Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Klimat och natur måste hanteras tillsammans – unik rapport från IPCC & IPBES

    Foto: Flickr: Ibama

    Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är de två största hoten mot mänskligheten. Ingen av kriserna kan lösas utan den andra, men naturen erbjuder lösningar till båda. Det menar 50 av världens ledande forskare i den första gemensamma rapporten från organisationerna IPCC och IPBES.

    I en unik första gemensam rapport konstaterar FN:s klimatpanel IPCC och dess motsvarande panel inom biologisk mångfald IPBES att klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är de två största hoten mot mänskligheten och att ingen av kriserna kan lösas utan den andra. Rapporten har tagits fram av världens ledande experter på biologisk mångfald och klimat, sammankallade av de båda panelerna till en gemensam workshop.

    Ana María Hernández Salgar, ordförande för IPBES var inför den digitala workshopen tydligt med vad syftet var:

    Klimatförändringar påverkar redan naturen – från gener till ekosystem. Ett integrerat tillvägagångssätt för både biologisk mångfald och klimatförändringar krävs för att vi ska kunna hantera dessa utmaningar ordentligt, bland annat genom att förlita oss mer på naturen för att mildra klimatförändringarna.

    Workshopen var tänkt att äga rum redan maj 2020, men på grund av covid-19-pandemin fick den skjutas fram och hölls digitalt i december istället. Syftet med den var att ge en översikt över sambandet mellan biologisk mångfald och klimatförändringar utifrån olika framtida scenarier. Rapporten från mötet presenterades nyligen efter att den blivit granskad och godkänd av andra forskare.

    Egentligen inget nytt

    Rapporten konstaterar redan i förordet att trots att det varit erkänt bland forskare och beslutsfattare att klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald hör ihop har de i praktiken hanterats separat. Detta är olyckligt, menar rapportförfattarna, eftersom helheten och kopplingarna mellan dem då riskerar att gå förlorad. Förlusten av biologisk mångfald, menar de, har länge befunnit sig i skuggan av klimatförändringarna på den globala agendan. Detta trots att de två frågorna är nära kopplade, har liknande effekter på människors välfärd och måste hanteras snarast. Liksom klimatförändringar påverkar dessutom en försämrad biologisk mångfald oproportionerligt de samhällen och samhällsgrupper som är mest beroende av naturen och utgör ett betydande hot för människors försörjning, livsmedelssäkerhet och folkhälsa.

    Klimatförändringar orsakade av människor blir allt mer dominerande som ett direkt hot mot naturen och dess bidrag till människor. Ökad koncentration av växthusgaser leder till ökade medeltemperaturer, förändrade nederbördsmönster, ökad frekvens av extrema väderhändelser och syreutarmning och försurning i vattenmiljöer, varav de flesta påverkar biologisk mångfald negativt. Dessutom spelar de en viktig roll i uppkomsten av pandemier. I världshaven ligger värmen nu på rekordnivåer och 82 procent av haven upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020. 

    Samtidigt bli världens tropiska regnskogar allt sämre på att binda koldioxid ur atmosfären på grund av ett varmare klimat och en femtedel av Amazonas släpper nu ut mer koldioxid än den absorberar. Enligt forskning från den amerikanska rymdstyrelsen NASA och väder- och forskningsmyndigheten NOAA har mängden värme som jorden håller kvar ungefär fördubblats sedan 2005, vilket bidrar till snabbare uppvärmning av hav, luft och land med risk för mer extremväder.

    Förlusten av djur och växter är ett lika stort hot mot naturen och människan som klimatförändringarna. 2019 släppte IPBES en uppmärksammad global rapport som visade att en miljon arter riskerar att utrotas inom bara några årtionden. Människan beräknas redan ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och djurarter dör nu 114 gånger snabbare än normalt. 

    Enbart bränderna i Australien 2019-2020 beräknas ha dödat tre miljarder djur och ett tag var man ordentligt orolig för att koalan riskerade utrotning. Mindre havsis i Arktis i takt med att klimatförändringarna tilltar riskerar utrota isbjörnen i det vilda redan år 2100 och den globala upphettningen kan göra det svårt för insekter att både reproducera sig och att överleva. Allt fler forskare menar därför att vi nu befinner oss i den sjätte fasen av livets förintelse på jorden, 

    Klimatanpassning för biologisk mångfald

    Rapporten går även igenom hur den biologiska mångfalden påverkas av olika klimatanpassningsåtgärder. Att undvika och vända förlusten och nedbrytningen av kol- och artrika ekosystem på land och i havet är av största vikt för ett kombinerat skydd för biologisk mångfald och klimatanpassning. Restaurering, betonar rapporten, är bland de billigaste och snabbt genomförda naturbaserade klimatreducerande åtgärderna för att åstadkomma detta.

    Återställande av ekosystem förbättrar också den biologiska mångfaldens motståndskraft inför klimatförändringarna. Det framfördes även under Världsmiljödagen där FN uppmanade världens länder att uppfylla sina åtaganden för att återställa en miljard hektar mark. Som SMB tidigare rapporterat har ett upprättande av ett Parisavtal för den biologiska mångfalden föreslagits som ett sätt att nå överenskommelser mellan länder och sedan följa upp deras åtaganden.

    Att satsa på skyddade områden – särskilt områden med stor mångfald som regnskog och mangroveskogar – anser rapportförfattarna är ett viktigt instrument för att både bemöta klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald. De betonar dock att nuvarande åtgärder är långt ifrån tillräckliga. För närvarande skyddas endast vid cirka 15 procent av marken och 7,5 procent av havet och i flera fall har insatserna varit otillräckliga i både omfattning och utförande.

    Precis som visades av den nyligen läckta IPCC-rapporten är risken att vi överträder ett antal så kallade tröskeleffekter i klimatsystemet större än vad som tidigare varit känt och effekterna av klimatförändringarna kan komma tidigare än befarat. Detta även om vi lyckas med dramatiska utsläppsminskningar. Det här riskerar även enligt den nya IPCC-IBPES rapporten få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden med risk för kollapsade ekosystem där korallreven kanske är det tydligaste exemplet på detta.

    Storskaliga trädplanteringar har på senare tid lyfts fram som en viktig pusselbit för att restaurera förstörda ekosystem på jorden. Argumentet är att om planteringarna görs på rätt sätt och efterliknar skogen som en gång växte där kan insatserna mycket väl ge positiva resultat. De kan leda till ökad biologisk mångfald, stärkta ekosystemtjänster och större motståndskraft mot klimatförändringar. Det vilar dock på ett osäkert underlag där det är viktigt att särskilja vilken typ av träd det rör sig om och hur de planteras och var. Inplanterade träd kan vara bra för att binda koldioxid, men kan samtidigt visa sig vara förödande för den biologiska mångfalden och skapa en invasiv monokultur på bekostnad av andra träd och växter. Detta är något som även betonas i Europeiska miljöbyråns rapport, State of Nature in the EU, att klimat och miljö måste hanteras som delar av samma komplexa problem där åtgärderna kan påverka varandra.

    Synergieffekter

    Rapporten argumenterar för att genom att adressera existerande synergier mellan att minska förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar – samtidigt som man tar hänsyn till deras samhälleliga effekter – skapas möjligheter till att maximera gemensamma fördelar. Ett enkelt positivt exempel är skapandet av grön infrastruktur i städer som nu används i allt högre grad för anpassning till klimatförändringar och återställning av biologisk mångfald. Genom att skapa stadsparker, gröna tak och stadsträdgårdar kan effekterna av urbana värmeöar minska, samtidigt som den biologiska mångfalden kan förbättras.

    Även viktiga synergieffekter kan utnyttjas mellan multilaterala miljöavtal som FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och konventionen om biologisk mångfald (CBD) samt med de globala hållbarhetsmålen. Övergripande frågor, sektorsövergripande politik och regelverk är exempelvis områden där rapportförfattarna ser starka synergier som kan bidra till den omfattande samhällsförändring som krävs för att uppnå de ambitiösa mål som krävs för biologisk mångfald, klimatanpassning och god livskvalitet.

    Rapporten avslutar med att betona hur de globala samhällsstörningarna orsakade av covid-19-pandemin visat på betydelsen av en mer motståndskraftig och hållbar väg framåt som inte lämnar någon bakom. Därför behövs även bättre verktyg för planering och bättre modeller för olika scenarier som tar hänsyn till olika visioner för hur ett gott liv och olika positiva framtider för klimat och miljö kan se ut.

    IPCC-IPBES-rapporten betonar att ett hållbart samhälle kräver både ett stabiliserat klimat och hälsosamma ekosystem. Forskarna varnar för åtgärder mot en kris som oavsiktligt förvärrar den andra. De globala målen för biologisk mångfald, de så kallade Achi-målen är långt ifrån att uppfyllas och ländernas ambitionsnivåer och åtgärder är långt ifrån tillräckliga. Det ökar brådskandet för bevarande av biologisk mångfald att snabbt expandera i ambition och omfattning.

    Den gemensamma rapporten betonar därmed tydligt vikten av att ta ett gemensamt brett grepp kring den klimat- och miljökris som numera accelererar och vars värsta konsekvenser ännu ligger framför oss. FN: s generalsekreterare António Guterres betonade på Världsmiljödagen att de närmaste tio åren är ”vår sista chans att avvärja en klimatkatastrof, vända tillbaka den dödliga utvecklingen av föroreningar och avsluta artförlusten”.

    Så låt oss ta den chansen.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra