Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Ny global massblekning av koraller hotar ekosystem och människor

    Korall som blekts men återhämtat sig. Foto: Leslie Henderson, NOAA

    Världshaven har nu för fjärde gången drabbats av massblekning av koraller på global nivå. Det rapporterar USA:s myndighet för hav och atmosfär, National Oceanic and Atmospheric Administration, NOAA. Om korallreven dör, hotas matsäkerhet och försörjning för hundratals miljoner människor.

    Bakgrunden är de extremt höga temperaturerna världen runt, som Supermiljöbloggen tidigare skrivit om. Under mars 2024 låg den globala medeltemperaturen 1,68 grader högre än i förindustriell tid, och det blev den nionde månaden i rad som Parisavtalets mål på 1,5 grad överskreds, enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus och SMHI. Detta märks förstås även i världshaven där temperaturrekorden slagits gång på gång, i en takt som oroar forskarna.

    Och de höga temperaturerna är ett dödligt hot mot världens koraller.

    Från februari 2023 till april 2024 har signifikant korallblekning dokumenterats på både norra och södra halvklotet i varje större havsbassäng, säger forskaren Derek Manzello som är koordinator för NOAAs Coral Reef Watch, i ett pressmeddelande från NOAA.

    Under perioden har korallblekning konstaterats i haven runt Florida, Karibien, Brasilien, Mexico, El Salvador, Costa Rica, Panama och Colombia, vid stora Barriärrevet i Australien, i Södra Stilla havet, Röda Havet och Persiska viken.

    En halv miljard människor kan drabbas

    – Tidigare har det mest varit ytliga rev som blekts, nu är det ner till 15 meter. Det är galet, jag har aldrig hört talas om något sådant förr. Vi har tänkt att reven som ligger djupare kan klara sig, men nu verkar det svala vattnet inte finnas kvar där heller, kommenterar korallforskaren Albert Norström vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet.

    Koraller är en mycket speciell livsform som består av dels koralldjuren som bygger upp de fascinerande strukturerna, och dels mikroskopiska alger som bor inuti dessa. När vattnet blir för varmt lämnar algerna korallerna, som då förlorar sina färger och riskerar att dö om inte algerna flyttar in igen.

    Korallrev är inte bara vackra, utan också oerhört viktiga ekosystem för mängder av fiskar och andra vattenlevande arter. Och i förlängningen även för människor. Minst 500 miljoner människor är beroende av korallreven för sin försörjning och som näringskälla. Dessutom skyddar de kusterna från stormar och erosion.

    Globala insatser krävs för att rädda korallerna

    Blekningen behöver inte innebära att korallerna dör – om stressen minskar kan de återhämta sig. Men i och med den globala uppvärmningen blir det allt svårare. Exempelvis var 2023 års värmebölja i Florida utan motstycke – blekningen var allvarligare och pågick längre än vid något tidigare tillfälle enligt NOAA, som skriver att globalt samarbete krävs för att rädda korallerna.

    Myndigheten samarbetar med den internationella organisationen International Coral Reef Initiative som jobbar exempelvis med att flytta koraller till djupare och svalare vatten. Men att få stopp på den globala uppvärmningen är helt avgörande. Enligt FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport riskerar 70 procent av korallerna att dö eller skadas permanent redan vid 1,5 graders uppvärmning, men om två grader passeras riskerar upp till 99 procent att gå förlorade.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.