Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Intervju

    ”Den gröna omställningen missbrukas”

    Po Tidholm är författare, journalist och kulturkritiker. Foto: Peter Hoelstad

    ”Om folk på landsbygden hade laddinfrastruktur till sina elbilar, ordentlig kollektivtrafik och slapp leva med att skolor och sjukhus nedläggningshotas skulle mycket hända. Då får man glada medborgare som är lojala med ett nationellt projekt.”

    Vad innebär klimaträttvisa i Sverige? I den här artikelserien synar SMB hur vägen till fossilfrihet påverkas av klyftan mellan stad och land. Vi tog ett snack med Po Tidholm om tondöva politiker, Norrlands nyindustrialisering och statens ovilja att kompensera landsbygden för exploatering av naturresurser.

    Journalisten och författaren Po Tidholm är en sedan länge välkänd landsbygdsdebattör. Med ett flertal böcker, föreläsningsturnéer och podden Norrlandspodden, som han gör tillsammans med ledarskribenten Sofia Mirjamsdotter, utforskar Tidholm Norrlands historia, utmaningar och framtid.

    I miljödebatten om vindkraft, skogsnäring och bränslepriser så dyker ofta klyftan mellan stad och land upp. Hur ser du på kopplingen däremellan? 

    – Miljöpolitiken särskiljer sig inte från andra områden i det avseendet att politikproduktionen utgår från urbana normer och förtätade områden. Man utgår från att människor inte har långa resvägar och överskattar tillgången till service i hela landet, säger Tidholm.

    – Om man tittar på bilism så har till exempel bonus-malussystemet gett väldigt generösa bidrag till hybrider som går en mil på batteri och sedan förvandlas till en bensinslukande, koldioxidutsläppande monsterbil. En sådan bil är helt värdelös på landsbygden ur miljöperspektiv. Detsamma gäller för laddinfrastrukturen, som byggts helt enligt marknadsprinciper. Var finns det flest laddstationer i Sverige? Jo, i väldigt rika förorter till Stockholm, Malmö eller Göteborg. 

    Nio av de tio kommuner som toppar listan över stöd till elstolpar ligger kring storstäderna Stockholm och Göteborg. Foto: Benjamin Marder / Pixabay.

    – Samtidigt har man dragit åt tumskruvarna med skattehöjningar för de bilar som landsbygdsborna sitter fast med. Men det tycker jag å andra sidan inte är ett jätteproblem. Det är ingen som har fått lämna hus och hem för att dieselskatten höjdes eller att reduktionsplikten infördes. Det är signalvärdet som blir problematiskt, och det snappar folk upp.

    Hur upplever du den folkliga opinionen i glesbygd om rättvisefrågor kopplat till klimat? 

    – Budskapet från politiken är “vi ska göra en grön omställning och vi ska göra den hos er”, till exempel genom att bygga ut vindkraften kraftigt. I Norrbottens län är 96 procent av vindkraftparkerna utlandsägda och det kommer oerhört lite jobb från dem. Det finns heller inga system för överföring av vinsterna, fastighetsskatterna eller bolagsskatterna till lokalsamhället. Detsamma gäller för gruvor, avverkning av urskog och uppdämning av små vattendrag. Samtidigt så ska man höja dieselpriserna och fordonsskatterna, men tänker inte bygga ut laddinfrastrukturen så att vi kan gå över till elbil. 

    ”Individualiserade lösningar har förstört svensk miljödebatt” 

    Tidholm är kritisk till partiernas reaktioner på glesbygds- och landsbygdsinvånares upplevda orättvisa.

    – Vissa politiska partier – särskilt Miljöpartiet – har varit väldigt tondöva för den här typen av kritik. Det är väl också det som har utlöst den populistiska reaktionen från Vänsterpartiet, där man å andra sidan går alldeles för långt, säger han.

    – Jag tycker det har varit märkligt mycket fokus från alla partier på vad individen ska åstadkomma. Man kan inte bara straffa människor för deras individuella val, då måste man täcka upp med annat. Där har framför allt Miljöpartiet haft urusel kommunikation. De har bra politiska förslag i botten, men kommunikationen blir väldigt individinriktad. De individualiserade lösningarna på ett planetärt problem har förstört svensk miljödebatt.  

    Det mesta talar för att vindkraften måste byggas ut rejält för att fixa elektrifieringen. Samtidigt finns det mycket desinformation i vindkraftsdebatten och processerna fördröjs på många platser i landet. Varför tror du att det har blivit så?

    – Det finns många olika skäl. I moderatstyrda kommuner i södra Sverige finns en nimby-effekt i stil med “vi vill ha vårt havsband intakt”. Sedan tror jag också att Moderaterna har ett agg mot alla energislag som inte är kärnkraft. I den mån vetot används i norra Sverige tror jag en ganska vanlig orsak är att det finns en folklig opinion mot ytterligare en exploatering utan kompensation. Man är lite less helt enkelt, inte en grej till. Här tror jag att ekonomisk återbäring, lokalt delägande eller kommunal skatt skulle göra susen.

    Modeller där delar av vinsten stannar kvar i de kommuner vars naturresurser nyttjas används i våra grannländer. Du som länge har bevakat frågan – varför inför inte Sverige liknande system?

