Isbjörnarna kan vara så gott som utdöda i det vilda redan år 2100, varnar forskare. Bakgrunden är mindre havsis i Arktis i takt med att klimatförändringarna tilltar.
Isbjörnen har blivit en symbol för klimatförändringarnas framfart. De senaste åren har allt mer forskning visat att isbjörnen är hotad när de smältande isarna har gjort det allt svårare för dem att hitta mat. Hoten har då ofta avfärdats med att det mesta ändå tytt på att världens isbjörnar på det stora hela mår bra och att de är troligtvis inte hotade som art. Däremot har de flesta varit överens om att antalet isbjörnar sannolikt skulle komma att minska som en följd av smältande havsisar.
Nu visar dock en ny studie som publicerats i Nature Climate Change att nästan alla isbjörnar riskerar försvinna inom 80 år om inte trenden av smältande havsisar kan vändas. Forskarna har kommit fram till en tidslinje som visar hur länge isbjörnarna kommer att överleva om inget görs för att förhindra att isarna smälter.
Genom att använda sig av en modell för att fånga den demografiska trenden för isbjörnen åren 1979–2016 kommer forskarna fram till att viktiga trösklar för överlevnad redan kan ha överstigits i vissa populationer. Peter K. Molnar, forskare och huvudförfattare till studien, menar att om utsläppen av växthusgaser fortgår som vanligt blir det svårt för isbjörnen att överleva:
Det finns en mycket liten chans att isbjörnar kommer att kvarstå var som helst i världen, utom kanske i det mycket höga arktiska området i en liten subpopulation.
Isbjörnarna är beroende av havsisen för att kunna jaga. För att överleva sommaren förlitar de sig på det kroppsfett de kunnat bygga upp under vintersäsongen. Kortare vintrar innebär svält, och minskade chanser till överlevnad. Enligt forskarna riskerar isbjörnarna få svårt att fortplanta sig om nuvarande utveckling fortsätter.
Forskarna har räknat på två olika möjliga utfall. Ett där jordens medeltemperatur ökar med 3,3 grader Celsius jämfört med förindustriella nivåer och ett där ökningen stannar vid 2,4 grader – en till en halv grad över målet i Parisavtalet. I det första scenariot skulle bara isbjörnspopulationen i nordligaste Kanada klara sig. Men även det andra – något mer hoppfulla – scenariot skulle innebära ett existentiellt hot för arten.
Isbjörnen är bara den senaste arten att hotas av utrotning i en allt varmare värld. Förra året släppte FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, sin uppmärksammade globala rapport som visar att 1 miljon arter riskerar att utrotas inom bara några årtionden. Människans aktiviteter numera påverkar 75 procent av jordens yta och i allt större utsträckning inkräktar på naturen, vilket även ökar risken för sjukdomsutbrott och pandemier som covid-19 .
Världen behöver ta en samlat grepp i frågan och börja ta bevarandet av den biologiska mångfalden på lika stort allvar som klimatfrågan nu när den senare äntligen hamnat i fokus. Som tidigare nämnts har upprättande av ett Parisavtal för den biologiska mångfalden föreslagits av forskare, eftersom länder då skulle behöva återrapporteras till FN eller annan insats hur väl man följer sina åtagande. vad som är klart är att diskussionen måste behöva börja föras på en politisk nivå. Annars blir det svårt att komma vidare.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
