Lukas Frisell ny skribent på SMB

Lukas Frisell är Supermiljöbloggens senaste tillskott. Göteborgaren som flyttar runt skriver helst om planetära gränser, social mobilisering och klimaträttvisa. Vi ställde några frågor till Lukas för att lära känna honom lite bättre. (Läs hans texter här!)

Hej Lukas! Vem är du?

– En 25-årig göteborgare som de senaste åren flyttat runt som en nomad. Har en kandidatexamen från Lund och har även pluggat i Spanien men av olika anledningar hamnar man (dessvärre?) alltid i Stockholm om och om igen. Som tur är blir det masterstudier i Lundbubblan till hösten. Är en fotbollstokig snubbe som hatar att bo ensam, ännu inte lärt sig att artikulera och håller på att genom en kompis motvilligt bli en ”friluftsperson”, på gott och ont.

Hur startade ditt engagemang för klimat och miljö? 

– Jag satt på en bar på Andra Långgatan i Göteborg i trean på gymnasiet med en onära vän och spånade kring vad vi ville göra av våra framtida arbetsliv. Jag kom på mig själv säga att att bli sportjournalist (som var planen) inte betyder någonting i relation till att jobba för klimatet. Och sen blev det den vägen. Här borde jag för att verka lite mer sympatisk skriva att jag hatar mig själv för att jag sa så, men det kan jag inte stå för. Dock var jag några öl in.

Vad fick dig att börja skriva för SMB? 

– Jag har alltid gillat att skriva. Efter en pandemi och egna hinder hade jag äntligen tid över för att ägna mig åt något ideellt arbete – det finns ett härligt egenvärde i det – och då var SMB faktiskt ett självklart val. SMB är med och driver de svenska klimat- och miljödebatterna. Att få den möjligheten, och att kunna lära av så många kunniga medskribenter, är förunnat. Dessutom gillar jag att SMB är politiskt oberoende.

Vilka ämnen skriver du helst om?

– Helst inte om politik. Jag tycker att debatterna i Sverige missar så otroligt många av de fundament som faktiskt krävs för att samhället på riktigt ska vara hållbart. Bland annat att vi inte bara trasserar den planetära gränsen för klimatet, utan totalt fem och en halv av nio gränser, samt att ingen samhällsförändring som för oss tillbaka till ett tillstånd där vi åter lever inom Jordens ramar kommer ske utan att alla grupper och klasser är med.

Och det går verkligen – det är forskare tydliga med. Inte bara ute i snåriga samhällsvetenskapliga fält, utan även diverse IPCC-författare och Johan Rockström (i sin senaste bok) är jättetydliga med det. Jag skriver mycket hellre om sånt, och förhoppningsvis bidrar det till att ändra de grundläggande narrativen och utgångspunkterna bakom debatterna. Så, med andra ord skriver jag gärna om exempelvis social mobilisering, klimaträttvisa, nämnda planetära gränser och samhällsvetenskaplig klimat- och miljöforskning.

Berätta något otippat om dig?

– Jag är sjukt dålig på att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Just därför klämde jag hela min vänstra hand minus tummen genom att stänga igen en lastbilsdörr på den nyligen. Dörren blev helt stängd (så att den behövde öppnas med handtaget). Jag glömde helt enkelt bort att min hand var i vägen.

Kan du ge oss ett klimat-/miljörelaterat lästips?

– Hmm. Någon bok om hur vi faktiskt kan få bättre liv och samhällen samtidigt som vi lever i samklang med naturen. Kanske miljöekonomen och forskaren Jason Hickels bok Less is More: How Degrowth will save the world eller Johan Rockströms nya bok En värld för alla. Själv ska jag snart läsa Kate Raworths bok Doughnut Economics: Seven ways to think like a 21st century economist. Även om jag inte läst den känns det som att jag till och med även kan förhandsrekommendera den.