får inte en jämnt tillflöde av energi från dem. Dessutom använder vi olika mycket energi olika dagar och tider, till exempel mycket mer vid kalla vinterdagar. För att kunna nyttja all den energi som kommer från förnybar energi behöver vi utveckla möjligheterna att lagra energin. För närvarande pågår mycket forskning och arbete kring det, vilket SMB tidigare rapporterat om, men ännu har inte tillräckligt många och bra lösningar implementerats.

    En annan förklaring till att det ibland krävs import av energi är att vattenkraften från norra Sverige är svår att överföra till södra Sverige, varför elen från norr istället säljs till närliggande områden i Finland och Norge. Södra Sverige kan då istället få energi från närliggande områden såsom Danmark (mest vindkraft), Tyskland och Östeuropa. En planerad utbyggnad av det svenska kraftnätet beräknas avhjälpa just det här problemet. 

    Det är alltså där vi är nu: vid mycket hög inhemsk förbrukning importerar Sverige energi från den internationella elmarknaden. Då kan det tyvärr även förekomma import av energi från fossila källor, till exempel tysk kolkraft. Det tillhör dock ovanligheterna – energi från Tyskland och Östeuropa köps enbart i små mängder.

    Mycket mer exporteras än importeras

    I kalkylen behöver man lägga till att Sverige exporterar mycket mer energi än vad som importeras. Enligt SVT exporterar Sverige hela 25 terrawattimmar om året, vilket motsvarar årsproduktionen hos tre kärnkraftverk. Att Sverige kan exportera energi beror på det normala energiöverskottet, det vill säga energi som inte behövs just då i Sverige.

    Det kan kanske tolkas negativt att ha ett överskott eftersom det kan förknippas med resursslöseri, men energiexporten av överskottet är i själva verket väldigt positivt. Sverige har ett av världens bästa elsystem och är ett av fyra länder i Europa som producerar helt fossilfri energi. Vår fossilfria energi går främst till Danmark, Finland, Litauen, Norge, Polen, och Tyskland.

    Hade inte kärnkraft varit ett väldigt bra komplement?

    Enligt siffror från SCB uppgick Sveriges inhemska energiproduktion föregående år till cirka 158 804 GWh, varav det mest kom från vattenkraft, cirka 45 procent. Näst mest kom från kärnkraft, cirka 30 procent. Vindkraften stod för nära 20 procent, alltså inte väldigt mycket mindre än energin från kärnkraften.

    För någon vecka sedan skrev ändå Liberala studenters ordförande Christoffer Heimbrand ett uppmärksammat debattinlägg i Expressen där han anser att “regeringens bluff om Sveriges energiöverskott” bör synas samt att kärnkraftverket Ringhals inte borde ha stängts ner eftersom det gör att Sverige tvingas importera smutsig el.  

    Sedan Ringhals 1 och 2 stängdes ner har Sveriges elsystem blivit allt mer väderberoende och osäkert. Danmark, Tyskland och Polen har under året regelbundet eldat fossila bränslen för att försörja oss med el, skriver Christoffer Heimbrand, ordförande i Liberala studenter.

    Kärnkraften har fördelen av att inte vara väderberoende. Den kanske mest kända nackdelen är dess miljöpåverkan. Det är emellertid inte miljöpåverkan som är det största hindret för kärnkraft idag, utan att kärnkraften är mycket dyrare och tar längre tid att bygga ut än förnybar energi. Det gör kärnkraften till en relativt ineffektiv lösning på ett rätt komplext och ovanligt (få dagar/timmar per år) problem. 

    Sammanfattning

    Till huvudfrågan: har Sverige en energikris? Det är definitivt inte bra att vi någon timme eller dag på året importerar energi från fossila källor – att det ens fortfarande produceras sådan energi är en kris i sig.

    Däremot verkar den totala energisituationen vara relativt stabil i Sverige. Det finns ingen inhemsk produktion av energi från fossila källor, exporten av energi överstiger importen kraftigt, och det finns en strategi för att bygga ut nätet så att mer energi kan föras från norra delen av Sverige till södra.

    Det viktigaste samhället kan göra för att få till ett hållbart energisystem är att minska Sveriges historiskt sett extremhöga energibehov. Det handlar om stora förändringar i hur vi lever, reser, bor och konsumerar. Vi behöver dessutom fokusera på att bygga ut den förnybara energikapaciteten ännu mer och hitta effektiva sätt att lagra energin som produceras.

    Vill du läsa mer? Vi tipsar om Naturskyddsföreningens rapport “Fossilfritt, förnybart, flexibelt – Framtidens hållbara energisystem”.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra