Kompetensbrist hotar företagens gröna omställning

Stora delar av Sveriges näringsliv genomgår nu en stor ekonomisk och miljömässig förändring. Men nu har den gröna omställningen, med en strävan att göra den svenska ekonomin mer hållbar och klimatneutral, nått en kritisk punkt. Flera näringslivsrapporter pekar på allvarlig kompetensbrist.

Tillväxtanalys har nyligen publicerat rapporten ”Grön omställning och kompetensförsörjning”. Den undersöker den pågående gröna omställningen inom svenskt näringsliv och betonar ett växande gap mellan behovet och tillgången på grön kompetens.

Detta gap märks tydligt i norra Sverige där industrier som energi- och batteritillverkning snabbt expanderar och kräver specialiserade kompetenser inom hållbarhet.

Rapporten varnar också för att den gröna omställningen, även om den kan leda till en nettoökning av jobb, inte direkt skapar nya arbetstillfällen. Omställningen förändrar arbetsmarknadens behov, där traditionella industrijobb ersätts av roller som kräver specialistkompetens inom miljöteknik och hållbarhet.

Behövs riktade insatser

För att möta dessa utmaningar framhäver rapporten från Tillväxtanalys vikten av riktade statliga insatser. Dessa bör inkludera kompetensutveckling och internationell rekrytering för att stärka arbetskraftens förmåga att möta nya krav.

Rapporten understryker också behovet av att anpassa insatserna efter regionala förhållanden. Eftersom en stor del av jobbtillväxten inom den gröna sektorn är koncentrerad till specifika regioner, uppstår utmaningar med att matcha arbetskraftens geografiska och kompetensmässiga distribution.

För att effektivt utveckla lokal kompetens och attrahera talanger från andra delar av landet och utomlands föreslås i rapporten att strategiska planer behöver utformas.

Krävs bredare spektrum av kunskap och färdigheter

Rapporten ”Klimatomställning på lika villkor? – Vägval för Sverige och svensk industri” från Industrins Ekonomiska Råd stärker bilden av kompetensbrist som ett hot mot näringslivets gröna omställning.

Denna rapport betonar industrins behov av att anpassa sig till en föränderlig global ekonomi och strängare klimatpolitik. Den pekar på att framsteg inom gröna teknologier och industrins omställning kräver ett bredare spektrum av kunskap och färdigheter än tidigare.

Omfattande uppskalning av utbildningssystemet nödvändigt

En tredje rapport, ”Industrins kompetensbehov 2024–2027”, publicerad av Industrirådet, varnar för att industrin står inför en av de största förändringarna på flera generationer och att en omfattande uppskalning av utbildningssystemet är nödvändig.

I rapporten beskrivs hur nästan 72 procent av företagen rapporterar svårigheter att hitta rätt kompetens, särskilt inom yrken som processoperatörer och CNC-operatörer, samt inom konstruktions-, produktions- och IT-ingenjörskap. De mest efterfrågade kompetenserna inkluderar projektledning, automation samt miljö och hållbarhet.

Lösningen som rapporten uppmanar till handlar om att reformera utbildningssystemet. Det framhålls att ett ökat fokus på teknik- och ingenjörsutbildningar samt att flexiblare utbildningsmöjligheter för vuxna behövs.

Politisk vilja och strategi behövs för att säkra grön kompetens

Vad kan man utläsa av dessa rapporter? Framför allt att det finns en kompetensbrist som hotar näringslivets gröna omställning – men vad innebär det?

Den positiva svaret: Om Sverige snabbt lyckas genomföra nödvändiga reformer, kan landet inte bara befästa sin position som ledare inom hållbar teknik och innovation utan även främja sin inrikesekonomi och stärka sin roll på den globala arenan som en exportör av miljöteknologi och hållbara lösningar.

Detta är dessutom avgörande för att nå de svenska och globala miljömålen och för att undvika framtida miljörelaterade katastrofer.

Det negativa svaret: Ett misslyckande med att adressera dessa utbildnings- och kompetensbehov kan istället innebära att Sverige hamnar efter andra länder som investerar i sina gröna utbildningar, arbetskrafter och teknologier.

Detta kan minska landets konkurrenskraft globalt samt leda till ökat beroende av importvaror och teknologiska lösningar utvecklade i andra länder. Dessutom, eller kanske allra viktigast: det vore inte bra ur ett miljömässigt perspektiv att misslyckas med en grön omställning i det svenska näringslivet.

Det finns all anledning att att ta varningarna på allvar. Nu behövs politisk vilja och en strategi för att möta den gröna kompetensbristen.