Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Lovade fossilbränslefritt 2020 – ändå stora utsläpp i Skåne

    Foto: Lill Eriksson

    För tolv år sedan beslutade regionpolitikerna att Skåne skulle vara fritt från fossila bränslen 2020. Supermiljöbloggen har granskat hur det går med den skånska klimatomställningen.   

    Skåne ligger strax under riksgenomsnittet gällande växthusgasutsläpp i relation till BNP. Regionen har endast klarat ett av Sveriges 15 miljökvalitetsmål från 1999 fram till 2020, det om skyddande ozonskikt. Svårast är att uppnå målen om biologisk mångfald och begränsad klimatpåverkan.

    Ett av målen har varit att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent mellan 1990 och 2020. Enligt Emissionsdatabasens senaste statistik från 2019 hade Skånes territoriella växthusutsläpp minskat med 37 procent. Men redan i Region Skånes klimatstrategi 2009 insåg man att första målet var långt ifrån tillräckligt och skärpte det – det var viktigt att snarast helt avskaffa fossil energi.  

    Samma år startades uppropet ”100 % fossilbränslefritt Skåne 2020”. Regionen, länsstyrelsen och kommunförbundet bildade nätverket Klimatsamverkan Skåne. De bjöd in alla att visa att skåningarna går före i klimatfrågan och slutar använda fossilbränsle. Några föreningar ställde sig bakom, men bara 73 av regionens drygt 155 000 företag och endast 150 av Skånes snart 1,4 miljoner invånare hakade på.

    De flesta utanför det offentliga har nog inte tagit ställning, speciellt om energifrågan är långt ner i prioriteringen, säger Johannes Elamzon, klimat- och energistrateg på miljöavdelningen vid länsstyrelsen i Skåne och projektledare för Fossilbränslefria kommuner.

    Bäst uppslutning stod kommunerna för, men skillnaden mellan olika kommuner blev stor. De flesta deltog bara i projekt under något år och 10 av 33 skånska kommuner – Bjuv, Bromölla, Burlöv, Höganäs, Klippan, Perstorp, Svedala, Skurup, Vellinge och Örkelljunga – antog aldrig utmaningen.

    Svårt att följa upp resultatet

    Nu efter bokslutet 2020 kan ingen säga hur fossilbränslefritt Skåne blivit.

    Det finns statistik, men den är inte helt lättillgänglig. En del av problematiken är att vi har en stor elimport, cirka en tredjedel av hela energianvändningen. Hur elen produceras i Norden från år till år varierar mycket, till exempel 13 procent fossilt 2013 och 21 procent 2018, fortsätter Johannes Elamzon.

    Projektredovisningen säger inget om hur det går för kommunerna som geografiska enheter, endast de offentliga verksamheterna mäts och enbart gällande el, uppvärmning, tjänsteresor och drivmedel. Det saknas fortfarande information om hur mycket fossilbränsle som används av skånska privatpersoner och företag, liksom de kommuner som inte deltog i projekten.

    Leveranserna av fossila bränslen till Skåne som helhet minskar inte så mycket längre visar data från Energimyndigheten. Sedan 2009 har de bara gått ned 14 procent (228 000 m3) när det gäller bensin, diesel och eldningsolja 1 (sekretessbelagd statistik för övriga eldningsoljor). ”Vi använder inte längre fossila bränslen i trafiken, utan har ersatt dessa med biogas och el”, var en av många visioner för 2020 i skånska klimatstrategin 2009. Facit visar att ingen skånsk kommun klarade målet för sina tjänsteresor och drivmedel, många var inte ens halvvägs enligt senaste rapporten. 

    I kommunprojekten bedöms spillvärme som fossilbränslefri, även om den kommer från fossileldad industri. Fjärrvärmen beräknas utifrån avfallstypernas viktandel, vilket ger lägre fossilbränsleresultat jämfört med att räkna andel fossilt energiinnehåll. Det gör att flera av kommunerna rapporterar fossilbränslefri uppvärmning, trots att uppvärmningen genererar ansenliga mängder koldioxidutsläpp.

