Kina vill manipulera vädret för att klara torka

Med nya temperaturrekord har Kina gått in i den mest extrema torrperioden sedan 1960-talet. Nu vill vissa provinser manipulera vädret för att skapa regn.

Kina har precis som många andra delar av världen drabbats hårt av hettan i sommar och står nu inför sin värsta värmebölja sedan åtminstone 1960-talet, när statistik började föras. Hettan har legat fast i över 70 dagar och lett till flera nya värmerekord. Framför allt är det Kinas södra delar som drabbats hårt med temperaturer över 40 grader.

Hettan och torkan slår nu hårt mot människor och miljö, men även industrin och energiproduktion. Viktiga floder har torkat upp på sina håll vilket har lett till att skördar förstörs och många har svårt att få tillgång till dricksvatten. Samtidigt innebär torkan att vattenkraftverk inte kan fylla sina magasin och kan därmed inte producera den el som behövs, i ett läge där dessutom elbovet ökar på grund utav värmen. I värsta fall står nu Kina inför en matkris med stigande priser och brist på mat.

En del av förlusten i elproduktionen förväntas dessutom kompenseras med ökad kolkraft, trots löften om mer förnybar energi för att minska den globala uppvärmningen.

Tillverkar regn med molnsådd

Samtidigt vill provinser försöka hindra torkans effekter genom att artificiellt framkalla nederbörd genom att helt enkelt ”så” moln med hjälp av silverjodidstavar, skriver CNN. Kina är nämligen det land i världen som sysslar mest med så kallad vädermanipulation.

Tekniken heter molnsådd och har funnits sedan 1940-talet där Kina har det största programmet för detta världen, skriver CNN. Kina har sysslat med molnsådd, att framkalla regn, i ungefär 50 år och använde det bland annat under OS i Peking 2008 för att optimera vädret.

Tekniken fungerar genom att silverjodidstav i samma storlek som cigaretter skjuts in i moln som redan finns och bildar då tillsammans med molnet iskristaller som ska få molnet att producera mer regn. Anledningarna till att modifiera regn skiftar, men oftast handlar det om att skydda jordbruket och därmed matförsörjningen på olika sätt.

I dag används metoden regelbundet i drygt 50 länder, enligt Världsmeteorologiska organisationen WMO. Flera länder, bland annat Australien, USA, Serbien, Kroatien och Grekland använder det för att skydda jordbruket mot hagelbyar och torka men också för att släcka skogsbränder. Förenade Arabemiraten har satsat 15 miljoner dollar på nio olika projekt att skapa artificiellt regn med bland annat drönarflygningar och elektriska laddningar.

I Sverige pågår ingen sådan verksamhet.

Forskning har visat att metoden fungerar under rätt förutsättningar. Den vanligaste invändningen mot tekniken är att det är näst intill omöjligt att säga var regnet hade fallit utan silverjodiden. Det finns även rättvise- och geopolitisk aspekt. För om det nu fungerar som tänkt – vem har rätt att styra vädret? När regn och snö faller på ett ställe faller det inte på ett annat. Indien oroas till exempel av Kinas planer på att öka nederbörden över den tibetanska högplatån. Silverjodid i stora mängder är också en miljörisk.

Skygrabbing kan skapa konflikt

Att manipulera vädret är alltså inte problemfritt. På samma sätt som det uppstår konflikter kring vattenförsörjning eller miljöfarliga utsläpp kan manipulation av nederbörden ytterligare spä på konflikter mellan länder, menar klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér:

Tidigare har man pratat om landgrabbing, att roffa åt sig land. Nu börjar man prata om skygrabbing, att använda atmosfären för att gynna det egna landet.

Han menar att bestämma hur molnen ska nyttjas skulle kunna falla under klimatkonventionen eller andra internationella protokoll. Risk för konflikter finns – men det behöver inte bli så överallt, menar Linnér.

Ett förändrat klimat och att man ser de risker vi står inför kan bli ett incitament till ökat samarbete, jag tror vi kommer se fler lokala konflikter men också ett ökat internationellt samarbete.

Vädermodifikation i krigföring har förbjudits av FN.

Geoengineering på g

Att tillverka regn är en form av ”geoengineering”. Begreppet avser storskalig och avsiktlig manipulering av jordens klimat och beskriver ofta olika tänkbara tekniska ingrepp för att stoppa den globala uppvärmningen. Ett annat ord för det senare är ”climate engineering”. Det kan handla om att öka upptaget av den koldioxid som redan finns, genom att plantera mer skog eller att fånga in växthusgaser ur luften och lagra dessa såsom CCS (Carbon Capture and Storage) och BECCS (Bio Energy CCS).

Ett annat sätt är att minska den inkommande solstrålningen så att mindre energi från solen tas upp vid jordytan, och på så sätt kyla klimatet för att kompensera för en ökad växthuseffekt. Det kan ske till exempel att efterlikna ett vulkanutbrott genom att släppa ut partiklar i stratosfären för att förhindra solinstrålning (solar engineering). Ett exempel på det senare är det experiment som planerades utföras i Kiruna sommaren 2021, men som ställdes in efter massiva protester.