(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Människan är orsaken till utrotningen av djur, inte klimatet

Foto: Pixabay

Människans påverkan kan förklara nittiosex procent av alla utdöda däggdjursarter under de senaste drygt hundratusen åren. Det visar ny forskning som därmed motbevisar argumentet om att utdöendet av de flesta förhistoriska däggdjuren var klimatdrivna.

Under de senaste 126 000 åren har takten med vilken däggdjur dör ut ökat med 1600 gånger jämfört med naturliga nivåer av utdöenden. Enligt en nyligen publicerad forskningsstudie i den vetenskapliga tidskriften Science Advances beror denna ökning nästan uteslutande på människans påverkan:

Vi finner i princip inga bevis för klimatdrivna utrotningar under de senaste 126 000 åren. Istället ser vi att mänsklig påverkan förklarar 96 procent av utdöenden bland däggdjur under denna tidsperiod.

Det säger Daniele Silvestro, en av forskarna i studien i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet. Han menar att fynden istället pekar på att däggdjursarter var motståndskraftiga även för extrema förändringar i klimatet, men att nuvarande klimatförändringar, i kombination med bland annat tjuvjakt och andra människorelaterade aktiviteter, utgör ett stort hot mot många arter. 

Genom att analysera 351 fossil från däggdjursarter – bland annat mammut, sabeltandad tiger och jättesengångare – kan forskarna visa att även förhistoriska människor hade en betydande negativ inverkan på biologisk mångfald och att den var större än de mest genomgripande klimatförändringarna i jordens moderna historia, som till exempel den senaste istiden. Enligt studien är det tydligt att det skett kraftiga ökningar av utdöenden över olika kontinenter samtidigt som människan kom dit.

Studien går i linje med en annan nyligen publicerad studie i Nature Communications som SVT Nyheter rapporterar om. Där har forskarna kunnat påvisa klimatets betydelse för mastodontens överlevnad genom att analysera dna från fossil. Arten – en avlägsen släkting till mammuten – dog nämligen ut senaste gången det var lika varmt på jorden som idag, trots att de försökte anpassa sig och flyttade till kallare breddgrader. Studien är därför ett värdefullt bidrag för att förstå hur stor betydelse klimatförändringar har för djur som tvingas migrera. 

Love Dalén, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, säger till SVT Nyheter att den nuvarande globala uppvärmningen gör att vi bör förvänta oss en framtid där hela arter dör ut: 

I ett framtida scenario med global uppvärmning så bör vi nog förvänta oss att populationer kommer att dö ut och en väldigt stor del av variation inom arter kommer att gå förlorad.

På senare tid har mängden utdöenden orsakat av människan ökat igen, denna gång globalt och enligt Göteborgsforskarna är dagens utrotningshastighet av däggdjur den största sedan slutet av dinosauriernas era. Med hjälp av datorsimuleringar förutspår de att takten kommer fortsätta att öka fram till år 2100 och nå en hastighet av utdöende upp till 30 000 gånger högre än den naturliga om nuvarande mänskligt beteende fortsätter.

Deras dystra prognos ligger därmed in linje med vad andra forskare och instanser kommit fram till. Enligt IPBES riskerar exempelvis 1 miljon arter riskerar att utrotas inom bara några årtionden. Människan beräknas redan ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och allt fler forskare menar därför att vi nu befinner oss i den sjätte fasen av livets förintelse på jorden. Enbart i vinterns bränder i Australiens beräknas tre miljarder djur ha dött och ett tag var man ordentligt oroligt att koalan riskerade utrotas. Dessutom varnade forskare nyligen att isbjörnen kan vara så gott som utdöd i det vilda redan år 2100 som en konsekvens av mindre havsis i Arktis i takt med att klimatförändringarna tilltar.

Som tidigare nämnts har upprättande av ett Parisavtal för den biologiska mångfalden föreslagits som ett sätt att nå överenskommelser mellan länder och sedan följa upp deras åtaganden. Den kända evolutionsbiologen Edward O. Wilson har i sin tur föreslagit att avsätta halva planeten för att stävja massutrotning. Tobias Andermann, en av Göteborgsforskarna och författare till studien, efterlyser även han insatser för att vända den dystra trenden:

Vi kan rädda hundratals om inte tusentals arter från utrotning med mer riktade och effektiva strategier för konservering. Men för att uppnå detta måste vi öka vår kollektiva kunskap om den växande biodiversitetskrisen och vidta åtgärder för att bekämpa denna globala kris. Vi har ont om tid. För varje förlorad art, förlorar vi för alltid en unik del av jordens naturhistoria.

Sammantaget är det oerhört viktigt att alltfler studier nu börja belysa klimatets betydelse för arters överlevnad och människans historiska påverkan på tidigare utdöenden. Dessa är viktigt pusselbitar som tydligt binder ihop FN:s klimatpanel IPCC med FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES och tydliggör att den senare behöver lyftas upp och ges den uppmärksamhet och det inflytande som IPCC nu har. Ska vi undvika en alltför dyster framtid behöver stora satsningar och planer komma till stånd omgående. Med covid-19 har vi redan förlorat tid vi inte har och arbetet måste därför nu intensifieras. Allt annat vore direkt oansvarigt.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.