Jytte Guteland (S)tolt över EU:s nya klimatlag

EU-parlamentet röstade under torsdag förmiddag med stor majoritet igenom sin nya klimatlag. Den slår fast att unionen ska minska utsläppen med minst 55 procent till år 2030 och vara koldioxidneutralt i mitten av seklet.

– Alla i vårt team känner att detta kommer att stå i EU:s historieböcker, säger Jytte Guteland (S), parlamentets huvudrapportör i klimatarbetet, i en exklusiv kommentar till Supermiljöbloggen.

Torsdagens omröstning är det slutliga steget i en lång kedja av beslutsprocesser inom EU och bland dess medlemsstater. Nu återstår ett antal veckors rent formella steg innan EU har en för unionen i sin helhet bindande förordning om klimatet.

Jytte Guteland, som varit en av förgrundsfigurerna i arbetet i kraft av sin position i parlamentets miljöutskott, gör ingen hemlighet av att hon hade velat komma längre. Fast hon är ändå nöjd:

– I min första rapport föreslog jag ett mål på 65 procent till 2030, och EU-parlamentet lade sedan för sin del fast målet 60 procent. Nu blev det 55 procent, men i praktiken kommer nivån att bli något högre. Det finns en särskild överenskommelse med kommissonen om ökade ambitioner när det gäller kolsänkor, betonar Guteland.

– Jag tror det var bra att jag gick ut högt i min första rapport. Många tyckte jag var utopisk, men hade jag legat lägre hade resultatet idag inte varit lika bra. Det historiska är att EU nu slutligt lämnar sin tradition som kol- och stålunionen och som första region i världen deklarerar utsläppsneutralitet i mitten av seklet, fortsätter hon.

Jytte Guteland drev även linjen att medlemsländerna skulle få individuellt bindande utsläppsmål, men fick ge sig på den punkten. Nu gäller utsläppsmålet för 2030 unionen som helhet. Även detta mål kräver stora ansträngningar för att klaras – utsläppen måste på ett knappt decennium minska lika mycket som de gjort under de 30 senaste åren.

Vill du peka på enskilda delar i klimatlagen som du är nöjd med och som du själv arbetat mycket med?

– Bestämmelsen om en speciell växthusgasbudget är mycket viktig. Budgeten kommer att vara öppen och transparent och visa hur EU ligger till i förhållande till Parisavtalet. Vi kommer också att inrätta ett särskilt oberoende klimatråd, ungefär som i Sverige, och här har vi ju sett vilken viktig roll det rådet har med att följa upp regeringens klimatarbete och föra fram kritik.

Vilka blir dina fortsatta uppgifter i klimatfrågan när nu förordningen är på plats?

– Det blir mycket viktigt att följa och analysera kommissionens arbete med alla övriga förslag kopplade till klimatarbetet, så att dessa ansluter till klimatförordningen. Det handlar till exempel om utsläppshandelssystemet ETS, förnybarhetsdirektivet, och sektorer utanför ETS. Naturligtvis utgår jag från att kommissionen gör jobbet, men det är ett mycket komplicerat och omfattande pussel som ska läggas nu.

Omröstningen i parlamentet gav siffrorna 442 för klimatlagen och 203 emot, medan 51 ledamöter avstod. Bland motståndarna återfanns ledamöter i en rad höger- och vänster- och gröna partier, där de förra ville ha lägre krav och de senare högre. Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om att forskningen pekar på att EU borde siktat på 65-70 procents minskning till 2030.