Klimaträttsutredningen får kritik

I drygt ett år har regeringen undersökt hur all befintlig relevant lagstiftning kan anpassas för att matcha Sveriges klimatmål. Nu varnar Naturskyddsföreningen för att resultatet ser ut att fortsätta ge fri lejd åt utsläppstunga industrier.

Utredningen, som ska vara helt färdig i maj 2022, presenterade nyligen sitt delbetänkande. Utredarna föreslår flera ändringar för att skärpa klimatets betydelse i lagstiftningen. Den största nyheten är att utredreningen visar att det är fullt möjligt att ställa tuffa lagkrav på verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel.

Dessa verksamheter, där Sveriges tunga och utsläppsintensiva industri ingår, slipper idag undan nationella klimatkrav eftersom praxis har varit att tolka EU:s regler för utsläppshandel på ett tufft sätt. Det blev särskilt tydligt i samband med rättsprocessen om Preemraff.

Det är viktigt att vi nu ser till att investeringar som går i motsatt riktning faktiskt inte uppkommer, utan lagstiftningen ser till så att vi styr tydligt mot att minska utsläppen i alla beslut, säger klimat- och miljöminister Per Bolund till SvD.

”Löser inte dagens problem”

Men Naturskyddsföreningen riktar skarp kritik mot att utredningen föreslår att de nya klimatkraven endast ska gälla nya industrier, inte de som redan finns. Idag står Sveriges industrier för en tredjedel av hela landets utsläpp. De flesta av dessa verksamheter har i princip eviga miljötillstånd utan klimatkrav.

I stället för att minska nuvarande utsläpp, som hela tiden bidrar till klimatkrisen, fokuserar utredningens förslag alltså på att begränsa utsläppen från hypotetiska nya anläggningar. Förslaget löser inte dagens problem men undviker eventuellt nya problem längre fram, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl i Dagens Industri.

För att lösa detta föreslår Naturskyddsföreningen att alla redan existerande miljötillstånd till alla verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser ska upphöra att gälla senast 2030, och därefter omprövas och ges dispens om verksamheten tar klimatmålen på allvar.

Sveriges utsläpp minskar för långsamt

Även Moderaterna och Svenskt Näringsliv är kritiska till den statliga utredningen – fast från ett totalt motsatt håll. Svenskt Näringsliv menar att de föreslagna klimatåtgärderna ”visar på en brist på förtroende” för industrin. Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz tycker att man, trots utredningens slutsats om att Sverige hittills tolkat EU-reglerna för hårt, ska fortsätta nöja sig med EU:s utsläppshandel.

Sveriges utsläpp av växthusgaser går ner alldeles för långsamt – från 2018 till 2019 minskade de fossila territoriella utsläppen med endast 2,4 procent. Utsläppen skulle istället behöva minska med minst 6-10 procent per år till 2045, enligt Naturvårdsverket.