Ledarskribent på DN skeptisk till biologisk mångfald
Med artikeln ”Artrikedom – Krångla inte till det” har DN:s ledarskribent Susanna Birgersson, något oväntat, visat på total inkompetens i vetenskap och valt att komma ut som biologisk mångfalds-skeptiker.
I hennes artikel argumenterar hon för att biologisk mångfald är något som berör regnskogen och andra exotiska platser där medicinska genombrott väntar på att bli plockade. Någon som enbart kan ses som en konsekvens av att Susanna Birgersson nyligen somnat framför filmen Medicine Man där Sean Connery spelar en galen vetenskapsman som letar botemedlet mot cancer i en djungel och vaknat upp med en stark känsla av att skriva en ledare om ämnet.
”Men också för att det i skogarna gömmer sig en genetisk mångfald som är ovärderlig i utvecklingen av exempelvis läkemedel och nya grödor” – skriver Susanna Birgersson.
Hör man med, låt säga en doktorerad farmakognosist, får man höra en helt annan sanning:
”I somras fick jag frågan om hur många blockbuster-läkemedel som faktiskt har kommit fram ur forskning på regnskogens resurser. Tyvärr kunde jag inte komma på ett enda tydligt exempel, inte ens med hjälp av flera tunga namn inom farmakognosin.” – skriver Sonny Larssonk, apotekare med doktorsexamen i farmakognosi.
Likt en klimatskeptiker vänder sig Susanna Birgersson mot den unisona vetenskapen och väljer istället att resonera fritt efter magkänsla.
”Men att alla länder, i alla lägen, ska arbeta för att upprätthålla och främja biologisk mångfald är en målsättning som grundar sig i tanken att det måste finnas så många arter som möjligt, överallt. Är det självklart?” – skriver Susanna Birgersson.
Innan Susanna Birgersson började ifrågasätta vetenskap och politiska beslut som Aichi Biodiversity Targets (det som brukar kallas för Nagoyaavtalet för biologisk mångfald eller biodiversitetskonventionen) hade det varit bra om hon tog reda på vad det faktiskt handlade om, det finns till och med en ”quick guide” till och hur de olika punkterna i Nagoyaavtalet, något som kanske passar för en journalist som Susanna Birgersson.
Att forkskningsbegrepp ibland är komplexa beror mer på att forskning som den om tillståndet för världens samlade biologiska mångfald är en förhållandevis komplext forskning. Att något är otydligt för den som inte är insatt betyder inte att det inte är legitimt att ha forskning om biologisk mångfald som utgångspunkt för hur världen bör agera i frågan om hur vi bör ta hand om världens alla arter och se till att de inte minskar mer än nödvändigt.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till