Det bubblar av systemkritik i tonerna av klimatkrisens allt högre ringande varningsklockor. Supermiljöbloggen har som första svenska media träffat filmskaparna bakom dokumentärfilmen Outgrow the System, som under våren visats världen över. Filmen intervjuar flera forskare och experter som sammantaget visar att alternativa lösningar både finns och växer under ytan.
För att överkomma klyftan mellan de klimatvinster vi har och vad forskarna säger till oss att vi behöver krävs inget mindre än total systemförändring.
Forskaren Timothée Parrique i dokumentärfilmen Outgrow the System.
Gröna rörelser har i mer än ett halvt sekel förstått att evig ekonomisk tillväxt på en planet med ändliga resurser är dömd att skapa problem för mänskligheten. För 52 år sedan släpptes rapporten Tillväxtens gränser på beställning av Romklubben, som öppnade allmänhetens ögon för kopplingen mellan resursanvändning, tillväxt och dess ohållbara samspel.
Mängden tillväxtkritik och allmänhetens acceptans för densamma har varierat i omfattning sedan dess, men på det stora hela har förekomsten och genomslaget varit lågt. Men kanske har något förändrats. De senaste åren har otaliga mängder akademiska och populärvetenskapliga böcker om nerväxt och posttillväxt publicerats av forskare och experter såsom Kate Raworth, Jason Hickel, Giorgos Kallis och Matthias Schmeltzer.
I ljuset av en alarmerande klimatkris och en majoritet av de planetära gränserna överskridna verkar åtminstone universiteten ha insett vikten av att utforska andra, hållbara, ekonomiska system som även beaktar människors behov och välmående. Sådana forskningsprojekt återfinns nu på många universitet världen över med bland annat Lund och Barcelona i framkanten.
Men vad det verkar är det inte enbart inom akademin som alternativa frön växer och frodas. Deltar man i eller lyssnar på en klimatdemonstration lär man nästan garanterat höra People not Profit (människor inte vinst) och Change the system, not the climate (förändra systemet, inte klimatet) skanderas. I höstas sverigelanserades tyske ekonomijournalisten Ulrike Herrmanns bästsäljande bok Kapitalismens slut under Bokmässan i Göteborg. Herrmann slår fast att grön tillväxt är en illusion och att ekonomin istället måste krympa, i en intervju med Supermiljöbloggen.
I Aftonbladet Kultur skriver Eric Rósen att vi måste släppa fantasin om evig tillväxt. Under mars månad släpptes tidningens grävchef Jonathan Jeppssons nya bok Mot kollapsens hjärta där han kallar tillväxt för “magiskt tänkande” och Staffan Laestadius, professor i nationalekonomi vid KTH, kritiserar regeringens drömmande om oändlig tillväxt i en debattartikel i SvD i april. I en av vårens SMB-krönikor skriver Annie Croona att bryta sig loss ifrån tillväxten är en möjlighet.
Det verkar bubbla under kapitalismens gröntvättade yta. Det är med denna vetskap jag sätter mig ner för att möta två filmskapare – Cecilia Paulsson från RåFILM och Anders Nilsson från Teater K. Deras nya dokumentärfilm Outgrow the System (Väx ur systemet) samlar världsledande experter för att utforska just de sådda frön som kan bli planetens och människans räddning.
Vi möts digitalt. Det hela inleds med några artighetsfraser. De berättar för mig att Outgrow the System är ett resultat av Teater K:s projekt Scenario 2030, där målet var att utforska vad för typ av framtida samhälle människor, och i synnerhet unga, vill ha. I projektet lyfte de inbjudna deltagarna ofta ökat demokratiskt inflytande och alternativa sätt att hushålla med resurser.
– Vi är väldigt bra på att protestera mot saker och inte så bra på att diskutera hur vi vill bygga upp alternativa strukturer, säger Cecilia Paulsson.