    – Sverige är en enhetsstat med en förment tanke om att alla ska ha rätt till samma service och trygghet, var man än bor. För att åstadkomma det har staten haft en stark roll och tagit merparten av skattebasen. I Sverige måste kommunerna leva på löneskatter från den folkbokförda befolkningen, men skatt på råvaror, fastigheter och företag hamnar hos staten. Riksdagspartierna vill gärna behålla det så eftersom det skapar reformutrymme.  

    Den klimatviktiga vindkraften har blåst upp till en infekterad fråga där flera kommuner lägger veto mot nyetableringar. Foto: SMB.

    – De få gånger de här frågorna lyfts i debatten har det blivit rätt uppenbart för mig att de statsbärande partierna – Socialdemokraterna och Moderaterna – är hårdnackade motståndare till att luckra upp den statliga skattebasen. Centerpartiet har drivit frågan länge, Sverigedemokraterna har plockat upp den, och varken Liberalerna eller Kristdemokraterna är främmande för en uppluckring. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet är också öppna för detta, men frågan blockeras av effektivt av Socialdemokraterna och Moderaterna, säger Tidholm. 

    – Här vore det intressant att snegla på Norge, där halva företagsskatten går till kommunen och halva till staten. Med en bredare skattebas och bättre skatteutjämningssystem har många norska kommuner med till exempel vattenkraft blivit väldigt förmögna.

    Borde det kommunala vindkraftsvetot ser ut som det gör nu? 

    – Inte som det gör idag. Det är alldeles för lätt att ta till. Det är inte möjligt att överpröva och man behöver inte motivera beslutet. Då vill ängsliga kommunpolitiker hellre ta det säkra före det osäkra och säga nej istället för ja. Vetot borde absolut finnas kvar, men bör kanske se ut på ett annat sätt.

    Kritisk mot partiernas landsbygdsutspel

    Nyindustrialiseringen av den norra landsändan förmedlas ofta i ett klimatnarrativ. Ser du några risker med det?

    – Herregud, det gör jag verkligen. Jag som har studerat Norrlandsfrågan under lång tid ser att det här är en återupprepning av det gamla Norrlandsnarrativet. Under slutet på 1800-talet och fram till 1910-talet fördes en livlig nationell diskussion om hur man skulle se på Norrland och äganderätt för till exempel mineral och vatten. Man diskuterade också de enorma skogsuppköpen där skogsbolagen genom baggböleri köpte upp stora mängder skog för glaspärlor och en flaska sprit. 

    Enligt Tidholm var den rationella tanken att man med hjälp av de här investeringarna och ingreppen i norra landet skulle bygga upp det moderna Sverige.

    – Det är exakt samma narrativ som gäller nu, fast med den gröna omställningen. Norrlänningarna ska offra sina berg, skogar och vattendrag för rikets bästa.

    Men samtidigt så behövs stora satsningar på fossilfri produktion av till exempel el, tillsammans med effektivisering, för att Sverige ska fixa klimatmålen. Hur ser du på det?

    – Jag tycker att den gröna omställningen missbrukas. Vissa av satsningarna är så klart bra – det är bra om det järn vi verkligen behöver framställs ur vätgasanläggningar iställe för kol och att vi får batterifabriker om vi nu ska fortsätta köra bil. Men man försöker också motivera annat, till exempel Kallak, som en satsning kopplat till grön omställning. Det stämmer inte någonstans, det är en superomodern gammal järngruva som ska producera ett material som vi redan är Europas största exportör av. Det finns ingen rim och reson, det är bara dumheter.

    Renskötare i Jokkmokks kommun tvingas förhålla sig till regeringens godkännande av Kallak-gruvan. Foto: Nikola Johnny Mirkovic / Unsplash License.

    Tidholm ser en fara i att man använder den gröna omställningen som en ursäkt för att få ja till alla möjliga saker.

    – Det gäller också den nödvändiga reformen om små vattenkraftverk där många hoppats på att man skulle kunna återställa den biologiska miljön i små vattendrag. Men jag är rädd att man med hänvisning till den gröna omställningen nu kommer skita i flodkräftor och fiskarnas vandringsvägar för att varje liten ynka kilowattimme el räknas. 

    Vilka konkreta politiska förslag skulle du vilja se för att överbrygga klyftorna och skapa en rättvis klimatomställning?

    – Det är omständligt men samtidigt väldigt enkelt. Om folk på landsbygden hade laddinfrastruktur till sina elbilar, ordentlig kollektivtrafik och slapp leva med att skolor och sjukhus nedläggningshotas skulle mycket hända. Då får man glada medborgare som är lojala med ett nationellt projekt. 

    Riksdagspartierna gör knappast tillräckligt på den här fronten, enligt Tidholm.

    – Man skapar inte acceptans genom lögner som S eller moraliskt betingade hot som MP, men heller inte med att smöra som V gör. Och det blir absolut ingen acceptans genom de perverterade landsbygdsutspelen som KD och M håller på med, där vi enbart förutsätts vara intresserade av fyra saker: slopat strandskydd, gårdsförsäljning, mer vargjakt och lägre dieselpriser.


    Läs tidigare artiklar
    ”Bränslepriset blir lätt en symbolfråga” – intervju med Arne Müller, författare och journalist
    Naturvårdsverket ger bidrag till klimatskeptisk vindkraftförening

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.