    Flera kommuner har lyckats väl

    Jämfört med el och uppvärmning är resor och drivmedel en så liten andel, så flera av de deltagande kommunorganisationerna har ändå lyckats relativt bra med att fasa ut fossila bränslen, men ingen har ännu nått 100% fossilfrihet. Längst har Eslöv, Lomma och Lund kommit, med 98 procent fossilbränslefritt i sina organisationer enligt rapporten som kom 2020. Av de 18 medverkande kommunerna uppgavs 13 nått över 90 procent. Men många av dessa kommuner har bara deltagit något år, så de kan inte följas upp. 

    I senaste rapporten från i år har fortfarande ingen kommunorganisation blivit helt fossilbränslefri, trots pandemins utsläppsminskande effekter. I genomsnitt minskade flygresorna i skånska kommuner med 85 procent jämfört med år 2019. Flygresor från Skåne till Stockholm minskade 76 procent. Tågresor utanför Skåne minskade med 55 procent. Körning med privat bil i tjänsten minskade med cirka en tredjedel jämfört med föregående år. Kommunernas fordon använde ungefär lika mycket drivmedel som tidigare, det minskade bara med fem procent.

    Det finns indikationer på att kommunerna som inte deltagit i Fossilbränslefritt Skåne 2020 ändå minskat sina bränsleutsläpp i liknande takt. Medianvärdet för de tio kommuner som aldrig deltog var en utsläppsminskning på 29 procent. Resterande projektmedverkande kommuner minskade 28 procent. Sedan projektstarten 2009 har samtliga skånska kommuner minskat de totala territoriella koldioxidutsläppen enligt Nationella emissionsdatabasen – om än alldeles för långsamt.

    Skånes utsläppsminskning släpar efter

    Dessutom går det ibland helt fel. Projektrapporten från fossilbränsleutmaningen 2020 visar att nästan hälften av de medverkande kommunorganisationer som deltog ökade sina totala koldioxidutsläpp jämfört med 2018. Enligt Elamzon på länsstyrelsen beror det på att även utsläpp från tjänsteresor inkluderats de senaste åren. Men även om tjänsteresorna räknas bort ökade de totala utsläppen i Höör, Landskrona, Osby och Östra Göinge de senaste åren.

    Enligt Emissionsdatabasens årliga uppdatering häromveckan var Bromölla, Burlöv och Landskrona de skånska kommuner som minst minskat sina koldioxidutsläpp sedan Skåne antog 100 % fossilbränslefritt 2020, alla mindre än 15 procent. Jämfört med 1990 har Höganäs sämst utsläppsminskning, bara 8 procent.

    Höganäs Kommunalråd Ulf Molin (C) satt i projektets initiativtagare, Kommunförbundet Skåne, 2015 och skrev då: ”Vi som utgör Klimatsamverkan Skåne kommer att fortsätta jobba med att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som vi säkrar samhället mot klimatförändringar”. Men hans egen kommun gick alltså aldrig med i nätverket och antog inte heller utmaningen om ett fossilbränslefritt Skåne 2020.

    Personligen var jag för, men kommunen som helhet var restriktiv att gå med, säger Molin och framhåller hellre Höganäs förstaplats förra året i kategorin svenska städers måluppfyllelse inom Agenda 2030.

    Region Skåne saknar en fullständig ekonomisk uppföljning över hur mycket pengar som gått till skånska klimatprojekt för att minska växthusutsläpp sedan uppropet 2009. Vår granskning visar att över en miljard kronor i statliga bidrag har satsats mellan 2015 och 2020. Av dessa fick regionens fyra projekt för ”fossilbränslefria kommuner” 41 miljoner kronor.

    Utsläpp lika höga i Malmö som 1995

    Nyligen utsågs Malmö till Årets miljöbästa kommun av tidningen Aktuell Hållbarhet. Enligt stadens egen miljöbarometer utvecklas 39 av 118 bedömda nyckeltal negativt, till exempel ökade halter av marknära ozon, ökade besvär av avgaser från trafik och industri, försämrat kommunindex hos Håll Sverige Rent och minskad andel miljödiplomerade skolor. 2019 krävdes fortfarande 16 procent fossilt bränsle för att värma upp staden, av fjärrvärmen var 21 procent fossil. Bara tre av miljöprogrammets 19 delområden uppnåddes innan 2020.

