Intensivt arbete i det tysta med EU:s förslag att ta bort PFAS från marknaden

Priset för att sanera Europas länder från evighetskemikalierna PFAS lär bli svindlande högt. Samtidigt sinkas arbetet med att driva förslaget om ett förbud framåt av en enorm remissflod. Över 5 600 kommentarer – mest från kemiindustrin och dess lobbyister – bearbetas nu av ett begränsat antal tjänstemän.
– Detta är det i särklass största förslag som någonsin lagts inom kemikalieområdet, och kanske även det som kommer att påverka industrin mer än något annat inom EU.
Det säger Daniel Borg, hälsoriskbedömare och toxikolog på Kemikalieinspektionen till SMB.
Han är en av de blott 20-30 handläggarna från totalt fem medlemsstater som jobbar med att faktagranska, kommentera och bemöta synpunkterna.
PFAS-kemikalierna har kommit allt mer i fokus som en verkligt stor hälsofara, lokalt, nationellt och globalt. Ämnet har visat sig ha svåra långtidseffekter med påverkan på bland annat immunsystem och fertilitet och förknippas med ökad cancerrisk. Ämnet måste bort från dricksvatten och livsmedel i så stor utsträckning som möjligt. Det finns idag ett strängt gränsvärde inom EU för dricksvatten på fyra nanogram PFAS per liter, som kraftigt skärper behovet av åtgärder inom hela unionen – även Sverige berörs.
Sanering kommer kosta enorma summor
I veckan avslöjade en internationell grupp vetenskapsjournalister, med svenskt deltagande från Dagens Nyheter och Dagens ETC, att den oundvikliga saneringen av vattentäkter, deponier och annan kontaminerad mark kommer att kosta enorma summor.
Kostnaden i ett 20-årsperspektiv blir, för föroreningar som läckt ut fram till idag, 1 100 miljarder kronor. I ett sämsta scenario, där utsläppen fortsätter kommer saneringen att kosta ofattbara 25 000 miljarder.
Det förefaller klokast, för såväl EU-medborgarnas fysiska hälsa som för deras plånböcker, att starta förbuds- och utfasningsprocessen snarast möjligt.
Och ett sådant arbete pågår, konkret sedan två år. SMB berättade i januari 2023 om att kemikaliemyndigheterna i fem medlemsländer, däribland Sverige, lagt fram ett omfattande förslag till EU:s kemikaliebyrå Echa om PFAS.
En värsting med många användningsområden
”PFAS är vår tids värstingkemikalie”, sa Kemikalieinspektionens chef när förslaget presenterades.
Samtidigt är den en av vår tids mest användbara kemikalie, vars egenskaper gör den lämplig i allt från brandsläckningsskum till elbilsbatterier, skidvalla och kosmetika. De omvittnat mest skadliga PFAS-ämnena, dock bara en handfull, är redan förbjudna. Men det nya förslaget innebar att ett förbud skulle riktas mot hela den mycket stora kemikaliegruppen som omfattar flera tusen liknande ämnen. Enbart i de fall det är absolut nödvändigt och ersättningsprodukter saknas, skulle enskilda PFAS få vara kvar på marknaden.
Daniel Borg säger att kemikalieindustrin och dess intresseorganisationer och påtryckare dominerar klart i remissflödet. Och detta är så massivt att det ohjälpligt gör att remissprocessen tar mer tid än vanligt.
– Kommittéarbetet är mycket omfattande. Jag vågar möjligen gissa att det kan vara klart under 2026 och beredning inom EU-kommissionen någon gång 2026-27.
Är industrin mycket negativ i sina remissvar?
– Det finns förståelse för att PFAS utgör ett problem, men man säger också att det är svårt att hitta ersättningsämnen med samma egenskaper.
Kan du säga om det sker någon politisk påverkan på arbetet med förslaget?
– Nej, det är en strikt vetenskaplig process nu, som är fredad från politisk inblandning. Men det är väl ingen hemlighet att det redan sker politisk lobbyism i den här frågan. Och kommissionsordföranden Ursula van der Leyen har tidigare uttalat sig i termer att ”viktiga teknologier inte får drabbas.”

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till