Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Katastroftillstånd i chilenska Patagonien

Den 29e april deklarerade Chiles president Michelle Bachelete kustregionen i Los Lagos i södra Chile som katastrofområde. Anledningen är extrem massdöd av fisk och skaldjur. Den officiella orsaken är ett utbrott av en så kallad Red Tide, en algblomning som färjar havet blodrött, men lokala fiskare menar att det är laxodlingsindustrin som ligger bakom katastrofen.

Det ”röda tidvattnet” anses bero på att väderfenomenet El Nino är särskilt starkt i år. När algerna blommar konsumerar de syre från vattnet. Samtidigt påverkar algerna fiskarnas gälar, och de dör av syrebrist.

Med anledning av algblomningen – som förgiftar fisken – har regeringen utlyst fiskeförbud i den drabbade regionen. Småskaliga fiskare menar att ersättningen som de får för uteblivna inkomster är för liten för att leva på, och har bland annat protesterat genom att barrikadera vägen till ön Chiloé, som ligger vid Los Lagos kust.

Fiskarna menar att det delvis är laxindustrin själv som tillsammans med den Chilenska staten är skyldig till katastrofen. I början av mars i år fick laxföretagen tillstånd av Chilenska fiskeriverket att dumpa nio tusen ton ruttnande fisk i havet utanför Los Lagos. Även om massdöd av fisk och havslevande däggdjur är relativt vanligt i området, så nådde mängderna död fisk extrema höjder under april. Varje dag har nya berg av ruttnande skaldjur, anchoveta och sardiner tornat upp sig på stränderna. Till slut blev stanken så svår att lokalbefolkningens hälsa påverkades.

Enligt Greenpeace finns det tydliga forskningsresultat som visar att faktorer som laxindustrins stora utsläpp av antibiotika och kemikalier, förrymda fiskar och avfallsutsläpp tillsammans påverkar havets ekosystem negativt.

De får medhåll av Laura Farias, forskare vid Universitetet i Concepcion i Chile. I en kommentar angående de senaste årens massdöd av havslevande djur, exempelvis de 337 sejvalarna som strandade i Golfo de Penas i södra Chile i april 2015, säger hon:

Det finns ingen ensam ekologisk, oceanologisk eller klimatmässig förklaring. Det finns studier som indikerar att de många giftiga algblomningarna i Patagonien kan vara kopplade till fiskodlingen.

Också Aldo Pacheco från Universitetet i Antofagasta i Chile är skeptisk till förklaringen med El Niño. Istället pekar han på ett fall i Peru, där fiskmjölsindustrin dumpade avfall Paracas Bay, vilket resulterade i en ”red tide” som dödade femton miljoner pilgrimsmusslor. Han betonar dock att det inte finns tillräckligt med forskning för att säkert kunna säga vad algblomningarna beror på.

Laxodlingen är en av Chiles största industrier. Även norska företag, såsom Marine Harvest, producerar lax i chilenska Patagoniens fjordlandskap för att sedan saluföra den som ”norsk lax”. Ett av de större problemen med laxodlingen är att det går åt stora mängder foder i form av fiskmjöl. Detta görs av fisk såsom achoveta, sardin och anjovis, arter som tas upp ur haven i sådana mängder att det ibland inte räcker till havets rovdjur eller till småskaliga fiskare. Andra stora problem är spridning av virus och utsläpp av antibiotiska och avfall.

Konkurrensen om fisken är så stor att småskaliga fiskare tvingas ta till drastiska metoder för att överleva. Från Peru rapporteras det om fall där fiskare börjat döda sjölejonen eftersom de är konkurrenter om fisken.

Enligt en rapport från WWF har hälften av allt liv i havet försvunnit på bara femtio år. Det industriella fisket är den främsta orsaken till de svindlande siffrorna. Trots sitt namn spelar den odlade laxen alltså också en viktig roll i den negativa utvecklingen.

Vill du veta mer om den odlade laxens påverkan på miljön och människor så kan du spana in Swedwatch och Naturskyddsföreningens rapport Vad åt din middag till frukost i morse? Kolla också WWF:s nyligen uppdaterade fiskguide för senaste nytt om vilka fiskar du kan äta med bättre samvete.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra