Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Avsmältningen av isarna på både Arktis och Antarktis accelererar och smälter nu i takt med FN:s klimatpanels mest extrema scenario. Samtidigt sker oroväckande avsmältning även av Grönlandsisen och stora glaciärer spricker upp och glider isär. Det visar ny viktig forskning om havsisarnas tillstånd.

    Det som vi varnat om i 20 års tid sker nu.

    Det säger klimatforskaren Michael Tjernström, professor vid Stockholms universitet, till SvD angående att en ny studie i Nature Climate Change visar att issmältningen följer det värsta av FN:s klimatpanel IPCC:s scenarier. Avsmältningen mellan åren 2007 och 2017 är nästan perfekt i linje med scenariot, enligt studien som studerat satellitdata sedan 1990-talet. Studiens huvudförfattare, Thomas Slater vid Leeds University, säger till Science Daily att även om de förväntade sig en ökad avsmältning var detta något helt annat:

    Tempot i avsmältningen har accelererat snabbare än vi hade kunnat föreställa oss.

    Det har blivit alltmer tydligt att nuvarande klimatmodeller särskilt tycks underskatta utvecklingen vid polerna. Slater efterlyser därför att IPCC i sin nästa rapport skapar nya scenarier för att hålla jämn takt med den verkliga utvecklingen vid polerna. Enligt panelens nuvarande värsta scenario kommer den globala havsnivåhöjningen vara omkring 70 cm till sekelskiftet – en prognos som kan komma att visa sig otillräcklig, enligt Slater.

    Michael Tjernström är dock inte förvånad över resultatet som han menar var väntat:

    Det är tråkigt att vara domedagsprofet, men egentligen alla tecken som vi ser i klimatförändringarna nu, det ena efter det andra, stämmer med det som vi har varnat för i 20 års tid. Detta är ännu ett exempel på det.

    Samtidigt är han är osäker på om ett nytt värsta-scenario skulle medföra någon egentlig nytta:

    Om inte det nuvarande värsta scenariot har avskräckt tillräckligt, vad skulle ett ännu värre göra för nytta? Är det inte illa nog som det redan är?

    ”Domedagsglaciären”

    Varningssignalerna från både Arktis och Antarktis har varit flera den senaste tiden och oron bland klimatforskare har ökat. Avsmältningen av havsis i Arktis är nu rekordstor och istäcket är nu ungefär hälften så stort som på 1980-talet, samtidigt som nya rön visar att den så kallade shelfisen på Antarktis – som håller inlandsisen på plats – håller på att vittra bort. Den senaste varningen kom nyligen från västra Antarktis med det illavarslande budskapet att Pine Island och Thwaites-glaciärerna håller på att glida isär. I en ny studie i PNAS har forskare analyserat satellitbilder som visar upp stora synliga sprickor i glaciärerna som förvärrats år efter år.

    Sedan tidigare har världsmeteorologiorganisationen WMO varnat för att den globala uppvärmningen innebär en särskild risk för Thwaites-glaciären, även kallad ”domedagsglaciären” på grund av sin enorma storlek och för att den smälter så snabbt. Mängden is som smälter årligen från det antarktiska istäcket har sexfaldigats mellan 1979 och 2017, enligt WMO, och om hela glaciären skulle kollapsa skulle det kunna orsaka en havsnivåhöjning med upp till två meter. De två gigantiska glaciärerna har redan bidragit med 5 procent av den globala höjningen av havsnivåerna, rapporterar The Washington Post.

    Nu är det inte första gången som satellitbilder på sprickorna visas upp, men de senaste analyserna visar oroande tecken på att de kan blir ännu värre. Antarktiska halvön hör till de snabbast uppvärmande platserna i världen med nära 3 grader under den senaste 50-årsperioden. Och som IPCC:s specialrapport om havet och planetens frusna delar visade får nu utsläppen av växthusgaser allt större påverkan på världens hav och istäckta områden. Haven värms nu upp i rekordfart, vilket påverkar isblocken som blir sköra. När glaciärerna sedan utsätts för påfrestningar så riskerar de redan tunna isblocken att brytas av och åka ut i vattnet. 

    Ingen återvändo

    Även på Grönland smälter rekordstora mängder is, enligt en studie i Communications Earth & Environment, och forskare befarar nu att istäcket nu har smält så pass mycket att det inte längre finns någon återvändo. Under 2019 försvann 532 miljarder ton, vilket är mer än dubbelt så mycket som genomsnittet sedan 2003. Enligt studien kommer isen fortsätta vittra sönder även om den globala uppvärmningen stannar av och även om vi skulle gå tillbaka till ett klimat som mer liknar det vi hade för 20 eller 30 år sedan. Grönlandsisarna uppges därför bara vara den första i en serie av så kallade ”tipping points”, brytpunkter där en avgörande tröskel passeras och som innebär en oåterkallelig förändring av jordens ekosystem och klimatsystem. 

    Den ”tredje polen”

    Glaciärer som smälter snabbare än förväntat är inte isolerat till polarisarna i Arktis och Antarktis. Glaciärerna i Himalaya – som ibland kallas den “tredje polen” – verkar enligt en ny studie smälta i en oroväckande takt. Där smälter glaciärerna dubbelt så snabbt i dag som de gjorde mellan år 1975 och 2000 och har sedan dess smält i snitt 45 centimeter per år. Resultatet är att ungefär en fjärdedel av Himalayas istäcke nu gått förlorat. Studien visar att denna issmältning har flera förklaringar, men att den extrema takten endast kan förklaras av varmare temperaturer till följd av mänskligt orsakad uppvärmning.

    Den snabba glaciärsmältningen i Himalaya resulterar inte bara i en höjd havsnivå. Runt 1 miljard människor i Sydostasien är beroende av smältvattnet från glaciärerna för vattenförsörjning. De oregelbundna och osäkra vattenflöden som är resultatet av klimatförändringen kommer att ha stor inverkan på den dryga sjättedel av jordens befolkning som bor där.

    Klimatkrisen blir således alltmer synlig och reaktionen borde därför vara därefter. När klimatforskare är oroliga för hur snabbt avsmältningen nu går borde beslutsfattare hörsamma och påverkas av detta och sätta ambitionsnivån därefter. Förr eller senare är det problem som måste hanteras ändå, men då blir det med akuta åtgärder och till ett ännu högre pris.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.