Klimatredovisning i hetluften

Allt fler företag klimatredovisar, vilket är bra både för företagen själva och miljön. Samtidigt kritiserar nu flera större bolag ett av de ledande klimatredovisningssystemen. Bolagens kritik är i huvudsak att redovisningen är alltför resurskrävande, men även att den snarare handlar om beskyddarverksamhet än transparent rapportering av miljö- och klimatprestanda.

För att kunder, samarbetspartners, miljörörelsen och andra intressenter ska kunna utvärdera och sätta press på företags klimatarbete behöver företagens klimatarbete redovisas. Även företagen själva behöver ha god koll på sina utsläpp.

Grundläggande för alla bolag är att ha kunskap om sina egna utsläpp. Det gäller de direkta utsläpp som kontrolleras av företaget (scope 1), de indirekta utsläpp som uppstår vid produktion av inköpt energi (scope 2) samt de indirekta som ligger längre upp eller ner i värdekedjan (scope 3), skrev Jenny Stiernstedt 2019 i Dagens Industri.  

Glädjande nog har klimatredovisning blivit allt vanligare. Enligt en rapport från 2050 Consultings ökade till exempel antalet företag på Stockholmsbörsen som klimatredovisade från drygt en fjärdedel av företagen 2014 till närmare tre av fyra 2018. I rapporten skrev de även att redovisningarna under den perioden även blivit mer ambitiösa och inkluderade allt oftare även utsläpp i leverantörskedjorna.

Trots att företagen behöver göra ännu mer verkar det ändå ha skett en positiv utveckling vad gäller klimatredovisning bland svenska storbolag. De flesta större svenska bolag redovisar sin klimatpåverkan i sin hållbarhetsredovisning och använder då någon redovisningspraxis, till exempel GRI (Global Reporting Initiative). Utöver företagens hållbarhetsredovisning finns därtill olika typer av index, vilket också skulle kunna ses som ett slags redovisningssystem för företagen. 

Den här sommaren har dock ett mindre ordkrig utbrutit gällande de olika klimatredovisningssystemen. Den egentliga huvudfrågan handlar om vilket redovisningssystem som är mest rimligt, bra och transparent. Flera större bolag har till exempel riktat kritik mot en av de marknadsledande klimatredovisningsystemet CDP, Carbon Disclosure Project. CDP är kopplat till Carbon Disclosure Leadership Index där företag listas utifrån sitt klimatarbete. Kritiken har i huvudsak handlat om att det är alltför resurskrävande att rapportera till CDP på grund av mängden formulär. Många företag har av samma orsak slutat rapportera sin klimatpåverkan till CDP. 

En särskild dispyt har uppstått mellan CDP, Boliden och SCA, vilket Aktuell Hållbarhet rapporterat om. I början av sommaren valde CDP att kritisera de två bolagen för att inte redovisa sin klimatpåverkan. Enligt CDP är inrapporteringen av bolagens klimatpåverkan viktig för transparensen och för företagens egna konkurrenskraft. 

Boliden och SCA har nu svarat på kritiken och menar att de avstår från att rapportera till CDP på grund av mer strukturella orsaker. Enligt bolagen ägnar sig CDP åt utpressning, samt att CDP:s verksamhet snarare handlar om beskyddarverksamhet än transparent rapportering av miljö- och klimatprestanda.

Både SCA och Boliden menar att de redovisar sin klimatpåverkan, men har istället valt att arbeta enligt andra principer och modeller.

Både SCA och Boliden har utförliga miljö- och klimatdata, presenterade enligt välkända principer och modeller som GRI och Global Compact och lätt tillgängliga på företagens hemsidor och i års- och hållbarhetsrapporter, säger Klas Nilsson, kommunikationsdirektör för Bolidengruppen till Aktuell Hållbarhet.

Samtidigt har andra bolag valt att återuppta sin redovisning till CDP.

Vi upplever nu en större efterfrågan från investerare att vara med där. Det går inte att sticka under stol med att det är ett omfattande arbete, men någonstans måste man hitta sätt att jämföra bolag. Det behöver inte vara CDP, men i någon mån är det den organisationen som gäller nu, därför lägger vi vår tid där, säger SKF:s hållbarhetschef Johan Lannering till Aktuell Hållbarhet

I CDP:s svar på kritiken lyfter de frågan om att den klimatredovisning som rapporteras via hållbarhetsredovisningarna inte blir läst och därför behöver kompletteras med annan redovisning.

Det är en förståelig invändning från ett företag som själva redovisar sin påverkan. Men problemet är att kapitalmarknaden inte läser hållbarhetsrapporterna. Det är omöjligt att gå igenom varenda redovisning och den som inte är villig att bidra till ett standardiserat arbete kan därför inte sägas bidra till transparens. […] Vi tar ut en liten avgift men är inte något vinstdrivande företag, och vi är helt transparenta med vår finansiering som bland annat kommer från EU-kommissionen, säger Steven Tebbe, managing director på CDP Europe till Aktuell Hållbarhet.