    Malmö har länge kallat sig Sveriges klimatsmartaste stad, trots att kommunen efter flera förstaplaceringar (2010, 2013, 2014) halkat ned i  kommunrankingen, till 44:e plats 2018. Malmös territoriella utsläpp av växthusgaser var då ungefär lika stora som 1995, alltså knappt någon minskning trots alla satsningar. 

    Det är mycket riktigt, men utsläppskategorierna skiljer sig åt ganska mycket, sedan 1995 har de minskat med cirka 25 procent i transportsektorn, medan utsläppen från energi och industrisektorn har ökat, säger miljöförvaltningens klimatstrateg Jonas Persson.

    Han menar minskningstakten speglar samhället i stort, lokala behovet av transporter och industrins sammansättning, rådande konjunkturläge och globala händelser, som oljekriser och IT-bubblor spelar in.

    Teknik, beteendevanor och global, nationell och lokal lagstiftning och styrmedel är också faktorer som styr utsläppsminskningstakten, fortsätter Jonas Persson.

    Även i den skånska huvudstaden saknas en helhetsbild över satsningarna, trots att kommunen har en central avdelning för analys och hållbarhet. Staden själv bedömer vad som räknas som en grön investering. Av de totala lånen på cirka 13,5 miljarder kronor kvalificerade investeringar för 4 miljarder som gröna 2017-2019.

    Serviceförvaltningen kan inte uppge de totala bidragen för klimat- och energiprojekt 2009-2020, men senaste decenniet har man fått 4,6 miljoner kronor i statligt solcellsstöd via länsstyrelsen. Miljöförvaltningen har sedan fossilbränsleuppropet startade 2009 fått drygt 197 miljoner kronor i olika projektbidrag. Enligt Malmö stads Anna Lindblad, projektledare för Fossilbränslefria kommuner, har staden ett 50-tal andra klimatprojekt. Hon vet ingen som följer upp alla.

    Lund tog in klimatforskare

    Framgångsrika Lund, som halverat sin kommunorganisations utsläpp i fossilbränslefriprojekten 2015-2018, är den enda skånska kommunen där politikerna tagit fasta på regionstrategin om att lyssna på forskningen. Universitetsstaden var 2018 först i landet att bilda ett lokalt klimatpolitiskt råd (finns nu även ett i Linköping). Rådet består av tvärvetenskaplig kompetens från Lunds universitet och SLU Alnarp, bland andra klimatforskaren Markku Rummukainen som årligen återfinns på listor över landets mest hållbarhetsmäktiga, samt sju andra forskare.

    De utvärderar om kommunens arbete, är tillräckligt för att nå etappmålen i klimatplanen. I 2020-rapporten listar rådet flera utmaningar och ger råd för att minska transportutsläppen och öka takten av utsläppsminskningar. Universitetet skrev tidigt under uppropet för 100% fossilbränslefritt 2020, men ingen forskare har räknat på eller vill uttala sig om de skånska fossilfriprojekten.

    Alla utsläpp spelar roll för klimatet, att utsläppen behöver minska för klimatmålen är klart. En viss aktör har förstås rådighet för sin egen verksamhet, men påverkas även av omvärlden, till exempel nationella styrmedel. Internationellt har man ett gemensamt mål, Parisavtalet, men att nå det målet kräver nationella beslut och åtgärder. Det som händer i Skåne spelar roll, tillika det som händer på annat håll, säger Markku Rummukainen, professor vid Centrum för miljö- och klimatforskning på Lunds universitet.

    Han och två andra forskare från universitetet skrev också, på uppdrag av Klimatsamverkan Skåne 2015, om hur regionen kunde minska klimatpåverkan. De menade då att projektarbete gör att kunskap och idéer sprids, samt ger en signal utåt om att frågan tas på allvar. Men också att klimatfrågan riskerar bli en specialistfråga för de som deltar och att andra därmed hamnar utanför den demokratiska beslutsprocessen.

