Hot mot den biologiska mångfalden synliggörs i Kenya

I Kenya har en omfattande räkning och analys av landets vilda djur inletts. De första resultaten visar att antalet individer inom vissa arter minskat kraftigt de senaste årtiondena. Det här är ännu ett resultat som påminner om hoten mot den livsviktiga biologiska mångfalden.

Räkningen av djur i Kenya visar exempelvis att giraffen minskat med hela 40 procent. Förhoppningen är att den omfattande studien ska ge ökad kännedom om artstorlekar och deras fördelning, samt att kunna identifiera hot mot djur och att bevarandestrategier ska kunna föreslås utifrån det.

Vi vet att det finns stora luckor, säger Winnie Kiiru, tillförordnad ordförande för Kenya Wildlife Research Training Institute.

Biologisk mångfald – därför är den viktig

En mångfald av arvsanlag, artrikedom, olika naturmiljöer och beteenden är vad begreppet biologisk mångfald står för och den är livsviktigt för människors existens. Till exempel är biologisk mångfald grunden för naturens ekosystem som hjälper oss att pollinera våra grödor, återvinna näringsämnen samt rena luft och vatten. Det är både viktigt för människans framtid och för de ekonomiska system som vi byggt upp kring bland annat jord- och skogsbruk och fiskerinäring. Bland annat visar forskning att åkrar med mer biologisk mångfald ger större skördar. 

På grund av att den biologiska mångfalden är väldigt viktig för oss finns den med bland FN:s globala hållbarhetsmål. Tyvärr har vi trots detta hitintills inte lyckats särskilt väl med bevarandet av den biologiska mångfalden. Till exempel visar studier att människan redan beräknas ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970. Djurarter dör numera ut 114 gånger snabbare än normalt. 

Det hotar den biologiska mångfalden

Som beskrevs ovan, i den aktuella studien i Kenya ska hotbilden för olika djurarter identifieras. Bland de mest tydliga hoten i Kenya har man exempelvis kunnat identifiera klimatförändringar, konflikter mellan människor och djur, samt krympande livsmiljöer i den växande konkurrensen om markanvändning.

De främsta hot som framkommit i tidigare forskning är skogsavverkning, jakt och fiske som utgör ett stort hot för tre av fyra utrotningshotade arter. Jordbruket ensamt hotar drygt 60 procent av arterna och klimatförändringarna 20 procent. 

Vad kan göras? 

För att uppnå FN:s vision för biologisk mångfald 2050 har FN identifierat att det krävs ett starkare skydd för den biologiska mångfalden, fler åtgärder mot klimatförändringarna, föroreningar, invasiva främmande arter och överutnyttjande av naturresurser. Man pekar även på betydelsen av en hållbar produktion av varor och tjänster, inklusive livsmedel, samt en minskad konsumtion och mindre avfall.

På individnivå tipsar Naturhistoriska riksmuseet om flera sätt att bidra till att bevara den biologiska mångfalden. Till exempel menar det att ett första steg kan vara att lära sig mer om insekter och varför de försvinner. Som ett nästa steg kan man kan ändra sin konsumtion och göra andra val i vardagen, gå med i en organisation för att där tillsammans med andra arbeta för en bevarad biologisk mångfald samt påverka politiker, företag och andra personer att agera på ett sätt som bevarar den biologiska mångfalden. För de som har mark som de kan påverka föreslås att man exempelvis kan lämna död ved, odla en mångfald av blommor för pollinatörerna, eller sätta upp ett insektshotell.