Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Intervju

    Klimataktioner för våtmarker väcker uppmärksamhet

    Demonstration av Återställ Våtmarker i centrala Stockholm Foto: Anna Maria Nyquist

    I veckan hölls ytterligare aktioner från kampanjen Återställ Våtmarker i centrala Stockholm. ”Fredligt civilt motstånd har historiskt sett varit det tillvägagångssätt som lett till större samhällsförändringar,” säger Tina Kronberg, en av aktivisterna, i en intervju med SMB.

    Aktivister från Återställ Våtmarker blockerade vägar med banderoller där kampanjens namn och budskap tydligt framgick. I en intervju med SMB berättar en av aktivisterna, Tina Kronberg, om varför hon valt att medverka i aktionerna.

    Vi befinner oss i en klimatkatastrof och närmar oss snabbt en samhällskollaps om inte politikerna vidtar åtgärder. Det är helt orimligt att våtmarker inte återställs när FNs klimatpanel IPCC uttrycker det som ett av de snabbaste sätten att minska globala utsläpp och motverka klimatförändringar. Att återställa och bevara svenska våtmarker är kritiskt för att på så kort tid som möjligt sänka koldioxidutsläpp, öka den biologiska mångfalden, motverka översvämningar och förbättra tillgången på dricksvatten.

    Viktigt för både klimat, vattenrening och biologisk mångfald

    Svenska våtmarker håller enorma mängder sötvatten, renar vatten och bildar dessutom habitat för hundratals djur och växtarter. Under de senaste 100 åren har cirka en fjärdedel av Sveriges våtmarker gått förlorade och dränerade våtmarker står för en fjärdedel av Sveriges territoriella utsläpp. Detta är mer än de totala utsläppen från all svensk personbilstrafik.

    I framtiden förutspås temperaturerna öka i framför allt södra Sverige, vilket riskerar att ytterligare torka ut våtmarker. Även i de klimatscenarior och områden där nederbörden förväntas öka utgör byggnation av vägar, skogsavverkning och utvinning av torv stora hot. Det är därför kritiskt att dessa viktiga ekosystem bevaras och återställs och att nya våtmarker anläggs.

    Återställ Våtmarker har tydliga krav till Sveriges beslutsfattare där det första steget innefattar ett totalförbud mot torvbrytning från och med år 2023 och att områden där torvbrytning bedrivs återställs till livskraftiga våtmarker.

    Kronberg förklarar vidare att Återställ Våtmarkers aktioner fyller tre syften:

    1. Stanna upp samhället och därmed få regeringen att agera på klimatkatastrofen genom att möta kraven.
    2. Informera allmänheten om kraven och vikten av att återställa våtmarker för vår överlevnad.
    3. Inspirera fler att bli delaktiga och att ta steget in i motståndet, till exempel genom att ansluta sig till våra aktioner.

    Det är dags att politiker slutar att svika Sveriges unga, går före i omställningsarbetet och förbjuder brytning av torv och återställer våtmarker, säger Kronberg.

    ”Utsläppen fortsätter att öka om inte civila börjar göra motstånd”

    Politiker och ledarskribenter har kritiserat Återställ Våtmarker för deras metoder. Kritiker menar att denna typ av störningar kan leda till oanade konsekvenser såsom att blåljuspersonal hindras i sitt arbete. Moderaternas säkerhetspolitiska talesperson Johan Forssell tog ifrån tårna för ett par veckor sen då han yrkade på hårdare fängelsestraff och obligatorisk häktning för klimataktivister som på olika sätt hindrar trafik och potentiellt utgör fara för allmänheten.

    På frågan om vad Kronberg känner inför Moderaternas utspel svarar hon:

    Det är fint att se Moderaterna så handlingskraftiga. Om de hade agerat lika kraftfullt och rappt inför klimatkatastrofen så hade inte människor behövt sitta på motorvägarna från början.

    Varför har ni valt det här tillvägagångssättet?

