I skuggan av covid-19: rekordminskningar av koldioxidutsläpp
Inte sedan andra världskriget har de globala utsläppen minskat så kraftigt under ett år som de gör nu, visar en ny studie. Även om dessa kommer ha en minimal effekt på klimatförändringarna kan de ändå visa vägen framåt.
Under coronakrisen har en del mindre studier kommit som visat på utsläppsminskningar i Kina, Italien och i Stockholm när länder och städer i olika grad stängt ner. Nu publiceras äntligen den först internationella studien som har uppskattat hur pandemin påverkat de fossila utsläppen av koldioxid globalt. Det gör den genom att undersöka 69 av världens länder som sammanlagt står för 97 procent av utsläppen globalt.
Resultatet? Ett aldrig tidigare skådat utsläppsras av utsläpp världen över. Den 7 april, då restriktionerna för att stoppa spridningen av Covid-19 var som mest omfattande globalt, var de dagliga utsläppen i världen 17 procent lägre än dagsgenomsnittet för 2019.
Sammantaget har utsläppen minskat med totalt 1 048 miljoner ton koldioxid fram till slutet av april. Minskningen är störst i Kina, 242 miljoner ton koldioxid, USA, 207 miljoner ton, Europa, 123 miljoner ton och Indien 98 miljoner ton.
Svenska utsläpp ner med en fjärdedel
För hela året räknar forskarna med att utsläppen kommer att minska med mellan 4 och 7 procent, jämfört med förra året. Skillnaden beror bland annat på hur länge olika restriktioner ligger kvar.
I Europa minskade de dagliga utsläppen med en dryg fjärdedel, 27 procent. Det är ungefär detsamma som Sverige där de var 27,6 procent lägre, trots våra relativt begränsade restriktioner. Minskningarna i våra nordiska grannländer Norge och Danmark låg på 34,2 respektive 33,9 procent. Finland hade en betydligt lägre minskning, 19,8 procent, trots att de haft strikta restriktioner. Det beror på att Finland har lägre utsläpp från industri, transport och flyg än Sverige, Danmark och Norge, dvs de sektorer som har påverkats mest av nedstängning.
Förklaringen till den svenska utsläppsminskningen är att en stor andel av våra utsläpp kommer från vägtransporter. Transportsektorn i Sverige står för över hälften av våra utsläpp (54 procent), att jämföra med Storbritanniens 30 procent.
Att utsläppen minskat så här mycket under kort tid är ju inte så konstigt med tanke på de drakoniska åtgärderna som införts. I vissa länder, som Nya Zeeland och Luxemburg, backade utsläppen med över 40 procent när åtgärderna mot smittspridningen var som mest omfattande.
Det hårt drabbade flyget
Flyget är den sektor som har drabbats hårdast av nedstängningar, och där minskade utsläppen med 60 procent. Världens flygande har i princip avstannat och i väntan på att krisen ska gå över och resande komma igång igen har flygbranschen under tiden fått parkera sina flygplan i öknar för att de inte ska bli skrot. Det torra klimatet bevarar nämligen flygplanskropparna under tiden som de inte används.
Det är dock inte här som den stora utsläppsminskningen återfinns. Flyget står vanligtvis för tre procent av de globala utsläppen, vilket motsvarar totalt 10 procent av utsläppsminskningarna. Istället är det landtransporter, exempelvis bilresor, som stod för närmare hälften av minskningen av utsläppen globalt, 43 procent. Industrin och kraftproduktionen stod tillsammans för lika stor minskning, 43 procent.
Största minskningen sedan andra världskriget
Minskningen av utsläpp är troligtvis den kraftigaste som har skett under ett år sedan slutet av andra världskriget. Trots det har den en minimal påverkan på klimatförändringen, påpekar Corinne Le Quéré, professor vid University of East Anglia och rapportens huvudförfattare:
Klimatförändringen drivs av den ackumulering av utsläpp i atmosfären som har skett under flera decennier. I år har vi en minskning men det lilla hacket i kurvan är inte ens synbart när det gäller klimatförändringen.
Samtidigt kommer uppgifter om att luftföroreningarna började öka i Kina igen under april månad för första gången sedan i december, antagligen till viss del av att många verksamheter nu återupptagits efter coronavirusutbrottet.
Dessvärre ingen hållbar trend
Den tillfälliga minskningen av utsläpp som skett under covid-19 har dessvärre en minimal påverkan på klimatförändringen. För att nå temperaturmålet i Parisavtalet att hålla den globala uppvärmningen kring 1,5 grader krävs att utsläppen minskar med mellan 4 till 7 procent varje år många år framöver.
Därför är de åtgärder som vidtas nu extra viktigare, något Corinne Le Quéré är noga med att påpeka:
Vi står vid en historisk korsväg och besluten kan leda åt båda håll. Men nu finns möjligheter att göra förändringar som är hållbara och skapa större motståndskraft mot framtida kriser genom att lansera ekonomiska stimulanspaket som gör det möjligt att nå klimatmålen.
Den stora frågan är nämligen hur världen återhämtar sig efter pandemin. Efter finanskrisen 2008-2009 minskade utsläppen också initialt för att sedan snabbt komma tilllbaka till de tidigare högre utsläppsnivåerna nä förlorad produktion skulle tas igen. Här pekar Corinne Le Quére på vikten av att de ekonomiska stimulanspaketen den här gången har klimatet högre på agendan.
Stora ekonomiska fördelar med gröna åtgärder
Just värdet av gröna åtgärder undersöktes nyligen i en publicerad studie av bland andra den amerikanske ekonomen, och mottagare av Riksbankens pris till Alfred Nobels minne, Joseph Stiglitz. Tillsammans med med sina medförfattare bad de 231 av världens mest framstående ekonomer att utvärdera olika politiska förslag som förts fram. Investeringar i grön energi är ett av de förslag som sammantaget anses ha störst positiva effekter på såväl ekonomi som klimat, enligt rapporten.
De förslag som EU-kommissionen nu lägger fram i två nya strategier, ett för ett hållbart livsmedelssystem och ett för biologisk mångfald är därför oerhört viktiga för att stärka EU:s klimatarbetet och den gröna given. En satsning från EU på en grön återhämtning diskuteras nu som ett sätt att leverera tillväxt och jobb efter pandemin.
Det går inte nog att poängtera hur viktig EU:s väg framåt är för att visa att klimatsatsningar är viktigare är någonsin. Det är inget som kan skjutas ytterligare framåt på framtiden, eftersom vi helt enkelt inte har en framtid längre att skjuta dessa satsningar till. Framtiden är här och nu.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till