(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Naturkatastroferna ökar och kostar allt mer

Foto: Pixabay

Naturkatastroferna i världen blir allt fler och det är klimatförändringarna som driver dem. Samtidigt påverkas allt fler människor och de ekonomiska skadorna kommer bli astronomiska om inget görs och det är de redan sårbara grupperna som kommer drabbas hårdast. Det visar två nya FN-rapporter som släpptes i samband med den Internationella dagen för begränsning av naturkatastrofer.

Internationella dagen för begränsning av naturkatastrofer den 13 oktober gav FN:s världsmeteorologiska organisation (WMO) ut en rapport om riskinformation och system för tidiga varningar. Enligt rapporten har det sedan 1970 inträffat ungefär 11 072 katastrofer som kan tillskrivas väder, klimat och vattenrelaterade händelser som lett till två miljoner dödsfall och ekonomiska förluster på 3 640 miljarder dollar. Dessa utgör i sin tur 79 procent av alla katastrofer relaterade till naturliga händelser och står för 56 procent av dödsfallen och 75 procent av de ekonomiska förlusterna.

Dessa katastrofer blir dessutom fler och har de senaste tio åren (2010-2019) ökat med 9 procent jämfört med föregående decennium och med nästan 14 procent i förhållande till decenniet 1991-2000. Dessutom ökar de i styrka och intensitet och svårighetsgrad och det är redan sårbara människor i länder med svagare katastrofberedskapssystem som står inför de största riskerna. Särskilt utsatta är de fattiga små ö-nationerna som sedan 1970 förlorat 153 miljarder dollar på grund utav katastrofer i samband med väder, klimat och vattenrelaterade händelser. Störst påverkan har olika stormar haft. Samtidigt har dessa katastrofer krävt 1,4 miljoner människors livs (70 % av alla dödsfall) i drabbade låginkomstländer och torka har varit den främsta orsaken till dessa samtidigt som översvämningar har varit de mest kostsamma rent ekonomiskt. I Europa beror nästan 90 procent av extrema väder-, klimat- och vattenrelaterade dödsfallen de senaste 50 åren på värmeböljor.

En fördubbling

Bara några dagar före WMO:s rapport släppte FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNDRR) en egen rapport som visade att antalet naturkatastrofer i världen har näst intill fördubblats sedan år 2000 och det största skälet till det är klimatförändringarna. Enligt rapporten inträffade det drygt 7 300 stora naturkatastrofer mellan åren 2000 och 2019, varav nästan 6 700 av dessa var klimatrelaterade. Det är långt fler än perioden 1980–1999 då 4 212 naturkatastrofer inträffade, varav 3 600 var klimatrelaterade.

För att registeras som en katastrof i EM-DAT databasen – som rapporten utgår ifrån – måste en händelse uppfylla minst ett av följande kriterier:

  • 10 eller fler personer rapporterade dödade
  • 100 eller fler personer rapporterade drabbade
  • En förklaring om undantagstillstånd
  • Förfrågan om internationell hjälp.

Sammantaget krävde katastrofer cirka 1,23 miljoner liv, i genomsnitt 60 000 per år och drabbade totalt över 4 miljarder människor (flera mer än en gång). Dessutom ledde katastrofer till cirka 2 900 miljarder dollar i ekonomiska förluster över hela världen.

Naturkatastrofer såsom tropiska stormar och översvämningar är ett av de tydligaste exemplen på hur människor, djur och växtliv drabbas av ett allt mer extremt klimat. Översvämningar och stormar har varit de vanligaste katastroferna de senaste två decennierna. För de kommande tio åren spår FN att det värsta problemet kommer att bli värmeböljor och varnar för att om världen inte agerar för att mildra klimatkrisens effekter kommer situationen fortsätta att förvärras.

Källa: UNDRR/CRED (2020). The human cost of disasters: an overview of the last 20 years (2000-2019)

Åtta av de tio länder som i dag drabbas värst av naturkatastrofer ligger i Asien. Kina, USA, Indien, Filippinerna och Indonesien är länderna som toppar listan. Medan bättre registrering och rapportering delvis kan förklara en del av ökningen beror mycket av det på en betydande ökning av antalet klimatrelaterade katastrofer.

Megakatastrofer

Något som haft betydande påverkan på databasens totalsiffror är så kallade megakatastrofer där mer än 100 000 människor omkommer. Tre megakatastrofer inträffade under perioden 2000-2019: Tsunamin vid Indiska oceanen 2004, cyklonen Nargis 2008 i Myanmar och jordbävningen 2010 i Haiti. Andra massolyckhändelser inkluderar värmeböljorna 2003 i Europa som dödade 72 200 i 15 europeiska länder, jordbävningen 2005 i Pakistan som dödade 73 300 människor och jordbävningen 2008 i Kina som dödade 87 500 människor. 

