På uppdrag av regeringen har Skogsstyrelsen under 2023 undersökt möjligheterna till ett mer hållbart skogsbruk för att öka renbetesmarkerna. Utredningen har genomförts i samarbete med Sveaskog, Statens Fastighetsverk och Sametinget. Supermiljöbloggen har pratat med renskötaren Brita Stina Sjaggo om vad den innebär i praktiken.
55 procent av Sveriges yta utgörs av renskötselområde, och omfattar områden i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland för åretruntmarker. Renskötseln är grundlagsskyddad, och vintertid är renarna beroende av skogslandskapet för föda. Inom renbetesområdet finns ungefär 40 procent av Sveriges skogsvolymer, och tolv miljoner hektar produktiv skogsmark, enligt Skogsstyrelsens rapport.
Brita Stina Sjaggo, renskötare i Luokta-Mávas sameby, var en av de som utredningen besökte. Hon visade dem områden där det behövs restaurering av renbetesmarker. Samebyn ville också visa på möjligheterna som finns, där det är möjligt att ta ut virke och ändå behålla renbetet genom förändrade metoder för skogsbruk.
Trenden: ökat virke men minskat renbete
Rapporten presenterar statistik om att virkesförrådet har ökat med 56 procent under perioden 1955-2020, där trakthyggesbruk (kalhuggning) har varit den dominerande metoden. Samtidigt framgår att fragmenteringen av sammanhängande skogsarealer har haft en negativ påverkan på rennäringen, och skogsmarker med lavar (renens huvudföda) har minskat avsevärt.
– Det agressiva skogsbruk som bedrivits på många områden har gjort att marklaven, som renen är så beroende av på vintern, håller på att försvinna. Skogsbruket har haft i det närmaste fritt spelrum och inte alls beaktat renens ekosystem. På bara en generation har skogslandskapet förändrats totalt, säger Brita Stina Sjaggo till SMB.
Svenska Fastighetsverket och Sveaskog ser inte ett stopp för kalavverkningen som en lösning på de minskade renbetesmarkerna. Det beskrivs som ett hinder mot aktörernas interna mål, och skulle dessutom innebära negativa följder för en rad olika aspekter som virkesförsörjning, naturvårdsåtgärder, och återbeskogning av arealer som skadats av angrepp. Det är oklart på vilka grunder dessa slutsatser har dragits. Istället behövs, enligt rapporten, politiska beslut för att reda vägen framåt i en “hårdnande konkurrens om markanvändning inom renskötselområdet”.
Svårigheter för renskötarna
Det expanderande och dominerande skogsbruket innebär stora svårigheter för renskötarna. Samebyarna får en större arbetsbörda i och med de alltmer fragmenterade vinterbetena.
Allt för ofta upplever samebyarna att anpassningar som överenskommits i samråd inte genomförs i praktiken. Ibland uteblir den tilltänkta hänsynen på grund av bristande kommunikation till utförandeledet och otillräcklig uppföljning, skriver Skogsstyrelsen i rapporten.
Även Brita Stina Sjaggo vittnar om utmaningarna i att samarbeta med skogsbolagen. Luokta-Mávas sameby har jobbat länge tillsammans med olika skogsbolag på metoder för att förbättra lavtillgången i de brukade skogarna, men samebyn möter mycket motstånd mot de åtgärder som behövs.
Saknas konkreta åtgärder
Skogsstyrelsens rapport blickar framåt i avsnittet om “Hållbart skogsbruk inom renskötselområdet”, och vad de kallar för långsiktiga avvägningar. Skogsbruket ska kunna planera bättre för att förbättra lavtillgången, och även bevara biologisk mångfald, samtidigt som virkesförsörjningen fortgår. Men några praktiska åtgärder verkar rapporten inte ha kommit fram till. Istället ligger fokus på ett ökat samarbete mellan skogsbruk och rennäring, bättre riktlinjer och tydligare uppföljning.
Renskötaren Brita Stina Sjaggo är besviken på rapporten. Hon hade velat se förslag till en skyddsform för skog med höga renbetesvärden, som skulle säkerställa förutsättningarna för den grundlagsskyddade renskötseln. En annan åtgärd som skulle behövas, enligt Brita Stina, är villkor för avverkning inom renbetesområdet, något det idag saknas riktlinjer för.
– Jag hade önskat att den här utredningen hade skrivit om det som lavforskarna säger, och pekat på mer konkreta åtgärder som måste till för att vända den negativa lavtrenden. Istället känns det som att utredningen ansträngt sig till det yttersta för att inte ställa krav på skogsbruket att förändra sig, säger Brita Stina Sjaggo.
Läs hela Skogsstyrelsens rapport här.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
