Malmös bullerhantering är en flopp

Bullriga miljöer påverkar både den fysiska och psykiska hälsan negativt och Malmös befolkning är landets värst drabbade. I synnerhet drabbas barn på skolor och förskolor. Trots detta bortprioriterar Malmö kommun bullerarbetet och endast två lugna områden har hittats där återhämtning från stadens stressiga inslag kan ske.

Med ökad biltrafik ökar också bullernivåerna i städerna. Trots att Malmö marknadsför sig som föregångare inom social hållbarhet och vid flera tillfällen hyllats som landets bästa miljökommun har föga hänt i stadens arbete mot buller. Malmöbefolkningen är landets värst drabbade och barn på skolor och förskolor drabbas allra värst.

Bullriga miljöer försämrar människors både fysiska och psykiska hälsa. Bullret håller Malmöborna vakna, orsakar stress och irritation, förämrar inlärnings- och koncentrationsförmågan och ökar risken för högt blodtryck, kärlkramp och hjärtinfakt. Trots detta, vilket skapar enorma kostnader till följd av sjukvård och frånvaro, prioriteras inte arbetet tillräckligt högt.

Den urbana utvecklingen orsakar också  en allt större distans mellan stadsbor och natur. Rekreationsområden är helt betydande för att vi ska kunna återhämta oss från stadens stressiga inslag. Malmö kommun kan endast peka på två sådana områden i Malmö där fågelkvitter överröstar bullret. Av 47 undersökta grönområden är det bara ett som kan klassas som riktigt lugnt.

2013 fastslog kommunfullmäktige en omfattande plan för hur stadens buller skulle bekämpas men det enda som hittills åstadkommits är en utredning om elbussar samt att testa tystare asfalt på vägarna. Gatukontoret har både pesonal- och pengabrist eftersom kommunen prioriterar andra problem högre och många av de planerade åtgärderna står fortfarande som helt oarbetade.

Vi har ju fått andra stora utmaningar som gör att vi får prioritera annorlunda. Det handlar om den stora befolkningsökningen och behovet av att bygga nya bostäder, förskolor och skolor, säger Magnus Fahl, enhetschef på gatukontoret.

Prognosen att nå de uppsatta bullermålen fram till 2018 kommenterar Malmö stad själva som dålig.

Det är ett ambitiöst program. Men vi har fått sänka takten, säger Magnus Fahl. […] Det går inte att hitta bullerfria områden i stan. Vi måste jobba med kompensationsåtgärder. Till exempel hur man placerar en skola på en tomt. Där kan man försöka skapa en skyddad innergård, säger han.

Det är tydligt att Malmö måste våga ta tag i det stora och primära problemet här: biltrafiken.

För en inblick i Malmö stads bullerarbete och samverkan mellan de olika aktörerna kan du läsa skribentens kandidatuppsats från förra året.