Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    En ny databas med studier över extremväder klargör hur långt politiken släpar efter verkligheten med klimatförändringar. En unik analys visar hur mänskligt orsakad global uppvärmning leder till fler frekventa och dödliga väderkatastrofer över hela planeten.

    En vanlig fråga när en extrem klimathändelse inträffar är ifall den är orsakad av klimatförändringar. Detta kräver ofta ett ja eller ett nej, men riktigt så enkelt är det inte. Forskare tar därför upp samma fråga på ett annat sätt och frågar sig: ”Är sannolikheten för denna händelse påverkad av mänsklig klimatpåverkan – och i så fall i hur hög grad?”

    Attribution

    För att kunna svara på frågan används ofta numera en metod som kallas för attribution, dvs att man försöker tillskriva den mänskliga påverkan till en viss väderhändelse. En välkänd grupp forskare som använder sig av attributionsforskning är den internationella forskargruppen World Weather Attribution

    Fram till början av 2000-talet, när de första attributionsstudierna publicerades, var det svårare att koppla koldioxid i atmosfären med den globala uppvärmningens påtagliga effekter. Men tack vare en växande mängd forskning vet vi nu.

    Extremvädersdatabas

    Denna växande mängd forskning har nu dessutom sammanställts av klimat- och energisajten Carbon Brief i en ny databas med attributionsstudier av mer än 500 händelser som de exklusivt delat med The Guardian. Analysen av databasen och intervjuer med världens ledande attributionsforskare visar nu, enlligt tidningen, att det är bortom allt tvivel att vi redan befinner oss djupt in i klimatkrisen.

    Analysen, som är den mest omfattande sammanställningen hittills, visar att mänskligt orsakad global uppvärmning leder till att människor över hela världen förlorar sina liv och sin försörjning på grund av mer dödliga och mer frekventa värmeböljor, översvämningar, skogsbränder och torka orsakade av klimatkrisen.

    Resultatet är oroande. 71 procent av de 500 extrema väderhändelserna och trenderna i databasen visade sig ha gjorts mer sannolika eller allvarligare av mänskligt orsakade klimatförändringar, inklusive 93 procent av värmeböljor, 68 procent av torkor och 56 procent av översvämningar eller mycket regn. Endast nio procent av händelserna var mindre sannolika, mestadels köldknäppar och snöstormar.

    Haven absorberar det mesta av den tillförda koldioxiden och nästan 90 procent av de marina värmeböljorna idag kan tillskrivas uppvärmning orsakad av människor.

    Det mänskliga fingeravtrycket

    Åtminstone ett dussin av de allvarligaste händelserna, från dödliga värmeböljor till uppvärmda hav, skulle ha varit nästan omöjliga utan mänskligt orsakad global uppvärmning, fann analysen. Dessa har inträffat över hela världen och har dessutom inträffat de senaste åren, vilket tyder på att de blir allt vanligare.

    1. Värmebölja i Stillahavsområdet nordvästra USA och Kanada, 2021
    2. Rekordvarm sommar i Europa, 2021
    3. Värmebölja i Sibirien, 2020
    4. Rekordvärme och regn i södra Kina, 2020
    5. Värmebölja i Frankrike, 2019
    6. Värmebölja i Japan, 2018
    7. Samtidiga värmeböljor på norra halvklotet, 2018
    8. Marin värmebölja i Tasmanhavet, Australien, 2017-18
    9. Värmeböljor i Asien, 2016
    10. Höga temperaturer på Nordpolen, 2016
    11. På varandra följande rekordvarma år globalt, 2014-16
    12. Trend med stigande temperaturer, 1850-2014 

    Hälsoutfall

    När det gäller hälsoutfall har forskare precis börjat kunna direkt koppla av människan orsakade klimatförändringar till mänskliga dödsfall. Den första storskaliga studien gav direkt oroande resultat: över en tredjedel av värmerelaterade dödsfall under sommaren 1991 till 2018 inträffade som ett resultat av mänskligt orsakad global uppvärmning. 

    Enligt Friederike Otto, vid Imperial College London och en av de mest framträdande attributionsforskarna, är resultatet väntat:  

    Vi befinner oss i en era av [klimatskador] och det har vi varit i årtionden. Detta är vad vi ser starkt i vetenskapen, men det återspeglas inte i politiken.

    Flera av dessa händelser har analyserats av World Weather Attribution, där Otto ingår, som med denna metod kunnat visa bland annat att värmeböljan i Nordamerika i slutet av juni förra sommaren hade varit osannolik utan global upphettning och att det extrema skyfallet som föll över Tyskland och Belgien månaden efter och som dödade minst 243 människor var upp till nio gånger mer sannolik på grund av människans påverkan på klimatet.

