Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Europaparlamentet och Europarådet har enats om ett förslag på nytt direktiv för företags hållbarhetsredovisning. Det är mycket positivt – ett första steg för ett mer transparent och jämförbart hållbarhetsarbete. Även kallat en “game changer”.

    Den provisoriska överenskommelsen om nytt direktiv för företags hållbarhetsredovisning, kallat CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), är nu ute på remiss och ska enligt plan börja gälla från 2024. Det ersätter då det nuvarande direktivet NFRD (Non-Financial Reporting Directive).

    Förändringen är mycket efterlängtad eftersom NFRD saknar anknytning till generella och tvingande standarder, vilket innebär att företag kan rapportera nästintill hur och vad som helst. Och det helt utan krav på oberoende granskning. 

    Med de nya kraven som kommer med CSRD har direktivet redan blivit kallat en game changer.

    Nuvarande direktivet som upplagt för greenwashing

    NFRD direktivet för företags icke-finansiella information är, som ovan beskrivits, problematiskt och har kritiserats rejält under åren. Bland annat har SMB tidigare rapporterat om hur svårlästa och svårförståeliga hållbarhetsredovisningar kan vara i jämförelse med finansiella redovisningar som är relativt lättlästa.   

    Forskning visar exempelvis att regler för hållbarhetsredovisning, i de allra flesta länder där hållbarhetsrapportering är lagstadgad, är oprecisa och tillhandahåller inte tillräckligt med konkret information. Detta trots att det klarlagts att just korrekt och jämförbar data är särskilt viktigt för hållbarhetsredovisningar. 

    NFRD:s oprecisa formuleringar och krav ger företag möjligheten att själva välja standard för rapporteringen samt själva välja hur innehållet i hållbarhetsredovisningarna presenteras. Forskare har beskrivit detta som en juridisk gråzon och som upplagt för greenwashing.   

    Det hela förvärras ytterligare av att NFRD inte innehåller några tvingande regler för extern granskning. Företag kan visserligen själva välja att betala för extern granskning, men det är då helt frivilligt och utan någon tvingande praxis för hur den granskningen ska gå till. 

    Vilka förändringar kan väntas med det nya direktivet?

    Tanken med det nya, preliminära, direktivet CSRD är att det ska bidra till en mer hållbar ekonomi med mer omfattande och tydligare krav på hållbarhetsupplysningar utifrån ett ESG (Environment, Social and Governance) perspektiv.

    Kravstandarderna i CSRD utgår från EU:s taxonomi, GHG (Greenhouse Gas Protocol)-protokollet, GRI (Global Reporting Initiative), och TCFD (Task Force on Climate-Related Financial Disclosure).

    Den exakta utformningen av CSRD är ännu inte klart, men företaget Tricorona har sammanställt några av de förändringar som är klara eller som är mycket troliga:

    • Krav på klimatredovisning är mycket troligt, samt även mätning och rapportering utifrån de så kallade Scope 1, 2 och 3 som anger var i leverantörskedjan utsläppen skett.  
    • Det kommer finnas krav på information om hur företaget påverkar omgivningen och hur omgivningen påverkar företaget. Det sistnämnda kan bland annat handla om vilka risker som klimatförändringarna kan ha för företaget.  
    • Krav på att rapporten ska ingå i årsredovisningens förvaltningsberättelse kommer att finnas. Därmed får hållbarhetsredovisningen inte längre vara en fristående rapport så som den idag kan vara. Så kallad integrerad rapportering blir då standard. 
    • Det kommer finnas krav på att rapporten ska redovisas i ett digitalt och gemensamt format (XHTML) i en europeisk databas.
    • Till sist, och kanske det som efterfrågats mest, krav på tredjepartsgranskning kommer ställas. Granskningen kan ske via företagets egen revisor eller en extern revisor. 

    Stegvis implementering

    Man har enats om en stegvis implementering utifrån storlek på bolag. Först ut är de stora bolagen som sedan tidigare behövt hållbarhetsrapportera under NFRD, där är startdatum första januari 2024. Dock kommer fler företag än som tidigare omfattats av NFRD att omfattas av CSRD.

    Från första januari 2025 börjar den första nya gruppen företag, mellanstora bolag, att omfattas av CSRD. De minsta bolagen som kommer omfattas av CSRD, men som inte omfattas av NFRD idag, kommer dock inte omfattas av CSRD förrän 2026. 

    Vilken kritik har hittills riktats mot nya CSRD?

    Även om det finns flera positiva aspekter med nya CSRD, har även vass kritik riktats mot det preliminära direktivet. Aktuell Hållbarhet rapporterar om kritik från fyra tunga remissinstanser: Svenskt Näringsliv, revisorernas branschorganisation Far, börsbolaget Nasdaq och Nämnden för svensk redovisningstillsyn. 

    Dessa menar att CSRD innehåller vaga formuleringar och att årsrapporter riskerar att försenas på grund av att kraven är så detaljerade. De menar även att kraven är alltför omfattande, att de delvis överlappar befintliga krav och att direktivet medför en alltför stor administrativ börda för bolagen.

    De anser att det bör städas upp bland reglerna, förenklas samt att gränsvärden ska införas så att mindre företag slipper omfattas av alla krav.

    Varför det ändå är viktigt med hårdare och mer omfattande krav

    Även om det kan uppfattas som krångligt med de nya kraven i CSRD finns det mycket för både företag och omgivande intressenter att vinna på hårdare och mer omfattande krav. Först och främst finns det ett stort intresse i samhället och bland investerare för att företag ska arbeta mer hållbart. Det arbetet blir lättare att följa och granska om rapporteringen blir mer lättläst.

    För det andra kan hårdare och mer omfattande krav öka tilliten till företags hållbarhetsarbete. NFRD har beskrivits som en juridisk gråzon där företag kunnat rapportera relativt godtyckligt. Det skapar en situation där hållbarhetsredovisningar blir svårlästa, svårförståeliga, svåra att lita på och framförallt svåra att jämföra. Hårdare och mer omfattande krav skapar ett mindre godtyckligt system som det är lättare att lita på.

    Mer lättlästa och pålitliga hållbarhetsrapporter kan både ge företag större möjlighet att konkurrera med sitt hållbarhetsarbete. Det möjliggör även för köpare och andra intressenter att lättare granska och jämföra företags hållbarhetsarbete. Det är en situation som gynnar många.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      Kul att du besöker SMB! Vill du hjälpa oss med att svara på några frågor?

      Självklart vill jag hjälpa till!