IPCC:s nya klimatrapport varnar för ökade faror och sårbarhet

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres inledde måndagens globala presskonferens med IPCC på skarpast tänkbara sätt: ”Många ekosystem är redan förlorade. Bristen på ledarskap är kriminell. De största förorenarna gör sig skyldiga till mordbrand i vårt enda hem”. Guterres kräver omedelbar aktion från världens makthavare.

Via livesändning delgavs medierna vid middagstid klimatpanelens delrapport om klimatförändringarnas effekter samt samhällets sårbarhet och möjlighet till anpassning. Som väntat var tonen lika allvarlig som i förra rapporten i fjol.

– Jag har sett många vetenskapliga rapporter, men aldrig något som liknar denna. IPCC slår fast att utsläppen behöver minska med 45 procent till år 2030, medan trenden nu pekar mot att de istället ökar med 14 procent, fortsatte Guterres i sin presentation av panelens arbete, där 270 huvudförfattare studerat 34 000 vetenskapliga rapporter och studier på temat.

IPCC konstaterar att redan dagens uppvärmning av världens medeltemperatur, med cirka 1,1 grader, har försatt hälften av världens befolkning i en sårbar situation. Sämst är det, som så ofta, för människor i utvecklingsländerna. Uppvärmningens konsekvenser och sårbarheten för dem slår brett, mot hälsa, infrastruktur, jordbruk och ekosystem.

3,3 till 3,6 miljarder människor i främst fattiga länder uppvisar idag hög sårbarhet för svåra värmeböljor och andra allvarliga effekter, vilket kan leda till oerhörda flyktingströmmar när läget förvärras.

–  De här tecknen är mycket synliga redan idag, och vi har identifierat en bred palett av faror, betonade Petteri Taalas, generalsekreterare för WMO, Världsmeteorologiska organisationen.

Rapporten slår fast att det är oundvikligt att uppvärmningens redan tydliga effekter, kraftiga stormar, översvämningar, värmeböljor, torka och bränder, gradvis blir svårare innan minskade utsläpp – om dessa kommer till stånd – får processen att stanna av. Av den orsaken är det nödvändigt att kraftfulla utsläppsminskningar går hand i hand med olika anpassningsåtgärder, löd budskapet.

Ljuspunkten, kanske den enda under presskonferensen, är att det finns många metoder och tekniker för anpassning. I städerna behöver husen förses med gröna tak med växtlighet, parker och dammar, det måste införas vattensparande metoder, och jordbruket behöver bland mycket annat få värmetåligare grödor.

– Det bästa sättet är att vi slutar behandla naturen som fiende, det har människan gjort i århundraden. Vi borde låta den sköta arbetet att restaurera skadorna. Men ökar uppvärmningen mer än 1,5 grader förloras den möjligheten, inskärpte delegaten Inger Andersen på presskonferensen.

I samband med presskonferensen offentliggjordes delrapporten i sin helhet och återfinns på IPCC:s hemsida.

Senare under måndagen presenterades en uppföljning till klimatpanelens presentation av SMHI, den svenska kontakten till IPCC, där även representanter för Sveriges klimatanpassning medverkade.

IPCC:s konsekvens- och sårbarhetsrapport innehåller inga enskilda avsnitt om hur det är och kommer att bli just i Sverige. Men för Europa i sin helhet beskrivs framförallt fem effekter av klimatuppvärmningen som redan märks och kommer att förvärras, och som i hög grad gäller även för oss, förklarade professor Markku Rummukainen, svensk ledamot av kliamanpanelen.

Det handlar om vattenbrist i delar av Europa, värmestress vid svåra värmeböljor, störningar av ekosystem i både land- och havsmiljö, översvämningar av olika typer och sämre skördar.

– Vi ser allt större påverkan, samtidigt som utsläppen ännu inte börjat minska globalt, konstaterade han.

När det gäller anpassningar till det varmare klimatet finns goda exempel på lyckade insatser, berättade Karin Hjärpe, ansvarig samordnare för åtgärderna. Hon berömde IPCC-rapporten som både lättillgänglig och med starkt fokus på behovet av anpassning.

– 80 procent av kommunerna har genomfört sårbarhetsanalyser, vilket naturligtvis också behöver följas av konkreta åtgärder. Och på många håll har det gjorts viktiga saker. Till exempel i stadsplanering, där översvämningar vid skyfall förhindras med olika sätt att fördröja dagvatten. Förskolor har fått bättre skydd mot hetta genom olika skuggningsåtgärder, och inom äldreboenden har man jobbat med att skapa kylning för att skydda åldringar vid värmeböljor.

Samtidigt finns i Sverige paralleller till situationen i helt andra länder beträffande de mest sårbara grupperna för klimatförändringar, vid sidan om riktigt unga och gamla.

– Helt klart är vår ursprungsbefolknings, samernas, livsmiljö och kultur hotad och sårbar med ett varmare klimat eftersom tradtionell renskötsel blir svårare att bedriva, betonade Karin Hjärpe.

En informell översättning av huvuddelarna i IPCC-rapporten har lagts ut på SMHI:s hemsida.