    Fredligt civilt motstånd har historiskt sett varit det tillvägagångssätt som lett till större samhällsförändringar, vilket klimatkatastrofen kräver. I decennier har människor ägnat sig åt lagliga demonstrationer och aktiviteter såsom namninsamlingar. Trots det har inga större förändringar gått igenom och I Sverige fortsätter skogsskövlingen och svenska politiker godkänner årligen 30 miljarder i subventioner till fossilindustrin. Vi har två-tre år på oss att vända utvecklingen och har ingen tid att förlora. Utsläppen kommer fortsätta att öka om inte civila börjar göra motstånd, säger Kronberg.

    Hur känner ni inför att det sker så offentligt och att vänner och bekanta kan känna igen er?

    Jag skulle säga att det verkligen varierar bland personerna som gör aktionerna. Alla står för sina handlingar och är medvetna om de sociala risker det innebär att göra civilt motstånd.

    Hur ser ni på de eventuella legala repressalierna?

    Alla som sätter sig på gator och motorvägar är medvetna om riskerna det medför. Att en kan bli skriken på, bortsläpad och slagen. Alla är också medvetna om risken för böter och till och med fängelse. Vi har juridisk hjälp, vilket gör att alla vet exakt vad som gäller och vad en ger sig in i. Men jämfört med det vi kommer att få utstå om vi inte agerar med motstånd kommer vara långt värre än allt ovan.

    Under fredagsförmiddagen arrangerade Återställ Våtmarker en blockad av Centralbron. En video tagen från platsen visar hur stämningen snabbt eskalerade och hur bilister fysiskt drog bort aktivister från vägen. Aktionen slutade med att Kronberg och två till blev arresterade och sedan fick spendera 29 timmar i arresten.

    Det var andra gången jag blev anhållen. Så jag vet vad jag ger mig in på. För mig är det en tid av vila, fritt tänkande, yoga, dans och läsning. Det som är tuffast är ovissheten över hur länge jag kommer sitta och att det är omöjligt att få mat som jag mår bra av, säger Kronberg.

    Finns stöd för metoden

    Alla är inte lika kritiska mot den här typen av civil olydnad. Aktioner och demonstrationer som involverar olika typer av civil olydnad har historiskt sett lett till stora social framsteg såsom kvinnlig rösträtt och den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Enligt de svenska forskarna Rikard Warlenius och Mattias Wahlström har även klimatdemonstrationer haft en liknande effekt i att påverka klimatopinion och politik i rätt riktning över tiden.

    I april detta år höll Extinction Rebellion en global klimatdemonstration i 20 länder med över 1000 forskare som bestod i bland annat vägblockader. I en intervju med tyska DW i samband med demonstrationen förklarar forskaren Eric Shuman hur samhällstörande handlingar kan leda till politisk handling i frågor som annars riskerar att ignoreras.

    [Motståndare] kommer nödvändigtvis inte stötta eller uppskatta demonstranterna. Men genom störningar så skapas påtryckningar som sedan kan leda till förändringar eller stöd för att påtryckningen i fråga skall försvinna.

    En amerikansk studie i området stöder detta och visar på hur både icke-störande och störande klimataktioner kan ha en positiv effekt i att väcka stöd och öka förståelse bland stora delar av samhället. Studien visar även att den här typen av demonstrationer inte har någon direkt negativ effekt på opinionen hos de som inte tar klimatfrågor på allvar från början, och att de således kan vara effektiva verktyg för klimataktivister.

    Tina Kronberg från Återställ Våtmarker avslutar med ett meddelande till de som stöttar kampanjen att gå med i aktionerna:

    Kom och sitt med någon av oss en stund. Du kan gå efter 30 sekunder, men fundera först över vad som skrämmer dig mest: att vara obekväm ett par minuter på vägen och riskera att få några tusen i böter eller inse det faktum att personer du känner kommer att svälta och bli arbetslösa om Sveriges politiker förblir passiva.

    Det som är säkert är att Sveriges redan utarmade vattenresurser hotas av att våtmarker torkar ut i större utsträckning. Detta utgör sannolikt en större säkerhetspolitisk risk än vad några trafikblockader någonsin kommer att göra.


    För mer information om Återställ Våtmarker, besök gruppens hemsida.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.