Ny utredning: “Bara de mest skyddsvärda arterna ska hindra markanvändning”

En ny utredning om artskydd ska tillsättas av Klimat- och näringslivsdepartementet. Den ska föreslå regleringar i miljöbalken gällande bestämmelserna kring fridlysta arter och rådighetsinskränkningar för markägare.

I vissa fall ger dagens artskyddsregler orimliga konsekvenser för markägare, anser regeringen. Markägaren ska få ersättning för tillämpning av artskyddsreglerna, men processen kan vara både lång och oförutsägbar.

Regeringen anser att de nationella fridlysningsbestämmelserna ska bara kunna gälla för de mest skyddsvärda arterna samt på nationell nivå, i syfte att försvåra de begränsningarna i markanvändning som sker till följd av regleringarna. Den fridlysta knäroten är ett exempel på en art “som inte är tillräckligt hotad” för att omfattas av bestämmelserna, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

“Vi anser att bara de allra mest skyddsvärda arterna och där den samlade nationella populationen kan påverkas märkbart, ska kunna hindra ändamålsenligt markutnyttjande. Den uppmärksammade knäroten är ett exempel på art som inte ska kunna utgöra ett sådant hinder mot skogsbruk när utredningen är klar,” säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i pressmeddelandet.

Markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar som sker till följd av artskyddet. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger att det är glädjande att de äntligen tar itu med detta orättvisa system.

Artskyddsförordningen omfattar bestämmelser kring artskydd, bland annat gällande fåglar och fridlysta arter. EU-domstolen har underkänt Sveriges tillämpning av den nuvarande artskyddsförordningen, och kritiken kommer även från miljörörelsens håll. SMB har tidigare rapporterat om exempel där förordningen inte fungerar i praktiken, bland annat i vintras när ett skogsområde med fridlysta arter avverkades i Östergötland. Den nya utredningen tillsätts av Klimat- och näringslivsdepartementet och ska vara klar senast 31 december i år.