I dag, onsdag, presenterar nationalekonomen John Hassler sin utredning om hur Sveriges klimatstrategi ska anpassas efter EU:s Fit for 55. Under presskonferensen redogjordes för några av utredningens 46 förslag. Transportsektorns 2030-mål ser ut att slopas, åtminstone i sin nuvarande utformning – och nationella konsumtionsmål får kalla handen.
Den 16 oktober var det deadline för John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, att presentera sin utredning för klimatminister Romina Pourmokhtari (L). På onsdagen, två dagar senare, höll de båda en presskonferens för att informera press och allmänhet om utredningens slutsatser.
Syftet med Hasslers arbete har varit att anpassa svensk klimatpolitik efter EU:s krav, som formuleras i nya klimatpaketet Fit for 55. Klimatminister Pourmokhtari och utredare Hassler betonar under presskonferensen att det är “onödigt med dubbelkommandon” nu när EU höjt ambitionen i klimatarbetet.
I praktiken tycks det innebära att förslag som inte har motsvarigheter i EU:s ramverk fasas ut, och att det som saknas införs. John Hassler beskriver sin vision som en “ordnad omställning till klimatneutralitet” och säger att det här är en “försäkring som inte är särskilt dyr, och förenlig med tillväxt som är god här och i tredje världen”.
En reflektion från presskonferensen är att det är positivt att John Hassler markerar vikten av utsläppsminskningar i närtid. Medan regeringen den senaste tiden fått kritik för sitt ensidiga fokus på 2045-målet (snarare än både målet och vägen dit) konstaterar Hassler att mängden koldioxid vi släpper ut på vägen till koldioxidneutralitet har stor påverkan i hundratals år.
Altinget rapporterade om slopade mål – dementerades av klimatministerns stab
Redan dagen innan presskonferensen publicerade tidningen Altinget ett avslöjande: att Hasslers utredning föreslår en omarbetning av samtliga nationella klimatmål – något som dementerades intensivt av klimatministerns stab.
Under presskonferensen inleder Hassler med att bemöta Altingets påståenden, som han menar är falska:
Det är också märkligt att den som startade det här ryktet faktiskt påstod sig ha rapporten och kunde se att jag inte föreslog något sådant.
2030-målet slopas – Hassler föreslår elektrifieringsmål
Men Altinget var inte helt fel ute, åtminstone inte vad gäller det omdiskuterade 2030-målet för transportsektorn – att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Här vill John Hassler skifta fokus. Han föreslår att nuvarande mål slopas till förmån för ett elektrifieringsmål, som inte ska mäta utsläpp. Hassler beskriver det som en skärpning av nuvarande mål.
När han får frågor om det nya målet som föreslås och på vilket sätt det är en skärpning förtydligar Hassler: han menar ett “skarpare fokus”, något som han “väljer att kalla för en skärpning”.
I rapporten skriver han följande:
Den politik som föreslås i denna rapport kommer inte nödvändigtvis att leda till att transportsektorns bokförda utsläpp minskas med 70 procent till 2030. Men transportsektorns utsläpp kommer att behöva minska med samma belopp snart därefter och utsläppen behöver minska snabbare i andra sektorer. Mitt förslag om en omformulering av transportsektormålet är därför inte särskilt dramatiskt eller radikalt.
Och förslaget på området lyder:
Uppdra åt miljömålsberedningen att skärpa transportsektormålets målformulering. Ett skarpare mål bör fokusera på snabb elektrifiering. Något hårt formulerat sektorsmål formulerat i termer av bokförda utsläpp behöver inte finnas men en politiskt förankrad indikation om vilka utsläppsminskningar som bedöms rimliga är värdefull.
Fokus på utsläppshandel och elektrifiering – konsumtionsmål ratas
Under presskonferensen lyfts några av förslagen i utredningen fram. Hassler lägger i sina förslag stor vikt vid elektrifiering, men också vid utsläppshandel. Bland annat föreslår han ett nationellt utsläppshandelssystem, något som klimatminister Romina Pourmokhtari framhåller som särskilt intressant.
Utöver det slopade 2030-målet i sin nuvarande form annonserar Hassler även att han inte tycker att vi ska ha nationella konsumtionsbaserade utsläppsmål. Generellt fokuserar Hassler inte på konsumtion eller politiska förslag som syftar till ändrat beteende eller effektivisering.
I april 2022 föreslog miljömålsberedningen att det klimatpolitiska ramverket skulle kompletteras med ett mål om nettonollutsläpp från konsumtion till år 2045, något som Hassler alltså inte tycks instämma i.
