Kommuner sågar regeringens klimathandlingsplan

Organisationen Klimatkommunerna kräver större engagemang, högre fart och skarpare förslag från regeringen och gör tummen ned för dess klimathandlingsplan. Man fortsätter också att propagera för ett samarbetsavtal om klimatet med staten, vilket både denna och tidigare regeringar varit kallsinniga till.

Klimatkommunerna har sedan starten 2001, med Lund som initiativtagare, vuxit till att omfatta drygt 50 kommuner, samt Region Skåne. Samtliga landets största kommuner är medlemmar. Föreningens medlemmar samlar nu hälften av landets befolkning, fem miljoner.

I ett uttalande, som även sänts till Klimatpolitiska rådet, pekar man på att det är i kommunerna som konsekvenserna av klimatförändringen i stor omfattning hamnar och kräver handling. Dessutom är det inom kommunerna som många av alla de utsläppsminskande åtgärderna måste utföras.

Det är dock staten som behöver axla rollen som samlande kraft, säger Klimatkommunerna och formulerar tre huvudkrav gentemot regeringen:

• Slut ett samarbetsavtal med landets samtliga kommuner, som inkluderar finansiering av åtgärder och uppföljning av arbetet.
• Inför ett nationellt mål om transporteffektivitet enligt de förslag som Klimaträttsutredningen presenterat.
• Sätt genast in åtgärder för att nå målet om 70 procents minskade utsläpp i transportsektorn till 2030, åtgärder som fullt ut kompenserar för de uteblivna minskningar som ökad reduktionsplikt hade inneburit.

”Trovärdigheten kräver åtgärder här och nu”

Åtgärder som ger effekt behövs här och nu. Att då som regeringen gör presentera ett åtgärdspaket som möjligen kan få effekt om 20 år är inte trovärdigt, heter det i föreningens skrivelse.

Klimatkommunerna ger en tydlig känga åt regeringens ofta framförda argument att man nu är närmare utsläppsmålen för 2045 jämfört med tidigare. (Vilket för övrigt knappt ens är sant, som SMB har visat i en analys).

Önskemålet om ett nationellt övergripande klimatavtal framfördes till dåvarande S-MP-regering i slutet av 2021, vilket SMB uppmärksammade. Något avtal blev det inte den gången. Inte heller nuvarande regeringen Kristersson har responderat på Klimatkommunernas tankegångar.

Det har också i andra avseenden varit klent med intresse från regeringens sida att samordna och ta ledningen för den omfattande klimatanpassning som krävs för en lång rad funktioner i samhället.

Allt fler och värre översvämningar på olika håll i landet, exakt i detta nu kring skånska Kävlingeån, påminner om det ökade behovet. I Skåne har, berättar DN i veckan, forskarna i decennier pekat på riskerna för översvämningar i Ringsjöns vattenområde. En rad åtgärder, till exempel anläggandet av nya våtmarker, hade kunnat dämpa riskerna.

Regeringen har försämrat istället för tvärtom

Ingen regering fram till idag har tagit något initiativ i denna riktning. Eller snarare sagt, nuvarande regering har tagit ett initiativ – åt andra hållet.

För trots de ökade hoten och allvarligare konsekvenserna, och behovet av samordning och initiativ, överraskade regeringen Kristersson de flesta med att, utan någon rationell förklaring, i årets budget minska anslaget för statliga samordningsinsatser för klimatanpassning med 50 miljoner kronor, vilket SMB rapporterade om.

Jag vet inte om regeringen inte vill att vi ska kartlägga risker och stödja kommuner och länsstyrelser med beslutsunderlag. Jag vet inte heller om man tycker att det ska finansieras på något annat sätt, sa MSB:s enhetschef Mette Lindahl Olsson när hon kommenterade neddragningen för DN.

Klimatpolitiska rådet lägger fram sin årsrapport, med analys av regeringens klimatarbete, under mars månad.