Ny forskning: Skogsbränder i Norden påverkar klimatet långt efter lågorna slocknat

Eldhärjade skogsområden i Norden släpper ut stora mängder koldioxid långt efter att branden upphört. Det visar en ny forskningsstudie vid Lunds universitet.

Att klimatförändringar – med stigande temperaturer som konsekvens – leder till allt fler skogsbränder är sedan länge konstaterat inom klimatforskningen. Nu visar en studie vid Lunds universitet, publicerad i tidskriften Agricultural and Forest Meteorology, följderna för klimatet när skogsbränderna ökar i Norden. Forskarna skriver att skogsbränders klimatpåverkan i nordiska länder inte är ett lika studerat fenomen, jämfört med skogsbränder i resten av världen.

Under den rekordvarma sommaren år 2018 var den totala nedbrunna arean skog i Sverige tio gånger större än genomsnittet från tidigare år. Samma år var skogsbränderna i nordiska länder fler än någonsin under vår moderna tid. Forskarna har studerat konsekvenserna av skogsbränderna i Ljusdal, platsen för en av de många omfattande skogsbränderna i Sverige år 2018. 

Dubbla utsläpp flera år efter skogsbrand 

Över norra halvklotet sträcker sig den boreala skogen, vars träd och mark absorberat ungefär en biljon ton koldioxid från atmosfären under flera tusentals år. När skogen på norra halvklotet brinner frigörs större andelar koldioxid än vid skogsbränder på andra platser i världen. 

Forskarna visar att eldhärjad mark från skogsbränder i Norden fortsätter att släppa ut stora mängder koldioxid långt efter att lågorna slocknat. Efter de fyra år som studien genomfördes var utsläppen nästan dubbelt så stora, jämfört med utsläppen under själva branden. 

Efterbehandling saktar ner skogens återhämtning

Studien finner även att det kan ta upp till fyrtio år för all koldioxid som släppts ut att lagras på nytt. Framförallt kan efterbehandling av skog, såsom räddningsavverkning eller markberedning, sakta ner skogens återhämtning.