Klimatmötet i Polen en besvikelse

Klimatmötet i Warszawa är över och ännu en gång åker världens ledare hem utan att ha tagit nämnvärda steg närmare ett globalt avtal. Kritiken från miljörörelsen är hård, ord som besvikelse och fiasko används för att beskriva mötet.

På övertid klarade sig klimatmötet i Warszawa undan en total kollaps, men särskilt många framsteg blev det inte. Några förslag om konkreta utsläppsminskningar syntes det inte röken av, tvärtom försvann ett stycke i förslaget till kommande avtal som sa att alla länder skulle ta på sig juridiskt bindande utsläppsminskningar. Att det stycket ströks, något som USA länge drivit, förstör en av grundförutsättningarna för att kunna skapa ett bra klimatavtal.

– Klimatmötet i Warszawa gick från att vara akut hotad till att överleva igen, men det är en klen tröst när texterna blir sämre och sämre, konstaterar Svante Axelsson  generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Även inom finansieringsfrågan har det gått trögt, världens rika länder har lovat att avsätta 100 miljoner dollar om året till klimatomställning från 2020, och att successivt trappa upp till den summan från idag. Men något konkret beslut om hur mycket eller hur snabbt det ska trappas upp kom inte, därmed ledde mötet heller inte till några nya pengar på bordet. Istället för att skjuta till nya pengar beslutade man om en ny institution som ska hantera frågor om loss and damage, alltså skador som uppkommer på grund av klimatförändringarna, främst i utvecklingsländer. Men den institutionen blir självklart tandlös så länge det inte finns några pengar på bordet.

– De rika länderna som USA, Australien och EU där Sverige ingår har blockerat framsteg i frågor som loss and damage och historiska utsläpp. I och med detta möte är det uppenbart att de kör över viktiga rättviseprinciper som fastslogs i tidigare överenskommelser, säger Ellie Cijvat, aktiv i Jordens Vänner.

Förutsättningarna för ett globalt avtal ser därmed fortsatt dåliga ut. Därmed är det upp till enskilda länder att gå före och visa vägen, behovet av en kraftfull svensk klimatpolitik är därmed större än någonsin.