(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Invasiva arter: Ett större problem för framtida generationer?

En artikel som nyligen publicerades i PNAS antyder att effekterna av de främmande arter som introduceras nu kommer visa sig som tydligast om flera decennier. Artikeln bygger på data från DAISE, ett EU-projekt som syftar till att bygga upp kunskapen om invasiva arter i Europa. Forskarna jämförde två olika modeller där antalet invasiva arter i Europa beskrevs som ett resultat av ekonomisk aktivitet och folkmängd år 1900 respektive år 2000, det visade sig att sambandet var starkast mellan antalet invasiva arter idag och de ekonomiska indikatorerna för år 1900 för 7 av 10 taxa (grupper av organismer). Fåglar, landlevande insekter och reptiler var dom grupper vars artrikedom förklarades bättre av de ekonomiska indikatorerna för år 2000 medan artrikedomen av invasiva kärlväxter, mossor, svampar, däggdjur, amfibier, fisk och akvatiska evertebrater förklarades bättre av ekonomiska faktorer år 1900.

Vattenpest, Elodea canadensis. Bildkälla

En slutsats man skulle kunna dra av detta är alltså att det kan finnas en väldigt lång fördröjning mellan det att en art dyker upp i ett område och att den börjar sprida sig och blir invasiv. En annan slutsats man kan dra är att det kan vara värt att begränsa och hålla koll på arter som förs in men inte verkar ha orsakat några problem eftersom dom skulle kunna ställa till problem längre fram i tiden.

I Sverige är problemet med invasiva arter inte riktigt lika stort som i många andra länder men till exempel vattenpest kan leda till lokala miljöförändringar i sjöar och dammar och en uppskattning av den totala kostnaden för invasiva arter i Sverige landade på mellan 1,1 och 4,5 miljarder kr per år.
Å andra sidan är invasiva arter inte alltid ett problem; de nordamerikanska havsbortsmaskarna (Marenzelleria spp.) skulle till exempel kunna ha positiva effekter på vissa miljöer där de etablerat sig men det behövs nog mer forskning för att slå fast att det är så.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.