Cecilia har tidigare skickat en länk till mig så att jag kunnat se filmen i förväg. Dokumentären spenderar minimalt med tid med att förklara de olika sociala och miljömässiga hot och kriser vi numera tvingas tampas med. Jag tänker att det är ett aktivt val – de flesta av oss är medvetna om klimatkrisen, det sjätte massutdöendet, inflationen och rekordstora ekonomiska ojämlikheter. Nyttan av att återigen förklara dessa är inte så stor. Det är lösningarna som behöver diskuteras.
Jag har bestämt mig för en liknande taktik och för in samtalet på de stora systemskiftande frågorna direkt. Det är ju trots allt dessa som filmen handlar om.
För att börja med en av filmens centralpunkter, som ju även utgör filmens titel: varför behöver vi växa ur systemet? Varför behöver vi växa ur kapitalismen?
– När man pratar om systemförändring tror jag att många kan känna rädsla, bland annat när man tänker på revolutioner och liknande som inte alltid fallit väl ut. Ofta kan det finnas en känsla i motståndet om att “nu ska vi förändra saker”, men sen när förändringen väl ska ske så har ingen egentligen pratat om vad man vill ha istället. Idéen bakom filmen är att vi tror att det är mer hållbart att man parallellt med de system vi lever i idag bygger upp alternativ. Om de får mer uppmärksamhet och mer stöd kan de växa och bli starkare och starkare. Relevansen för dessa ökar också desto mer folk blir varse om kapitalismens återkommande kriser, som ju är mer eller mindre inbyggda i systemet. Kapitalismen är heller inget som kommer försvinna imorgon, men har vi alternativ kan vi gradvis övergå till andra system, säger Cecilia Paulsson.
Anders Nilsson fyller i:
– Kriserna verkar ju också bli värre och värre eftersom att det vi ofta gör är att behandla symptomen snarare än problemen i sig. Man skjuter problemen under mattan för att vinna tid. Man löser inte problemen och går vidare.
– Jag tänker också såhär att om vi ska nå någon verklig förändring då måste vi samlas kring något som vi tror på och vi vill ha. Det räcker inte att bara vara emot. Det vi saknat och ville bidra till var en mer offensiv och visionär ambition. Det är naturligt att vi som är kritiska till kapitalismen förlorar om vi inte har några bra svar på hur vi vill att det ska fungera istället.
När jag för första gången bänkar mig i soffan för att se den en timme långa dokumentärfilmen finns det ingen plats till mental uppvärmning. Jag möts genast av klipp som skildrar skogsbränder, översvämningar och naturförstörande extraktion. Till bilderna hörs Kate Raworths röst, en välkänd systemkritisk röst som bland annat är forskare i ekonomi vid Oxford och har skrivit boken Doughnut Economics. Med all önskvärd tydlighet påtalar hon att vårt nuvarande ekonomiska system fullständigt missköter vårt planetära hem och att det måste transformeras.
Minuter senare hörs Raworth igen när hon påminner om att mänskligheten har överskridigt sex av nio planetära gränser. Hon kallar klimatkrisen, biodiversitetskrisen och de andra överskridna gränserna för “döden av den levande världen”. Det här är något som ekonomer istället skulle kalla en miljömässig externalitet.
Filmen menar ju att lösningarna på de här existentiella hoten och kriserna som vi ser i dagens samhälle återfinns utanför kapitalismen. Varför kan inte kapitalismen exempelvis lösa klimatfrågan eller massutdöendet?
– Mitt korta svar på den frågan är att det ter sig ganska så givet att kapitalism kommer köra slut på alla resurser på grund av profitjaktsmomentet som är väldigt centralt i den kapitalistiska idén. Vi ser redan idag att resurser börjar sina, menar Anders Nilsson.
Är det korrekt uppfattat att klimatkrisen, bland annat, är ett symptom av kapitalismen?
– Ja, absolut, det skulle jag säga. Vi överutnyttjar resurser eftersom det alltid är vinst som är det översta målet. Miljö har ju setts som en externalitet – en kostnad som de [ekonomerna] inte behöver beräkna. I själva verket är det ju så att vi snor ifrån framtida generationer. Om man skulle räkna in de verkliga kostnaderna som utsläppen leder till så hade det inte varit lönsamt att hålla på som vi gör, så klart, säger Cecilia Paulsson.