    Behövs tillförlitlig statistik

    Transportekonomen Lena Hiselius forskar om samhällsekonomiska effekter vid Lunds tekniska högskola och utvärderar infrastrukturprojekt åt bland annat Trafikverket.

    Vilken är största utmaningen med klimatprojekt?

    Att man inte ser den omedelbara nyttan. Man får skapa incitament att jobba med de här frågorna, till exempel med ersättningssystem – och så ska det vara enkelt att göra rätt, säger Lena Hiselius.

    Även hon har tidigare suttit i lokala rådet och granskat målsättningarna i Lund.

    De har tagit de lågt hängande frukterna. Mål till 2020 eller 2030 kan se bra ut kortsiktigt, men ser man på målen längre bort, ser man att takten med utsläppsminskningar måste öka. Det göms lite i klimatrapporter. Man måste dra ut linjen för målen och det måste finnas viss takt i utsläppsminskningen. Vi är lite dåliga att hålla koll på den där linjen. Vi måste jobba mot 2045 redan nu.

    Vad måste till nu för att Skåne ska få ner utsläppen?

    Den lokala nivån där vi bor är jätte-, jätteviktig, men vi rör oss också mycket regionalt. Det gäller ha strategier som synkar och en transportplanering som är regional. Man gör ansatser till det i Skåne, men faller tillbaka på starkt kommunalt styre och då är det ett begränsat arbete man kan göra. Man kan samverka mer och ha mer förståelse för varandras planer, säger Lena Hiselius.

    Behövs tillförlitlig statistik

    Utsläppen har börjat öka igen på senare år hos frifräsarna Bromölla och Burlöv, men hos ännu fler kommuner som deltagit i fossilbränslefriprojekt; Hässleholm, Landskrona, Osby, Simrishamn, Sjöbo och Skurup. Först om några år vet vi om det är ett beständigt trendbrott, för färsk kommundata saknas.

    – Det tar tid att få fram uppgifterna eftersom de bearbetas grundligt. Data för 2019 kom nu i augusti, säger Birgit Nielsen på länsstyrelsen i Skåne, statistikansvarig för Nationella emissionsdatabasen.

    Nyligen flyttades emssionsdatabasen över till SMHI och uppgifter för 2020 blir inte tillgängliga förrän sista juni nästa år. På samma sätt släpar SCB:s statistik. Enligt den senaste uppdateringen hade skånsk offentlig verksamhet, alltså just det som kommunprojekten mäter, rekordlåg förbrukning av flytande fossilbränsle 2015. Men 2018 ökade den häftigt med drygt 96 procent. Ingen på Energikontoret Skåne kan kommentera varför. Enligt SCB ökade även industri och byggsektorn sin förbrukning. Icke förnybar gas är näst största bränslet efter el inom sektorn och användes i Skåne 2018 i nästan samma utsträckning som när fossilbränsleupproret startade.

    SCB bekräftar att data är ofullständig på regionnivå, men den data som finns visar att fossilt bränsle inom skånska jordbruket minskade stadigt fram till 2016, för att därefter öka igen. Även projektstatistiken väcker skepsis, det är kommunerna själva som rapporterar sina utsläpp och måluppfyllelse, tillförlitligheten analyseras inte.

    En variant av det skånska fossilbränslefriprojektet fortsätter till 2022, men endast för sju kommuner.

    Oavsett om det tas nya gemensamma initiativ eller inte, så är målen fastslagna i den regionala klimat- och energistrategin, säger Johannes Elamzon på länsstyrelsen.

    Den här gången heter det ett ”klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne år 2030”.


    Text & research: Lill Eriksson

    Artikeln är ett samarbete mellan Supermiljöbloggen och reportern Lill Eriksson. Lill är frilansjournalist inom klimat och hållbarhet med uppdrag i fackpress, svenska dagstidningar och public service. Vill du veta mer om arbetet bakom granskningen eller tipsa om andra uppslag, kontakta Lill här.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.