Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
    Stäng

    Klimatkrisen leder till fler dödsfall i värmeböljor

    Foto: Pixabay

    Mer än vart tredje värmerelaterade dödsfall i världen beror på klimatförändringar och enbart i Sverige dör 140 extra personer varje år när människan gör världen varmare. Det visar ny forskning som bekräftar den globala uppvärmningens påverkan på hälsan.

    När ordet värmebölja nämns tänker nog de flesta på den historiska värmeböljan 2018 som blev en väckarklocka för många i Sverige för vad ett framtida varmare klimat kan innebära. Juli månad var den varmaste i Sverige på 260 år och 3-5 grader varmare än normalt. Sammanlagt beräknas 600 personer ha dött till följd av värmeböljan. Än värre var den europeiska värmeböljan i augusti 2003 som ledde till minst 20 000 dödsfall, varav 15 000 bara i Frankrike. Ibland nämns även så höga siffror som 70 000, vilket betonar svårigheten att beräkna värmerelaterade dödsfall. En studie publicerade i Nature visar att det är mycket troligt att mänsklig påverkan på klimatet fördubblade risken för att värmeböljan skulle ske.

    Nu visar en ny intressant studie i Nature Climate Change att omkring 37 procent av de värmerelaterade dödsfallen i världen beror på klimatförändringar orsakade av människan. Det är första gången denna typ av beräkningar har kunnat göras och därmed värdefulla för framtida planering och politik. Med hjälp av tio olika klimatmodeller har forskare från hela världen beräknat hur temperaturen har förändrats på mer än 700 platser i 43 länder under sommarmånaderna 1991–2018. Även svenska städer som Stockholm, Göteborg och Malmö ingår i studien. Översatt till svenska förhållanden fann studien att människans klimatpåverkan ligger bakom 40 procent av de värmerelaterade dödsfallen här, vilket innebär 140 extra dödsfall varje år.

    Beräkningarna bygger på både naturliga klimatförändringar som beror på till exempel solaktivitet och vulkanutbrott, och på mänsklig påverkan som utsläpp av koldioxid. Den genomsnittliga sommartemperaturen ökade enligt studien med 1,5 grad under perioden 1991–2018. Utan människans påverkan på klimatet hade genomsnittet för perioden – enligt forskarnas beräkningar – varit 0,8 grad lägre.

    Forskningen visar tydligt hur viktigt det är att begränsa utsläppen av växthusgaser. Nivån av koldioxid i atmosfären nådde historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm inträffade redan under påsken. Globalt har medeltemperaturen redan ökat med 1,2 grader och 2020 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts globalt och det varmaste i Europa och i Sverige. I världshaven ligger nu värmen på rekordnivåer och 82 procent av haven upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020. De sex varmaste åren som någonsin har uppmätts globalt har nu inträffat under det senaste decenniet. Därmed kan vi dessvärre förvänta oss att de negativa hälsoeffekterna enbart kommer förvärras, vilket ytterligare betonar hur bråttom det är att agera bortom ord och löften.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra