Klimatministern presenterar höjd klimatbudget

Klimatminister Romina Pourmokthari (L) lovar nu i sin presentation av den kommande budgeten mer pengar till det så kallade Klimatklivet och höjt våtmarksanslag. Hon kunde däremot inte svara på om de nya åtgärderna kompenserar fullt ut för de höjda utsläppen som sänkt reduktionsplikt medför.

– Vi kommer att återkomma i höstens klimatpolitiska handlingsplan med siffror över hur vi räknar, svarade ministern på en direkt fråga efter presentationen, som hölls under onsdag eftermiddag.

Regeringen har fått stenhård kritik från många håll för inte minst sänkningen av reduktionsplikten. Inte bara från miljörörelsen, utan direkt från berörda delar av näringslivet och forskarvärlden.

Enligt Naturvårdsverket innebär neddragningen av inblandningen av förnybara drivmedel i bensin och diesel att de fossila utsläppen blir fem miljoner ton högre per år fram till 2030 än enligt tidigare plan.

Klimatministern föreföll rätt nöjd när hon kunde presentera klimatsatsningar på sammanlagt fyra miljarder kronor i 2024 års budget, de ”näst högsta” i någon statsbudget som hon uttryckte det något otydligt.

”Sverige ska klara både egna och EU:s mål”

Hon betonade också att Sverige ska klara såväl landets egna långsiktiga mål om netto-nollutsläpp år 2045, som EU:s skärpta krav i det så kallade Fit for 55-paketet (som står för att hela EU:s utsläpp ska vara 55 procent lägre år 2030 än år 1990).

Anslaget för Klimatklivet ökas med 800 miljoner nästa år. Klimatklivet är ett investeringsstöd till olika näringar och branscher för att minska utsläppen. Det infördes redan 2015 och har alltså hängt kvar hos regeringar av flera olika kulörer.

Pengarna går till exempelvis stöd till fler laddställen för elbilar och satsningar på gårdsproduktion av biogas, förklarade ministern. Konvertering till eldrift av både lätta och tunga lastbilar, samt för tunga maskinfordon av olika slag ska stöttas med drygt 1,4 miljarder nästa år och med löfte om ännu mer från 2025.

Vanliga medborgare som kör äldre fossilbränsledrivna bilar ska stimuleras att skrota dessa med hjälp av en särskild skrotningspremie som regeringen anvisar 250 miljoner till. Hur det ska utformas måste anpassas till EU:s bestämmelser.

Samtidigt skjuter regeringen till 1,3 miljarder kronor för att i någon mån kompensera för fjolårets brådstörtade beslut att skrota rabatten för elbilar. De som hann beställa en sådan bil innan regeringen drog in anslaget ska nu få premien trots allt.

De omdiskuterade våtmarkssatsningarna, vars start varit trög, tror klimatministern på, förklarade hon. Ytterligare 155 miljoner kronor utöver redan liggande 200 miljoner blir det nästa år, med ambitionen att gradvis öka anslaget åren därefter.

Inga siffror över klimateffekten presenterades

– Dessa pengar måste användas på ställen där de verkligen gör nytta. Därför är det viktigt att klargöra att satsningen är permanent och finns kvar, sa Romina Pourmokthari.

Hon pressades på besked om klimatbudgeten innebär att regeringen kommer att kunna ändra sitt eget konstaterande om etappmålet för 2030 om minskade utsläpp för transportsektorn. Som en följd av den sänkta reduktionsplikten var regeringen för en tid sedan tvungen att medge att målet inte var möjligt att nå.

Men ministern passade. Det finns ingen prognos nu. Siffrorna får presenteras i den helhet som klimathandlingsplanen senare i höst kommer att utgöra, förklarade hon.

Likaså hade hon inget svar på frågan om regeringen kommer att avvisa ett eventuellt förslag från sin utredare, nationalekonomen John Hassler. Han vill själv skrota det särskilda utsläppsmålet för transportsektorn 2030 (70 procent lägre utsläpp jämfört med 2010).

– Vi har bett honom analysera hur EU:s klimatpolitik påverkar Sverige. Vi får se vad han kommer fram till. Men jag delar hans bild av att Fit for 55 förändrar vår spelplan. EU har nu tuffare mål än de svenska, och planen innehåller mycket som inte reglerats i Sverige.

De uppsatta målen ska nås, löd alltså klimatministerns grundbesked – men utan någon sifferpresentation som styrker påståendet, ännu.

Och inom kort presenterar en helt annan minister statens budget i sin helhet. Och i den kan döljas mycket som äventyrar klimatmålen. Till exempel sänkta drivmedelsskatter och andra stöd som underlättar fortsatt oljeanvändning.