    Normalt är kalla platser särskilt utsatta eftersom de värms upp snabbast och den fenomenala värmen i Sibirien 2020 med temperaturer på 38 grader i juni, ”skulle ha varit praktiskt taget omöjlig” utan mänsklig påverkan, enligt attributionsstudier. Skyfallet i Storbritannien 2020 anses 2,5 gånger mer sannolikt på grund av uppvärmningen. Även extremvärmen i Sverige sommaren 2018 blev mer allvarlig eller mer sannolik på grund av klimatförändringar. 

    I år har forskargruppen kunnat visa att klimatförändringarna förvärrade nederbörden som orsakade de förödande översvämningarna i östra Sydafrika i april, att Indiens och Pakistans rekordvarma mars och april var minst 30 gånger så sannolik, att utan mänskligt orsakade klimatförändringar skulle temperaturer på 40 grader i Storbritannien ha varit extremt osannolikt och beräknas vara tio gånger mer sannolik på grund av global uppvärmning. Runt tusen personer tros ha avlidit till följd av värmeböljan.

    Samtidigt oroas forskare på bristen av studier från fattigare och mindre utvecklade länder, särskilt eftersom det är dessa som drabbas hårdast av klimatförändringar.

    Inte enbart enskilda händelser

    Det tidigare omöjliga händer även på planetär nivå. Enligt en studie är sannolikheten att tre på varandra följande värmerekord som inträffade 2014-2016 skulle ha observerats någon gång sedan år 2000 mellan 40 till 80 procent givet antropogen uppvärmning och mindre än 0,7 procent utan.

    Global uppvärmning har dessutom skadat oss mycket längre än vad man brukar anta, med spår av dess inflytande så långt tillbaka som värmeböljorna och torkan som utlöste den ökända Dust Bowl i USA i mitten av 1930-talet. Enligt en ny studie är det numera mer än 2,5 gånger mer sannolikt att USA kommer att uppleva en liknande värmebölja igen.

    Attributionsforskningens hopp

    Otto beskriver i sin bok Angry Weather: Heat Waves, Floods, Storms, and the New Science of Climate Change hur attributionsforskningen ger oss en möjlighet att se till att världen är bättre förberedd för ett förändrat klimat. Det är först när vi vet vilka väderhändelser som är mycket mer sannolika att inträffa, under vilka årstider och i vilka regioner som katastrofhanteringsmedel och insatser kan sättas in på ett effektivt sätt.

    Hon ser också att det är högst troligt att deras arbete kommer att bidra till att ställa de ansvariga för vädrets förändring till svars. I boken förklarar hon styrkan med metoden; att göra klimatvetenskap till en del av nuet, inte framtiden:

    Om allt går smidigt kan vi beräkna vilken roll klimatförändringarna spelar i en väderhändelse inom en vecka – medan det fortfarande är i medias fokus.

    Samtidigt, betonar Friederike Otto, att denna typ av forskning kan göra att klimatförändringar kan komma närmare människor och bli mer verkligt:

    Om du varje gång en extrem väderhändelse inträffar hör en bedömning av hur mycket klimatförändringarna är skyldiga till det, påminns du hela tiden om verkligheten. Om det är din mormor som blir inlagd på sjukhus på grund av en mycket intensivare värmebölja, kommer det att påverka dig annorlunda än att läsa om en hotad isbjörn.

    Det forskare finner mest oroande är att allt detta händer med en ökning med bara en grad av planetens medeltemperatur, och av den hastighet med vilken global uppvärmning översätts till frekvens och intensitet av extremt väder. Med tanke på att världens medeltemperatur för närvarande på väg att stiga med minst 2,5 grader är framtiden synnerligen oroande.

    Källa: Climate Action Tracker

    Av den anledningen är även de extrema väderhändelser som analyseras och som inte finner en påverkan från global uppvärmning betydelsefulla, betonar Friederike Otto. Detta avslöjar hur mycket det finns att göra för att vara motståndskraftiga redan inför det nuvarande klimatet som vi har.

    Därmed, menar hon, kan attributionsvetenskapen också användas för att påskynda samhällsomställningen, och studierna kan bidra till att fästa ansvaret på de företag och länder som har tjänat mest på att inte agera mot klimatförändringarna tidigare.

    Vi har vetenskapligt lagt grunden för att koppla andelar av koldioxidutsläpp från industriella kolproducenter till specifika klimatpåverkan. Konsekvenserna är att vi har de konkreta bevisen för att ställa dessa kolproducenter inför domstol.

    I sin bok är hon tydlig med vad som behöver hända:

    Vi lever i ett system byggt på förbränning av fossila bränslen och vi måste förändra systemet som helhet och göra det snabbt.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.