Jag tänker genast på en rapport från ifjol som förkunnade att ingen av de 20 mest skadliga industrierna i världen hade varit lönsamma om företagen tvingades ta fullt ansvar för sin miljöpåverkan.
– Om man inte skulle använda ordet kapitalism kan man ju säga att så som den så kallade fria marknaden fungerar just nu så är det ju så att i nästan alla branscher så samlas resurser och makt i väldigt få händer. Så vi lever ju mer i en oligarkisk struktur där det inte är så mycket konkurrens utan snarare bedrägeri som dominerar oss och bestämmer priserna. Ägandet blir mer koncentrerat, vilket gör att det blir mindre demokrati. Demokratin får en underordnad roll gentemot de stora företagen, vilket också gör att hushållandet av resurser blir svårare, fortsätter Anders Nilsson.
– Steg ett är att prata om ekonomi och avmystifiera den, säger Amanda Janoo från Wellbeing Economy Alliance, i filmen.
Det känns som ett underliggande syfte med filmen.
Outgrow the System fokuserar på och förklarar fem alternativa ekonomiska modeller som nu är på frammarsch: nerväxt, doughnut economics, ekonomisk demokrati, deltagarekonomi och ”not for profit world”-modellen. Det påpekas genomgående i filmen att de alla har mycket gemensamt och att de kan komplettera varandra.
Gemensamt för samtliga modeller är att de är designade med syftet att sätta människors behov, lokal demokrati och planetär hållbarhet i förarsätet. De instämmer med påståendet att våra produktiva kapaciteter är missriktade och kan användas effektivare om de mer aktivt fokuserar på människors och naturens välmåenden. Ekonomisk tillväxt är inget ändamål i sig. Andra mått och värden är viktigare än BNP:n. På så sätt kan en produktionsökning av vaccin premieras högre än en ökning av vapenproduktionen, menar dess förespråkare.
– Ekonomin borde bara vara här för att samordna uppfyllandet av våra behov. Den är inte slutändamålet med civilisationen. Problemet idag är att vi har inverterat detta: uppfyllandet av människors behov är underordnat BNP-tillväxt och ekonomin i sig, säger Timothée Parrique, forskare i ekonomi vid Lunds universitet och en numera stor profil inom nerväxtrörelsen.
Anders, numera i övre medelåldern, säger sig ha tillhört de i vänster- och miljörörelsen som förespråkat mer fokus på alternativ än att stanna vid att kritisera kapitalismen. I minst fyrtio år har det varit svårt att få genomslag för nya ekonomiska idéer, menar han.
– Det som är kul nu är att man märker att något håller på att förändras. Nu börjar människor förstå. Och det är också ganska tydligt för många människor, tror jag, att oavsett om man söker förändring eller inte, så är det system som vi lever i nu är mycket mindre trovärdigt vad gäller ekonomisk stabilitet än tidigare: det är inte längre så att människor kan förlita sig på att det kommer en ny högkonjunktur och så ordnar sig allt igen. Utan vi är medvetna om att det är många resurser som börjar ta slut, säger Anders Nilsson.
Cecilia Paulsson tycker sig se att något har förändrats, att det numera händer mycket och bubblar av idéer.
– Ibland kan förändring ske väldigt snabbt, det har vi ju sett i historien. Då är det viktigt att det finns bra idéer och alternativ spridda i samhället, annars finns ju risken att stora kriser följs av fascism och liknande med starka ledare. Om vi vill ha ett samhälle som istället går åt ett demokratiskt roll, då måste vi ha tränat på det innan, menar hon.
Trots det bistra erkännandet att vi har ett dysfunktionellt system som dominerande samhällskraft är Outgrow the System en hoppingivande film. Den ger verktyg för att både se och prata om en bättre värld med andra typer av ekonomiska system, som sätter social och ekonomisk hållbarhet i centrum.
Dokumentären (och filmskaparna) påpekar insiktsfullt att man ska komma ihåg att dagens kapitalistiska system inte ser likadant ut överallt, att det finns delar av systemet som är bra och istället bör värnas. Men det är givetvis uppenbart att systemet som helhet just ter sig inkapabelt att ta oss till ett i grunden hållbart samhälle. Därför är det givande att Outgrow the System samlar och ger de här tankegångarna om alternativ organisering och hushållning utrymme.
– De här modellerna… de representerar fröerna till en radikalt annorlunda ekonomi. Vad vi behöver idag är att ge dem utrymme och resurser och vattna dem så att de kan bli det främsta sättet att organisera en ekonomi, säger Timothée Parrique, i filmens slutskede.
Varför tycker ni att man ska anordna en filmvisning eller gå och se filmen om man har chansen?
– Jag tänker att man ska se filmen om man känner oro inför exempelvis klimatkrisen, inflationen och social orättvisa och är nyfiken på alternativ och på vad vi kan göra. Vi tror att man efter att ha sett filmen kommer gå därifrån och känna att “jaha, det finns ju faktiskt andra sätt att göra saker på”. Många känner sig stärkta och känner hopp efteråt, säger Cecilia Paulsson.
– Precis som vi gjorde själva när vi intervjuade personer i filmen, flikar Anders in med ett leende innan han fortsätter:
– Det har verkligen varit intressant och hoppingivande, och det är nog därför som varje visning tycks generera nya visningar för oss.
En sista fråga: Är det något ytterligare budskap ni vill förmedla till läsarna?
– Jag skulle vilja uppmana folk att göra ett anspråk till att ha en uppfattning om ekonomi, och prata med människor runtomkring dig om vad du tänker och tror och resonera med andra om hur ekonomin skulle kunna fungera annorlunda. Och väldigt gärna bekanta med dig med någon av de här alternativa modellerna. För när man har gjort det får man en ny referenspunkt och kan då se det som vi lever i nu från ett annat perspektiv, påtalar Anders Nilsson.
Och du, Cecilia?
– När jag berättar om filmen för folk jag träffar får jag ofta svaret “Men gud vad intressant! Och det vet jag ingenting om!”. Jag tänker att det sätter fingret på att det här faktiskt är något som intresserar väldigt många samtidigt som man har väldigt låg kunskap om ämnet. Så vår förhoppning med filmen är att tittare efteråt ska känna att “men okej, det här är någonting som jag också kan prata om och förstå”.
– Det är som att man har lagt upp hela det ekonomiska systemet på ett sätt som är väldigt svårt att relatera till och förstå, men egentligen handlar det ju om fysiska resurser, om vad vi äter, vilka kläder vi har på oss, vilket arbete vi går till. Det är ju saker som är väldigt konkreta. Vi måste förflytta ner ekonomisnacket från det här abstrakta börsplanet för att inse att ekonomi handlar om våra vardagliga liv.
Sedan världspremiären i oktober ifjol har filmen visats över 60 gånger och fler är att vänta. Hittills har filmmakarna fått förfrågningar från över 30 länder världen över. Många fler visningar i Sverige är på gång till hösten. Redan nu är visningar planerade på Öland samt i Göteborg, Tomelilla, och Landskrona. För mer info om de inplanerade visningarna och om hur man själv kan anordna en visning – stor som liten – hänvisas man till filmens hemsida.
Faktarutan
Outgrow the System skapades som en del av Teater K:s treåriga projekt Scenario 2030, vilket finansierades av Allmänna Arvsfonden. Den är producerad av Teater K i samarbete med RåFILM. Ett mindre bidrag av finansieringen har också tillkommit från Stiftelsen Längmanska Kulturfonden.
I filmen intervjuas totalt 14 forskare och andra experter inom de fem systemkritiska teorierna och praktikerna nerväxt, doughnut economics, ekonomisk demokrati, deltagarekonomi och ”not for profit world”-modellen.
Outgrow the System hade världspremiär på EKOFILM Festival i tjeckiska Brno den 7 oktober 2023 och Sverigepremiär i Malmö på Arbetarfilmfestivalen den 4 november 2023. Filmen fortsätter att visas världen över, med totalt över 100 genomförda eller planerade visningar hittills.
Längd: 58 minuter.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
