Hård strid i EU om skyddslag för naturen – avgörandet sköts upp

EU-parlamentets miljöutskott lyckades inte samla sig till ett avgörande om den uppmärksammade lagen för att restaurera Europas natur. Omröstningen slutade lika och visade på stor splittring mellan höger och vänster. Det svenska ordförandeskapets hantering av frågan har kritiserats uppseendeväckande hårt av flera tunga medlemsländer.
EU-länderna uppvisar, naturligtvis med variation, många sargade ekosystem efter sekler av industriell exploatering. Förslaget som miljöutskottet nu skulle anta innebär att 20 procent av skadade områden både till havs och på land ska återställas fram till år 2030.
Återställningen är en av delarna i EU:s gröna giv, med målet att unionen år 2050 ska ha återställt alla skadade områden och säkrat den biologiska mångfalden. Samt, icke att förglömma, även uppnått nollutsläpp av koldioxid, räknat netto, vilket är en central del för att klara åtagandet enligt Parisavtalet.
Det här förslaget, som lades fram av EU-kommissionen i fjol, har skapat en djup politisk klyfta mellan rött, grönt och blått i politiken.
Trots att förslaget förhandlats under lång tid i den parlamentariska processen fanns inget kompromissförslag framme som kunde antas av en majoritet. Omröstningen slutade med voteringssiffrorna 44-44, vilket innebär att ärendet tas upp igen i slutet av juni, rapporterar nyhetsbyrån Europaportalen.
Liberala partigruppen splittrad på mitten i frågan
Enkelt sammanfattat röstade höger mot och vänster för, med liberalerna i mitten (hit hör svenska C och L), rejält kluvna. De svenska ledamöterna i SD, M, KD och C röstade för ett förslag att skicka tillbaka hela paketet till EU-kommissionen.
Centerpartiets ledamot Emma Wiesner fick däremot inte sällskap av sin liberala partigruppskollega Karin Karlsbro (L) som röstade för ett antagande, i likhet med MP, V och S.
Den här klyftan har varit tydlig och synlig länge i den svenska debatten. SMB har uppmärksammat förhållandet i en rad artiklar, till exempel här och här.
Kritiken mot förslaget från Sveriges sida är att det framförallt kommer att hindra fortsatt traditionellt skogsbruk, men även innebär hinder för livsmedelsproduktionen. Förespråkarna menar tvärtom att konsekvenserna utretts grundligt och att det finns flexibilitet i kraven på medlemsstaterna.
Det finns även en konflikt mellan Sverige och flera tunga medlemsländer med Frankrike, Tyskland och Spanien i spetsen om hur det svenska ordförandeskapet hanterat frågan.
Svenska regeringen anklagas för att vilja fälla förslaget
Inför parlamentets behandling av ärendet under torsdagen, offentliggjordes ett mycket ovanligt brev från flera miljöministrar till deras svenska motsvarighet Romina Pourmokhtari (L). Man anklagar i brevet det svenska ordförandeskapet för att agera så att förslaget riskerar att sänkas istället för att föras till ministerrådet för slutligt antagande.
Brevskrivarna betonar att det ju är känt att den svenska regeringens egen uppfattning är att lagen inte ska antas, och att man nu använder ordförandeskapet för att sänka det. Belgiens miljöminister gick så långt att kalla det hela för ett försök till ”kupp”, enligt Omni.
Det ska dock sägas att EU alltså är rejält splittrat i frågan. Flera östliga medlemsländer, liksom Finland, Nederländerna och Österrike, är emot kommissionsförslaget.
Det var P1 som presenterade uppgifterna om ministerbrevet under torsdag morgon. Man har även vänt sig till Romina Pourmokthari för att få höra regeringens egen uppfattning. Ministern svarade att hon inte kunde medverka i sändningen och ville heller inte lämna någon kommentar.
Enligt parlamentets agenda ska frågan upp i miljöutskottet igen den 27 juni.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till