Hasslers råd till regeringen: ”Inför utsläppshandel för bensin och diesel”

Regeringen får inte oväntat kritik från oppositionen för förslaget om sänkt bensinskatt och höjd reduktionsplikt. Men även från sin tidigare klimatutredare, John Hassler, som framhåller att man ändå missar klimatmålen. Han anser att en nationell utsläppshandel för de fossila bränslena skulle stimulera biobränsleproduktionen.

En av veckans större överraskningar var regeringens besked att reduktionsplikten – inblandningen av förnybart bränsle i bensin och diesel – höjs efter årsskiftet från den nuvarande nivån sex till tio procent. Samtidigt, för att pumppriset för kund inte ska påverka så mycket, sänks bränsleskatterna med ytterligare 5,5 miljarder kronor räknat på helår.

Sex procents inblandning är EU:s lägsta tillåtna nivå. Det var ett av Tidöregeringens skarpaste löften att sänka inblandningsnivån kraftigt för att därmed även sänka de höga bensin- och dieselpriserna.

Det lyckades. Sverige har nu bland EU:s lägsta priser på fossilbränslen efter att beslutet verkställdes den 1 januari i år. Men det har skett till priset av kraftigt ökade koldioxidutsläpp, vilket SMB berättade om, och missade klimatmål för 2030. Både de svenska och EU:s. Regeringens helomvändning kan tolkas som ett försök att visa att man strävar mot att klara unionens klimatbeting trots allt.

Det är viktigt att klimatpolitiken har legitimitet hos svenska folket. Regeringen har därför sänkt skatten på drivmedel och reduktionsplikten, vilket har lett till lägre drivmedelspriser. Samtidig behöver Sverige nå sina klimatåtaganden gentemot EU, skriver regeringen om förslaget i sitt pressmeddelande.

Enligt regeringen når Sverige med en höjd reduktionsplikt kraven på 30-procents utsläppsminskningar inom unionens så kallade ESR-protokoll (Effort Share Regulation) till 2030. Det handlar främst om åtgärder inom transportsektorn, byggnader och jordbruk; egentligen allt som inte redan regleras inom ETS, utsläppshandeln.

Regeringen motsäger sig själv om att klara klimatmålen

Beskedet kan ses som förvånande. Regeringen meddelar själv det motsatta i sin uppdaterade plan till EU-kommissionen som inlämnades vid halvårsskiftet. Kommissionen får här veta att EU-målen för utsläppsminskning i transportsektorn, energieffektivisering och ökad kollagring inte klaras, vilket SMB rapporterade.

Anne-Karen Sätherberg, Socialdemokraternas talesperson för klimat och miljö, ställer sig tvekande till regeringens nya besked att man nog klarar betinget trots allt.

Vi får väl se. Bedömningen att vi klarar ESR, det vet jag inte. För den minskning som krävs, måste de ju komma med mera, säger hon till Altinget.

Nationalekonomen John Hassler, Tidöregeringens klimatutredare, tar också till orda i en debattartikel i SvD, och gör samma bedömning som oppositionspolitikern. Regeringen kommer inte att nå klimatmålen med en begränsad höjning av reduktionsplikten.

Han konstaterar att det krävs en halv miljon ton årliga lägre utsläpp av koldioxid fram till 2030, men pekar på att regeringsförslaget enbart klarar betinget år ett. Det innebär antingen att reduktionsplikten måste skärpas varje år, eller att andra åtgärder införs.

Enligt Hassler skulle kraftiga höjningar av reduktionsplikten också trycka upp biobränslepriserna på höga nivåer igen. Och lägger ännu en gång fram sitt förslag om en nationell utsläppshandel för bensin och diesel. Något som enligt honom skulle ge biobränsleproducenterna rätt incitament att bygga ut produktionen.