Klimatpolitiska rådet skrev följande i den senaste upplagan av sin årliga rapport (2023):
EU:s planer på ”klimattullar” […] liksom förslagen från Miljömålsberedningen om ytterligare klimatmål för både konsumtionsbaserade utsläpp och svensk export […] indikerar att kopplingarna mellan handelspolitik och klimat kommer att bli än starkare i framtiden. Det vore rimligt att detta också speglades i målen för detta utgiftsområde.
samt:
Det krävs också en förändrad konsumtion samt en effektivare och mer cirkulär energi- och materialanvändning. Det behöver ske i nationell och global skala, men är inte ett alternativ utan ett nödvändigt komplement till industriomställningen.
Klimatministern utlovar dialog inför färdigställandet av klimathandslingsplanen
Romina Pourmokhtari beskriver Hasslers förslag som en “offensiv ambitionsökning”. Hon menar att man behöver driva annan politik än tidigare, eftersom “tidigare regeringar inte klarat av att nå målet om nettonoll 2045”, och att nuvarande regering är närmare 2045-målet.
På frågan om hur det påståendet rimmar med regeringens senaste budgetproposition och dess konstaterande att politiken ökar utsläppen svarar Pourmokhtari att man är medveten om detta, och att det är anledningen till att John Hassler fick så kort tid på sig att utföra sitt arbete.
Nu har regeringen drygt två månader på sig att presentera klimathandlingsplanen, som ska ge tydligare svar på hur svensk klimatpolitik kommer att se ut framöver. Klimatminister Romina Pourmokhtari meddelar att man redan arbetat med några av de förslag som Hassler presenterar, medan övriga nu ska analyseras.
Regeringen utlovar också dialog inför färdigställandet av planen. Enligt Pourmokhtari kommer man i närtid att bjuda in representanter från “sektorer, företag och organisationer” för samtal och möjlighet att ge synpunkter.
Faktarutan
Förslagen i urval
- Inför ett nationellt utsläppshandelssystem för så stor del av
ESR–sektorn som är praktiskt möjligt. När EU ETS2 införs skulle det
nationella systemet läggas ovanpå EU: s. Systemet kan innehålla fri
tilldelning av utsläppsrätter till hushåll i glesbygd. - Utred införandet av ett system som ger ekonomiska drivkrafter för att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket utan att sektorns konkurrenskraft och lönsamhet minskar. Under en betydande övergångsfas kommer detta att kräva att den ökade ekonomiska belastningen på jordbruket kompenseras. Särskilt viktigt är detta så länge inte ett harmoniserat system införts på EU-nivå. Användningen av fossila bränslen för arbetsmaskiner bör beskattas på samma sätt om bränslet används för transporter. Systemet bör konstrueras i nära samarbete branschföreträdare och med Danmark.
- Snabbutred införandet av ett system som ger markägare ersättning för den klimatnytta som skapas. I det korta perspektivet bör syftet vara att införa ett system som säkerställer att EU:s krav på nettoinlagring i skog och mark tillgodoses. Se perioden fram till 2030 som en experimentperiod för ett mer permanent system för att utnyttja klimatpotentialen i skog och mark utan negativa sidoverkningar som kan verka på EU-nivå
- Kartlägg utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav i Sverige och utveckla ett system som ger ekonomiska drivkrafter att minska dessa utsläpp.
- Behåll malusdelen i fordonsbeskattningen och överväg att öka och förlänga den samt göra den mer progressiv.
- Anpassa den svenska reduktionsplikten till EU:s förnybarhetsdirektiv men använd inte tvångsmässig inblandning av biobränsle som ett sätt att nå utsläppsminskningskraven inom ansvarsfördelningen ESR eller de svenska klimatmålen.
- Utred förutsättningarna för storskalig bio-CCS i Sverige. Givet att förutsättningarna bedöms finnas bör staten göra kvantitativa åtaganden om offentlig finansiering av bio-CCS alternativt delfinansiera de nödvändiga investeringarna. Det bör också i lag skapas förutsättningar för att privat finansierad bio-CCS tillgodoräknas finansiären som additionella utsläppsminskningar och inte bokförs som en del i nationell måluppfyllelse.
- Uppdra åt alla myndigheter att ta bidra till omställningen och ansvara för att konstruktivt minska motsättningar mellan de intressen de är satta att bevaka och det övergripande samhällsintresset att genomföra en ekonomiskt och socialt acceptabel strukturomvandling till klimatneutralitet.
- Förenkla och effektivisera tillståndsprövningen i miljölagstiftningen.
- Skapa förutsättningar för en bred och långsiktig överenskommelse om det svenska elsystemet genom att införa en parlamentarisk arbetsgrupp, elektrifieringsgruppen, liknande pensionsgruppen med bredast möjliga representation av riksdagspartierna. Gruppen bör kontinuerligt följa upp överenskommelsernas implementering.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till