Betydelsen av varningssystem

Vad kan vi då göra för att förhindra eller mildra dessa katastrofer? WMO-rapporten lyfter upp riskinformation och system för att utfärda tidiga varningar som kritiska komponenter när det gäller att minska påverkan på liv, egendom och ekosystem vid olika väderrelaterade naturkatastrofer. Trots det saknar 90 procent av de minst utvecklade länderna och små ö-nationerna sådana system och endast 40 procent har tillgång globalt. Rapporten visar också att det finns det stora gap i förmågan att översätta varningarna till handling i samhället. I rapporten pekar de bidragande organisationerna på att det krävs stora investeringar framöver, när klimatet förändras och riskerna för extremväder ökar. SMHI arbetar därför i flera forskningsprojekt för att stärka kapacitetsuppbyggnaden, bland annat i Västafrika där flera länder drabbats av svåra översvämningar i år. Dessvärre har den minskade flyg- och båttrafiken under covid-19 pandemin kraftigt påverkat möjligheten till klimat- och väderobservationer, vilket försämrar nödvändiga analyser.

För att förbättra införande och effektivitet i varningssystem världen över ger WMO-rapporten sex strategiska rekommendationer:

  1. Investera för att fylla kapacitetsbrister kring tidiga varningar, särskilt i afrikanska lägre utvecklade länder och små ö-nationer.
  2. Fokusera investeringar på att förvandla information om tidig varning till tidig handling.
  3. Säkerställ hållbar finansiering av det globala observationssystemet som ligger till grund för tidiga varningar.
  4. Följ upp finansieringen för att förbättra förståelsen för hur resurserna fördelas i förhållande till behoven och nyttan av varningssystemen.
  5. Utveckla mer enhetlighet i övervakning och utvärdering för att bättre utvärdera effektiviteten i systemen för tidiga varningar.
  6. Fyll i avsaknaden av data, speciellt för små ö-nationer.

Ett ökande problem

De två FN-rapporterna kommer lämpligt i en tid av pandemi och intensiv rapportering om naturkatastrofer. Enligt FN:s Världsmeteorologiska organisation (WMO) rapport Statement on the State of the Global Climate in 2019 blir de fysiska tecknen av klimatkrisen nu blir allt tydligare. Det handlar om ökade temperaturer på land och i havhögre havsnivåersmältande isar samt dess påverkan på landbaserade och marina ekosystem men även dess påverkan på människans hälsa och migration.

2020 inledde med de intensiva markbränderna i Australien som kan ha dödat 3 miljarder djur. Sedan augusti rasar nu kanske de mest intensiva bränderna som västra USA och särskilt Kalifornien upplevt. Delstaten slog nyligen ett nytt globalt värmerekord och fick nyligen genomleva den första gigabranden i modern tid. Innan hade man talat om att Kalifornien numera befinner sig i megabrändernas tid.

Vi kan dessutom gå mot en rekordsäsong när det gäller antalet orkaner och nyligen registrerades sex stormar på en och samma gång. Fram till september i år hade olika naturkatastrofer kostat USA mer än 16 miljarder dollar (140 miljarder kronor), vilket innebär att varje naturkatastrof kostat över en miljard dollar stycket. Det innebär ett sjätte rekordår på raken där tio eller fler katastrofer i miljarddollarklassen har drabbat landet.

En humanitär katastrof

Samtidigt har den humanitära situationen i världen under de senaste åren förvärrats på grund av krig, konflikter, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, katastrofer, matosäkerhet, samt klimat- och miljöproblem. Enligt en rapport från Röda Korset kan så många som 200 miljoner människor världen över år 2050 behöva humanitärt stöd till följd av klimatrelaterade katastrofer som översvämningar, stormar, torka och skogsbränder samt klimatförändringarnas socioekonomiska effekter. Det är en fördubbling mot idag och redan till år 2030, alltså om bara tio år, kan antalet drabbade öka med 50 procent jämfört med idag. Globalt är 70 miljoner människor nu på flykt och redan i år beräknas omfattningen och kostnaden av humanitär hjälp på grund av klimatrelaterade händelser bli rekordstor.

Klimatrelaterade naturkatastrofer som torka, värmeböljor och stormar kan även leda till andra typer av mer indirekta biologiska naturkatastrofer som de gräshoppssvärmar som plågat stora delar av mellanöstern och Afrika under våren och sommaren. En lång period av torrt väder följt av flera cykloner som ledde till ovanligt intensiv nederbörd skapade ideala förhållanden för gräshoppsinvasionen. Även här är varningssystem nödvändiga för att kunna införa preventiva åtgärder, men konflikter och covid-19 har försvårat dessa under året. Dessa svärmar på miljarder gräshoppar äter allt i sin väg, vilket leder till matosäkerhet och i värsta fall svält, vilket i sin tur kan öka och förvärra redan rådande konflikter eller skapa helt nya.

Denna utveckling av fler och värre klimatrelaterade katastrofer innebär att tidiga varningssystem blir allt viktigare samtidigt som vi måste göra allt för att begränsa klimatkrisens effekter. Mer ambitiösa klimatavtal är därför positivt i en annars politisk problematisk tid tillsammans med vetenskapsförakt och klimatförnekelse. Ett första hinder är det amerikanska presidentvalet som kan få stora konsekvenser för det globala klimatarbetet.

Efter det måste världen vakna på riktigt, ta sitt ansvar och agera innan det är för sent. Ingen kan längre komma och påstå att vi inget visste och tiden för tvivel är förbi.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.