Klimatförändringar bakom ökad nederbörd i Europa

För första gången kan en studie visa att ökad torka i Medelhavet och nederbörd över resten av Europa under vintern beror på utsläpp av växthusgaser orsakade av människor.

På senare tid har allt fler attributionsstudier – som studerar i vilken mån enskilda klimathändelser kan kopplas till klimatförändringar – presenterats. De visar i vilken grad det är människans påverkan på klimatet som ligger bakom de extremväder vi har upplevt.

Nu kommer den brittiska vädertjänsten Met Office med en studie, publicerad i Journal of Climate, som för första gången kan visa att utsläpp av växthusgaser orsakade av människor lett till de långsiktiga trenderna med uttorkning i Medelhavet och ökande nederbörd över resten av Europa under vintern.

Våta vintrar i stora delar av Europa

Huvudförfattaren och klimatforskaren från Met Office, Nikos Christidis, betonade i ett pressmeddelande resultatens betydelse:

För första gången har vi kunnat isolera fingeravtrycket av mänskliga inducerade klimatförändringar som den främsta inverkan på förändrade nederbördsmönster över hela Europa på vintern. Med denna tydliga identifiering av växthusgasernas roll ger den här studien ytterligare bevis på att förändringar i våra nederbördsmönster i Europa kommer att fortsätta när vår atmosfär värms upp.

Med hjälp av en ny generation av CMIP6-klimatmodeller kunde forskarna jämföra olika scenarier:

• Ett med naturligt klimat (där mänsklig påverkan tas bort)
• Ett klimat påverkat av aerosoler
• Ett klimat påverkat av utsläpp av växthusgaser
• En klimatpåverkan av både utsläpp av växthusgaser och aerosoler

Genom denna metod för tillskrivning av ”fingeravtryck” blev det möjligt att för första gången visa att utsläpp av växthusgaser är drivkraften bakom förändrade trender i nederbördsmönster i Europa under vintermånaderna. Detta mönster är starkare och mer utbrett på vintern, och svagare på sommaren när även Öst- och Västeuropa upplever torra förhållanden.

Påverkas av luftföroreningar

Teamet fann också att en del av denna trend mot ökande extrema nederbördshändelser har maskerats av andra atmosfäriska luftföroreningar, vilket innebär att växthusgasernas inverkan på nederbördsmönster kan komma att öka under de kommande åren.

Därmed ger Met-forskarnas studie ytterligare bevis för att utsläpp av växthusgaser kan öka variationen i säsongsbetonad nederbörd i Europa, vilket tyder på att extrema händelser kommer att vara mer sannolika i framtiden. Det finns en ökande risk för extremt torra årstider i Medelhavet och extremt våta årstider på andra håll i Europa, vilket kan leda till stora konsekvenser som torka och översvämningar.

För varje grads uppvärmning kan atmosfären bevara mellan 6-7 procent mer fukt, vilket har en betydande inverkan på nederbördsmönster över hela världen. Genom att använda maskininlärning har forskare exempelvis kunnat visa att det är människans agerande som ligger bakom den ökade och mer intensiva nederbörden globalt.

Attributionsforskning allt vanligare

Denna typ av studier har tidigare kunnat tillskriva enskilda extrema händelser och långvariga förändringar i vissa regioner till klimatförändringar. Enskilda studier har exempelvis kunnat påvisa samband mellan klimatförändringar och nederbörd genom att studera skillnaden mellan observerade regnväder och en jämförelse mellan vad ett antal olika klimatmodeller förutsåg skulle inträffa under samma period.

Förra sommaren kunde attributionsforskning visa att värmeböljan i Nordamerika i slutet av juni hade varit osannolik utan global upphettning och att det extrema skyfallet som föll över Tyskland och Belgien i juli var mellan 1,2 och nio gånger mer sannolik på grund av människans påverkan på klimatet.

Nyligen kunde ytterligare en studie visa att klimatförändringarna gjorde Indiens och Pakistans rekordvarma mars och april minst 30 gånger så sannolik. Då hade dessutom redan Met Office släppt en liknande analys som fann att sannolikheten för en rekordvarm april och maj i nordvästra Indien och Pakistan har blivit ungefär 100 gånger så sannolik på grund av klimatförändringarna.

Medförfattare till Met Office-studien om Europa, professor Peter Stott, lyfter fram vikten av attributionsforskning för att kunna planera för framtida scenarier:

Den här typen av forskning är avgörande för att ge en vetenskaplig grund för medborgare, organisationer och beslutsfattare att förbereda sig för framtida förändringar i vårt klimat.