Klimatförändringarna kan ha spelat en direkt roll i uppkomsten av covid-19 genom att bidra till fler arter av fladdermöss. Detta menar forskare i en ny studie. Därmed blir det allt tydligare hur klimat, miljö och hälsa hör samman.
Att människans påverkan på natur och miljö har ett samband med uppkomsten av coronapandemin började uppmärksammas redan förra våren. Bland annat forskare hos vetenskapspanelen för biologisk mångfald, IPBES, skrev då att covid-19 “kanske bara är början” och pekade ut mänskliga aktiviteter som skogsskövling, gruvindustri, storskaligt jordbruk och exploatering av vilda arter som orsaker till pandemin.
Nu kommer forskning som tydliggör detta samband ytterligare. Enligt en studie publicerad i tidskriften Science of the Total Environment kan nämligen klimatförändringarna ha bidragit till att livsmiljön i Yunnan i södra Kina blivit mer lämplig för fladdermöss. Globalt beräknas fladdermöss ha över 3 000 olika coronavirus. De flesta av dessa kan inte enkelt hoppa till människor. Andra kan dock – förutom SARS-CoV-2, till exempel SARS-CoV-1 och MERS, som också orsakade stora epidemier.
Studien beskriver hur stora förändringar som orsakats av klimatförändringar i naturlig vegetation under det senaste århundradet möjliggjort spridning av många nya arter av fladdermöss, som därmed har introducerat cirka 100 nya arter av coronavirus i regionen. Genetiska data tyder nämligen på att SARS-CoV-2 först uppträdde i fladdermöss i just denna region, även om WHO:s resa till Kina nyligen inte gav några tydliga svar om coronavirusets ursprung. Detta beror dock mycket på att Kina vägrade dela med sig av nödvändig information.
För att få fram sina resultat skapade forskarna en karta över världens vegetation i början av förra seklet med hjälp av klimatdata. Baserat på detta bestämde de den globala utbredningen av fladdermusarter vid den tiden. En jämförelse med dagens distribution visade hur antalet olika fladdermusarter har förändrats över hela världen. Därmed förändras, som Dr. Robert Beyer, forskare vid University of Cambridge’s Department of Zoology och första författare till studien betonar, djurens livsmiljöer över tid, vilket får konsekvenser:
Klimatförändringen har flyttat fladdermössens livsmiljöer. Djuren sprids till nya områden – tar sina virus med sig. Detta förändrades inte bara där virusen hittades, utan tillät också nya interaktioner med andra djur genom vilka skadliga patogener överfördes eller utvecklades.
Studiens resultat bekräftas av Åke Lundkvist, professor i virologi vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet i en intervju med SVT Nyheter:
Om klimatet blir mer lämpat för fladdermöss så blir det på sikt fler fladdermusarter som kan ge upphov till fler varianter av coronavirus som till exempel SARS-CoV-2 som har lättare för att överleva.
Anders Sönnerborg förklarar i samma intervju med SVT att den övergripande nämnaren för att virus sprids är människans påverkan direkt eller indirekt på naturen:
Allt samspelar. Inte minst människans behov av att expandera ut i naturen där vi exponeras för nya virus från djuren. Till exempel via jakten på vilda djur eller när fladdermusspillning används som gödslingsmedel i jordbruket. Fladdermusen har också en funktion som skadeinsektsbekämpare hos bönderna då de äter upp många skadeinsekter. Den övergripande nämnaren är människans påverkan direkt eller indirekt på naturen.
För att kunna återställa våra samhällen efter covid-19 måste vi därför förstå drivkrafterna bakom pandemins uppkomst, i vilket nämnda studie utgör ett viktigt bidrag. Cirka 60 procent av alla mänskliga infektioner beräknas ha ett animaliskt ursprung, och av alla nya och framväxande mänskliga infektionssjukdomar har cirka 75 procent ”hoppat” mellan arterna från djur till människor. De flesta kommer från domesticerade djur, exempelvis boskap och husdjur, där kontaktytorna är många. Men ibland uppstår nya sjukdomar från vilda djur, vilket kan få oerhörda konsekvenser.
FN har under pandemins gång kritiserat världens ledare för att fokusera för mycket på att behandla symtomen och inte orsakerna till covid-19, vilket kan öka risken för att vi drabbas av framtida utbrott med minst lika förödande konsekvenser. Samtidigt visar en analys i Science att det skulle det räcka med 2 procent av den ekonomiska skadorna som covid-19 orsakat för att förhindra nästa pandemi, vilket sätter ytterligare fokus på vikten av förebyggande folkhälsoarbete
Ett viktigt bidrag till förståelse och förändring är den rapport som bland annat FN:s miljöprogram UNEP släppte förra sommaren som identifierar sju mänskliga handlingsfaktorer som mest troligen driver den ökande uppkomsten av zoonotiska sjukdomar:
- Ökad efterfrågan på animaliskt protein
- Intensivt och ohållbart jordbruk
- Ökad användning och utnyttjande av vilda djur
- Ohållbart utnyttjande av naturresurser som accelereras av urbanisering
- Ökat resande och transport
- Förändringar i livsmedelskedjorna
- Klimatförändringar
Av någon anledning fick denna rapport inte den uppmärksamhet den förtjänar och trots att den ger ett viktigt underlag för beslutsfattande framöver. Samtidigt är det positivt att den kunde skrivas så fort som den kunde. Utöver de sju drivkrafterna innehåller rapporten ytterligare nio huvudsakliga budskap riktade till beslutsfattare som borde kunna implementeras omedelbart. Det rör sig bland annat om behovet av bättre vetenskapliga underlag för både beslutsfattare och civilsamhälle och en ökad medvetenhet, behovet av att agera snabbt, en bättre övervakning, biosäkerhet och kontroll, en hållbar förvaltning av land och hav, och en stärkt kapacitet bland hälsoaktörer.
Denna pandemi är långt ifrån över och det vore onödigt att hamna här igen. Vi har tillräckliga utmaningar med klimatkrisen och ett sjätte massutdöende.
Det räcker att lyssna på Camilo Mora, professor vid University of Hawai’i-Manoa och initiativtagare till fladdermusstudien som menar att studiens resultat sänder ett tydligt budskap:
Det faktum att klimatförändringar kan påskynda överföringen av patogener för vilda djur till människor borde vara ett brådskande väckarklocka för att minska de globala utsläppen.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till