Hundratals medicinska tidskrifter kräver akuta klimatåtgärder

I ett gemensamt upprop kräver nu redaktörerna för 233 medicinska vetenskapliga tidskrifter att världens ledare gör mer för att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader. Därmed ökar trycket på regeringar att komma överens under höstens viktiga klimatmöten.

Redaktörerna för välrenommerade medicinska vetenskapliga tidskrifter som British Medical Journal, New England Journal of Medicine och The Lancet uppmanar i en gemensam ledartext – tillsammans med 230 andra tidskrifter – världens regeringar och andra ledare att agera så att 2021 kan bli året då världen äntligen ändrar kurs för att begränsa den globala uppvärmningen.

De menar att vetenskapen är otvetydig och hänvisar bland annat till rapporter från FN:s klimatpanel IPCC och panelen för biologisk mångfald IPBES som visar att en global ökning med 1,5 grader över det förindustriella genomsnittet och den fortsatta förlusten av biologisk mångfald riskerar få katastrofala följder för hälsan som dessutom är omöjliga att vända.

Med referenser till forskning skriver de att hälsan redan påverkas starkt negativt av den globala temperaturökningen och att det inte finns en nivå på ökningen som kan anses säker. Bland annat har dödligheten bland personer 65 år och äldre som är kopplad till temperaturökningar stigit mer än 50 procent de senaste 20 åren.

Temperaturökningen har också ökat förekomsten av uttorkning, försämrad njurfunktion, tropiska infektioner med mera. Värst drabbar effekterna de redan mest sårbara såsom barn, äldre och fattiga och de med redan underliggande sjukdomar.

Den globala uppvärmningen bidrar också till minskningen av den globala avkastningspotentialen för större grödor som har minskat med 1,8-5,6 procent sedan 1981. Detta, tillsammans med effekterna av extremt väder och utarmning av jord, hämmar ansträngningarna för att minska undernäring samt förstör naturliga hemvister för djur och därmed ökar risken för pandemier som covid-19.

Tidningarna skriver i den gemensamma ledaren att målnivåerna för att minska utsläppen, rädda biologisk mångfald och skydda hälsa är bra, men inte tillräckliga. De behöver kompletteras med fler mål, både lång- och kortsiktiga. Ett stort problem menar de är att nuvarande strategier för att minska till nettonollutsläpp till 2050 räknar med icke utvecklade tekniker för att få bort växthusgaser från atmosfären. Strategierna för utsläppsminskning tar dessutom inte tillräcklig hänsyn till hälsopåverkan, menar de.

Redaktörerna är även noga med att betona att miljökrisens konsekvenser faller oproportionerligt mycket på de länder och samhällen som har bidragit minst till problemen och som minst kan mildra skadorna. De skriver att inget land, oavsett hur rikt det är, kan skydda sig från dessa effekter. De betonar därför faran med att låta konsekvenserna falla oproportionerligt mycket på de mest utsatta länderna, eftersom det kommer att föda fler konflikter, livsmedelsosäkerhet, tvångsförflyttning och zoonotiska sjukdomar – med allvarliga konsekvenser för alla länder och samhällen:

Precis som med covid-19-pandemin är vi globalt lika starka som vår svagaste medlem.

Jämlikhet och rättvisa måste därför utgöra det globala svaret på krisen, menar de och efterlyser mer ambitiösa och akuta åtgärder behövs för att tackla den »katastrofala skada för hälsan« som klimatkrisen utgör. Och trots världens nödvändiga bekymmer med covid-19 menar de att vi inte kan vänta på att pandemin ska gå över för att snabbt minska utsläppen.

Rika länder måste göra mer för att minska utsläppen och nå ett netto på noll innan 2050. Liknande åtgärder behöver tas för att minska förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av naturen. Det kräver i sin tur fundamentala förändringar, skriver tidskrifterna. Regeringarna måste direkt påverka utformningen av exempelvis städer, transportsystem, produktion av mat och mycket annat.

Och det går, menar de medicinska tidskrifterna, världen har visat stor handlingskraft under covidpandemin. Nu krävs något liknande för klimatkrisen. »Enorma investeringar kommer att behövas, bortom vad som tidigare övervägts eller levererats någonstans i världen. Men sådana investeringar kommer att generera enorma positiva effekter för hälsan och ekonomin«, skriver de.

Tidskrifternas ledare kommer en vecka innan FN:s generalförsamling, vilket är ett av de sista stormötena mellan nationerna innan klimatkonferensen COP26 i Skottland i november och toppmötet för biologisk mångfald i Kina i oktober.